Onkolog

Vad är en onkolog?

Onkolog betyder cancerläkare

En onkolog är en läkare som är specialist på cancer. En onkolog är alltså en specialistläkare med inriktning på sjukdomen cancer. Vägen till yrket börjar med läkarlinjen och fortsätter med en specialistutbildning i onkologi. Läkarutbildningen och specialistutbildningen är två separata delar av utbildningen. Onkologi är det medicinska område som handlar om tumörsjukdomar. Onkologi betyder läran om tumörsjukdomar.¹ Det betyder att onkologen har en särskild medicinsk utbildning med fokus på cancer och tumörsjukdomar.

En onkolog kan vara den specialistläkare du träffar när det finns misstanke om cancer eller när du har fått diagnosen cancer.¹ Rollen hör till cancervården och bygger på kunskap om olika typer av cancer.

Vad specialiteten omfattar

Onkologer är utbildade och tränade på att identifiera och diagnostisera olika typer av cancer.¹ Det innebär att specialiteten omfattar både att känna igen olika cancersjukdomar och att fastställa vilken cancer det handlar om.

Onkologen är en central person i vården av personer som har cancer.¹ Cancervård kan omfatta flera olika delar och yrkesgrupper, och onkologen har sin särskilda kompetens inom cancerområdet. Din vård kan därför innebära kontakt med en onkolog när specialistkunskap om cancer behövs.

Onkologens kunskap gäller cancer som sjukdom och tumörsjukdomar i stort. Det finns många olika typer av cancer, och onkologens utbildning är inriktad på att kunna identifiera och diagnostisera olika sådana sjukdomar.

Utbildningen i korthet

För att bli onkolog behöver du först utbilda dig till läkare. Därefter följer en specialistutbildning i onkologi. Läkarprogrammet omfattar sex års studier. Specialistutbildningen i onkologi omfattar fem år enligt samma faktaruta.¹

Utbildningen till onkolog innebär alltså först läkarprogrammet och sedan specialistutbildning i onkologi. Den sammanlagda utbildningsvägen består därmed av den grundläggande läkarutbildningen och den efterföljande specialistutbildningen inom onkologi.

Vad gör en onkolog?

Utreda och ställa diagnos

Vid det första besöket går onkologen igenom din medicinska journal. Du får också berätta om dina symtom. Onkologen kan beställa fler tester för att kunna fastställa en diagnos. Vid det första mötet kan du därför få gå igenom vad som redan har undersökts och vad som behöver undersökas vidare. Onkologen kan följa upp resultaten från tidigare tester och beställa ytterligare undersökningar om det behövs för att ställa diagnosen.¹ Du får information om vad undersökningarna visar och om vad nästa steg är.

Planera och välja behandling

När diagnosen är ställd gör onkologen en behandlingsplan. Planen är skräddarsydd för varje person och tar hänsyn till flera olika faktorer, bland annat vilket stadium cancern är i, ditt allmänna hälsotillstånd och om du har andra hälsoproblem eller sjukdomar.¹

I arbetet ingår att välja behandling och att följa upp och utvärdera hur behandlingen fungerar. En behandlingsplan kan till exempel innehålla operation, strålbehandling, cellgifter eller andra former av cancerbehandling. Det finns inte en behandling som passar alla, utan behandlingen anpassas efter personen. En behandlingsplan kan innehålla en eller flera behandlingar. Exempel på behandlingar är operation, strålbehandling, cellgifter eller andra former av cancerbehandling. I vissa fall kan behandlingarna kombineras. Vilken behandling som passar beror bland annat på vilken form av cancer det är och vilket stadium sjukdomen är i.¹ Onkologen följer sedan upp behandlingen för att se hur den fungerar och om planen behöver ändras.

Informera, stötta och följa upp

Vad kan en onkolog hjälpa dig med?

Vid misstänkt eller bekräftad cancer

En onkolog kan vara aktuell när det finns misstanke om cancer. Om undersökningar visar misstänkt cancer kan du få träffa en onkolog för att följa upp resultaten. Vid ett första besök går onkologen igenom din journal och dina symtom. Fler tester kan behövas för att fastställa diagnosen. Utredningen kan till exempel omfatta blodprover, röntgenundersökningar eller vävnadsprover. Efter en cancerdiagnos kan onkologen följa upp behandlingen och utvärdera hur den fungerar.¹

Efter att cancer har diagnostiserats kan onkologen göra en behandlingsplan. Planen tar bland annat hänsyn till vilken form av cancer det är, vilket stadium sjukdomen är i, ditt allmänna hälsotillstånd och andra sjukdomar. Onkologen kan också följa upp och utvärdera behandlingen.¹

Cancerbehandlingar

En behandlingsplan kan innehålla en eller flera behandlingar. Det kan till exempel vara:

• operation
• strålbehandling
• cellgifter
• andra former av cancerbehandling¹

Cellgifter använder läkemedel för att döda cancerceller eller stoppa deras tillväxt.¹

När bör du boka tid hos en onkolog?

När onkologkontakt kan vara relevant

Onkologkontakt kan vara relevant när det finns misstanke om cancer. Det kan också vara aktuellt efter en cancerdiagnos. De flesta cancerfall upptäcks först i primärvården, till exempel på en vårdcentral eller hälsocentral.¹

Det är ofta en läkare på vårdcentralen eller en sjuksköterska som först upptäcker symtom som kan vara cancer. Om undersökningarna visar misstänkt cancer kan läkaren skicka en remiss till en onkolog eller annan specialist inom cancervård. Du får då träffa onkologen för att följa upp resultaten.

Vad som kan hända före besöket

En läkare på vårdcentralen kan beställa olika tester när du har symtom som kan vara cancer. Det kan handla om blodprover, röntgenundersökningar eller vävnadsprover.¹ Resultaten används för att undersöka symtomen närmare och bedöma om du behöver träffa en specialist.

Inför ett besök hos onkologen kan din medicinska journal granskas och du får berätta om dina symtom. Onkologen kan behöva fler tester för att fastställa diagnosen.¹ Du kan därför behöva lämna fler prover eller bli undersökt igen även om det redan finns en cancerdiagnos.

När du ska söka vård akut

Feber under cellgiftsbehandling behöver bedömas av vården eftersom du snabbt kan bli mycket sämre utan rätt behandling. Feber under cellgiftsbehandling kan bero på neutropen feber, som innebär feber samtidigt som du har brist på en viss sorts vita blodkroppar.

Skillnaden mellan onkolog och närliggande yrkesroller

Onkolog och läkare på vårdcentralen

Läkaren på vårdcentralen arbetar i primärvården. Det är där de flesta cancerfall upptäcks. En läkare på vårdcentralen kan upptäcka symtom som kan bero på cancer och beställa tester för att undersöka symtomen närmare. Sådana tester kan vara blodprover, röntgenundersökningar eller vävnadsprover.¹

Onkologen är specialist på cancer.¹ Onkologen arbetar därför med cancersjukdomar, medan läkaren på vårdcentralen möter många olika slags besvär och sjukdomar i primärvården. Vid misstänkt cancer kan onkologen följa upp resultaten från testerna.

Onkolog och kirurg

Kirurgen är specialist på att utreda, diagnostisera, behandla eller lindra sjukdomar genom att operera.² Kirurgens särskilda arbetsområde är alltså operation som sätt att behandla eller lindra sjukdom.

En operation kan ingå i en behandlingsplan för cancer.¹ I onkologens arbetsuppgifter ingår däremot att välja rätt behandling och att följa upp och utvärdera behandlingen. En behandlingsplan kan också innehålla andra former av cancerbehandling.

Kontaktsjuksköterskan har en samordnande roll mellan olika delar av vården. Det är kontaktsjuksköterskan som ska samordna alla delar i din cancervård.

Behöver du remiss till onkolog?

Vägen från vårdcentralen

För många börjar vägen till cancervården i primärvården, till exempel på en vårdcentral. Om du söker vård för symtom som kan bero på cancer kan läkaren på vårdcentralen först beställa tester för att undersöka symtomen närmare. Sådana tester kan vara blodprover, röntgenundersökningar eller vävnadsprover.¹

När testresultaten visar misstänkt cancer skickar läkaren på vårdcentralen en remiss till en onkolog eller annan specialist inom cancervård. Därefter får du träffa en onkolog för att följa upp resultaten. En onkolog kan också beställa fler tester för att kunna fastställa en diagnos.¹

Vägen från vårdcentralen till cancervården kan därför innehålla flera steg. Först bedöms symtomen på vårdcentralen.¹ Sedan kan läkaren beställa undersökningar som ger mer information. Om resultaten visar misstänkt cancer skickas remissen vidare till rätt specialist inom cancervård.

Behövs remiss?

När testresultat visar misstänkt cancer skickar läkaren på vårdcentralen en remiss till en onkolog. Remissen kan också skickas till en annan specialist inom cancervård.¹ Det betyder att vägen inte alltid går direkt till en onkolog, utan till den specialist som är aktuell inom cancervården.

Hitta och boka en onkolog

Vilken vårdnivå som kan hjälpa

De flesta cancerfall upptäcks i primärvården, till exempel på en vårdcentral eller hälsocentral. Där kan en läkare på vårdcentralen eller en sjuksköterska upptäcka symtom som kan vara cancer. Om undersökningar visar misstänkt cancer kan du få träffa en onkolog eller annan specialist inom cancervård.¹

I cancervården finns också andra yrkesgrupper som kan behövas under olika delar av vården. Kontaktsjuksköterskan kan hjälpa dig att få kontakt med andra yrkesgrupper inom vården. Kontaktsjuksköterskan ska vara en namngiven person som du kan vända dig till. Du kan få information om olika steg i vården, till exempel undersökningar, behandlingar och vad som planeras framåt.³

Om du redan har en kontaktsjuksköterska kan du vända dig till den personen med frågor om vem du ska kontakta. Kontaktsjuksköterskan samordnar alla delar i din cancervård och kan hjälpa till när du behöver kontakt med andra yrkesgrupper.

Rådgivning inför ordinarie kontakt

På 1177.se finns råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Du kan använda informationen för att hitta rätt mottagning inför en ordinarie kontakt med vården. På 1177.se kan du också logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.⁴

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.⁴

Vanliga frågor om att gå till en onkolog

Kan jag få information på ett annat språk?

Ja. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk.⁷ Det kan göra det lättare att förstå vad vårdpersonalen berättar och att vara delaktig i vården.

Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt till tolkhjälp.⁷ Berätta gärna om ditt behov när besöket planeras, så att vården kan ta hänsyn till det.

Hur kan jag vara delaktig i vården?

För att kunna vara delaktig i vården behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du kan be vårdpersonalen att förklara sådant som är oklart.⁴

Du kan ställa samma fråga flera gånger om du behöver det.⁷ Du har också rätt att få information av en läkare så att du kan vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Kan jag förbereda frågor inför besöket?

Ja, det kan vara bra att skriva ner dina frågor i förväg.