En tumör innebär att celler någonstans i eller på kroppen har börjat föröka sig, så att extra celler kan samlas och bilda en knöl eller vävnadsmassa. Det finns ofta godartade tumörer som inte behöver behandling, men oftast behövs ett prov för att avgöra om tumören är godartad eller cancer.
En tumör betyder en knöl eller annan utväxt i eller på kroppen. En tumör innebär att celler någonstans i kroppen eller på kroppen har börjat föröka sig.1 Tumörer består av extra celler.2 De extra cellerna kan samlas och bilda en fast vävnadsmassa.3
Tumörer kan vara små eller stora och kan finnas på många olika ställen. De kan bildas i bland annat ben, hud, vävnader, organ och körtlar. Det går att ha en eller flera tumörer.3
Tumörer delas bland annat in i godartade tumörer och cancertumörer. Många tumörer är godartade, vilket också kallas benigna tumörer. En godartad tumör växer på en plats i kroppen och sprider sig inte till andra delar av kroppen.1
En cancertumör kallas malign. En cancertumör kan växa in i andra organ och kroppsvävnader. Maligna tumörer kan också sprida sig i kroppen genom lymfvätskan och blodet.1
Vissa tumörer är förstadier till cancer.1 Ett förstadium kan utvecklas till cancer om det inte behandlas.3 Polyper i tarmen är ett exempel på tumörer som ibland kan utvecklas till cancer.
De flesta tumörer kan man ha och ändå må bra.1 Många godartade tumörer behöver inte behandlas. Vanliga exempel på godartade tumörer och andra utväxter är:
Det går inte att avgöra själv om en tumör är godartad eller cancer.1 Oftast behöver man lämna prov för att få veta vilken typ av tumör det är.
Kroppen bildar normalt nya celler för att ersätta gamla eller skadade celler som dör. Ibland fungerar den processen inte som den ska. Nya celler kan då bildas när kroppen inte behöver dem. Gamla celler kan också fortsätta att finnas kvar trots att de borde dö.2
De extra cellerna kan dela sig utan att sluta och bilda en tumör.2 När onormala celler samlas uppstår en överväxt eller vävnadsmassa.3 Tumören växer när cellerna fortsätter att samlas.
Tumörer kan uppstå utan att det finns någon känd orsak.3 Det går därför inte alltid att förklara varför en viss tumör har bildats.
Vilka faktorer som ökar risken beror på vilken typ av tumör det handlar om. Exempel på riskfaktorer och ärftliga förhållanden är:
Symtomen varierar beroende på var tumören finns, hur stor den är och om den är cancerös. En tumör nära hudens yta kan synas som en upphöjning eller ett avvikande hudområde.3 En del fibrom kan se ut som en knöl eller upphöjning. Andra fibrom kan se ut som ett utstående födelsemärke med samma färg som den övriga huden. Ett födelsemärke som förändras behöver undersökas.1 Tumörer kan vara stora eller små och du kan ha en eller flera tumörer.3
En knöl kan kännas som en ny upphöjning eller knöl.3 Den kan vara mjuk eller hård och kan vara rörlig.4 En knöl behöver inte göra ont, men en smärtsam knöl kan förekomma.3 En upphöjning på handen, handleden eller fingret kan vara ett ganglion, som också kallas senknuta. Ett ganglion orsakas av vätska som har bildats vid en led. En talgkörtelcysta kan bildas när öppningen från en talgkörtel har blivit tilltäppt.
Vid ett läkarbesök undersöks knölen. Läkaren kan ibland bedöma vad som orsakar den. Om läkaren är osäker kan du remitteras till sjukhus för fler undersökningar, till exempel ett vävnadsprov eller ultraljud.4
Det går inte att avgöra själv om en tumör är godartad eller cancer. Oftast behövs ett prov för att få veta det.1 Ett vävnadsprov hjälper läkaren att ställa rätt diagnos och välja behandling.5
Vilka undersökningar du behöver beror bland annat på var förändringen finns i kroppen.3 Undersökningarna kan ge information om tumören och hjälpa vården att planera var ett vävnadsprov ska tas.
Vid ett vävnadsprov tar läkaren en mycket liten bit av till exempel en muskel eller ett organ. Provet kan tas på olika sätt beroende på vilken del av kroppen som ska undersökas. Ibland kallas vävnadsprov för biopsi eller punktion, beroende på hur provtagningen går till.5
Många godartade tumörer behöver ingen behandling.1 De kan ändå behöva behandlas om de fortsätter att växa eller orsakar besvär. Behandlingen beror bland annat på vilken typ av tumör det är och var i kroppen den finns. Behandlingen beror på flera faktorer, bland annat om tumören är godartad eller malign och var den finns i kroppen.3 Godartade tumörer växer vanligtvis inte tillbaka efter behandling.2
En godartad tumör kan behöva tas bort om den blir infekterad. Den kan också behöva tas bort om den blir för stor.1 Behandling kan dessutom behövas om tumören trycker på känslig vävnad eller på ett organ och därmed orsakar problem.3
Det är inte alltid den godartade tumören som behöver behandlas. Ibland kan vården i stället följa förändringen. När behandling behövs bedömer vården vilket alternativ som passar utifrån tumörens egenskaper och din situation.
De flesta tumörer uppstår utan någon känd orsak, så det går inte alltid att förebygga dem. Det finns ändå vanor och förebyggande insatser som potentiellt kan minska risken för vissa tumörer.
Rekommenderade åldersanpassade screeningundersökningar kan upptäcka cancertumörer tidigt, när de svarar bäst på behandling.3 Följ de screeningundersökningar som rekommenderas för din ålder och risk.
För att kunna vara delaktig i vården behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om informationen behöver förtydligas.
Vårdcentralen är en ordinarie kontakt om du upptäcker en ny eller förändrad knöl eller utväxt. Där kan du få en första bedömning av förändringen och läkaren kan avgöra om du behöver gå vidare till en specialist. Det går inte att avgöra själv om en tumör är godartad eller cancer, och därför är det viktigt att låta vården undersöka förändringen.1
De flesta mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 Du kan alltså ofta använda mottagningens digitala tjänster för att ta kontakt och beskriva ditt ärende. På 1177 kan du också få hjälp med att bedöma symtom eller hitta en mottagning som passar dina behov.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1 Rådgivningen kan hjälpa dig att förstå vilken vårdkontakt som kan vara lämplig för ditt ärende.
Läkaren som undersöker dig ger dig en remiss till en specialist om det behövs.1 En remiss kan därför bli aktuell om förändringen behöver undersökas vidare av specialist eller på sjukhus. Vilken mottagning som blir aktuell beror på vad läkaren behöver undersöka och var förändringen finns i eller på kroppen.
Nej. Många tumörer är godartade, vilket betyder att de inte är cancer.1
Godartade tumörer växer på en plats utan att sprida sig till andra delar av kroppen.1 De kan ändå ge problem om de trycker på viktiga organ eller andra delar av kroppen.3
En godartad tumör behöver inte alltid behandlas.1 Ibland kan den behöva tas bort, till exempel om den blir infekterad eller för stor.
Nej, det går inte att själv avgöra om en tumör är godartad eller cancer genom att titta på eller känna på den.1
Oftast behöver du lämna ett prov för att få veta om tumören är godartad eller cancer.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Riskfaktorer betyder inte att en tumör säkert kommer att uppstå. Tumörer kan drabba vem som helst, och de flesta tumörer uppstår av okänd orsak.3
Tumörer kan också ge andra besvär, till exempel:
Kontakta en vårdcentral om du upptäcker en ny eller förändrad knöl eller utväxt. De flesta mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Läkaren som undersöker dig ger dig en remiss till en specialist om det behövs. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1
Du kan inte avgöra själv om en knöl är en tumör eller cancer. Oftast behöver du lämna prov för att få veta om en tumör är godartad eller cancer.1 En vårdgivare kan utifrån vilken typ av tumör det är förklara vad den betyder för din hälsa. Det går inte heller alltid att avgöra om du har en tumör bara genom att titta på eller känna på en knöl.3 Därför behöver en ny eller förändrad knöl bedömas av vården.
En cysta är en vätskefylld blåsa. Cystor kan vara olika stora och kan bildas i olika delar av kroppen.1 En cysta är inte samma sak som en tumör.
Läs mer om hur tumörer undersöks i avsnittet om diagnos.
Du sitter eller ligger på en säng eller brits under undersökningen. Det beror på var provet ska tas. Vanligen får du lokalbedövning med en spruta innan provtagningen. Förberedelserna inför att lämna ett vävnadsprov kan variera mellan olika sjukhus.5 Det kan göra lite ont, men det går fort över.
När provet tas från huden kan läkaren använda en liten rund kniv, som kallas stans. Vid andra vävnadsprov används en särskild nål. Om provet tas från en muskel gör läkaren ett litet snitt och använder en smal tång.5
Ultraljud, datortomografi eller röntgen kan användas för att bestämma var nålen ska föras in och var provet ska tas. Ibland behöver läkaren ta flera vävnadsprov.5
Själva provtagningen tar oftast några minuter, men kan ta upp till tio minuter. Hela besöket tar oftast mellan 30 och 60 minuter.5
Vävnadsprovet skickas till ett laboratorium där det analyseras.5 Vid en biopsi undersöker en patolog provet i laboratoriet för att ställa diagnos.3 De flesta får svar på vävnadsprovet inom en månad, men ibland tar det längre tid. Du får information från vårdpersonalen om hur du får svaret. Vårdpersonalen kontaktar dig när de har resultatet av vävnadsprovet.5
Blodprov kan användas för att undersöka tumörmarkörer. Tumörmarkörer är vissa proteiner eller kemiska ämnen som kan ha samband med en viss typ av malign tumör.3
Beroende på var tumören finns kan vården använda röntgen, datortomografi, magnetkamera eller PET. Bilddiagnostik kan hjälpa vården att hitta tumören inne i kroppen.3
Ultraljud, datortomografi eller röntgen kan hjälpa läkaren att bestämma var ett vävnadsprov ska tas. Läkaren för då in nålen genom huden, och när nålen dras ut följer en mycket liten bit vävnad med.5
Lokala behandlingar riktas mot tumören eller mot blodflödet till den. De kan användas vid cancertumörer och kan ha olika mål.
Vissa polyper i tarmen opereras bort eftersom de ibland kan utvecklas till cancer.1 Polyper kan också finnas på andra ställen i kroppen, men behandlingen beror på var polypen finns och vilken typ av förändring det är.
Cancertumörer kan behandlas med en eller flera metoder. Vilken behandling som används beror bland annat på tumörens typ och plats. Ett vävnadsprov hjälper läkaren att ställa rätt diagnos och välja behandling.5
Strålbehandling kan alltså användas för att förstöra avvikande celler. Cellgifter kan användas före en operation för att krympa tumören eller efter operation för att förstöra avvikande celler som finns kvar. Hormonbehandling riktas mot hormoner som driver tumörtillväxt, medan immunterapi riktas mot immunförsvarets förmåga att bekämpa cancer.
Målinriktad behandling har som mål att bromsa eller stoppa cancercellers tillväxt. Ablationsbehandling och embolisering är andra lokala behandlingsalternativ. Operation kan vara en behandling för att ta bort själva cancertumören.
Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du ska också få vara delaktig i beslut om vården efter att du har fått information om vilka alternativ och möjligheter som finns.5 Prata med vårdpersonalen om du vill veta mer om vilken behandling som är aktuell för dig.
Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.5 Du ska också få vara delaktig i vården efter att du har fått information om alternativen.
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Du kan tacka nej till den vård som erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.5
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.5 Fråga mottagningen vad som gäller innan du bokar tid, eftersom remiss kan behövas.
Du ska få information som går att förstå och möjlighet att ställa frågor till vårdpersonalen.5 Om du behöver hjälp att hitta rätt kontakt kan du använda 1177:s information om vård och mottagningar. Läs gärna också avsnittet om diagnos för att se vad som kan hända efter den första vårdkontakten.
Ett vävnadsprov kan behövas för att avgöra om en tumör är cancerös. Vid ett vävnadsprov tar läkaren en mycket liten bit av till exempel en muskel eller ett organ, och provet skickas till ett laboratorium för analys.5
Vävnadsprovet hjälper läkaren att ställa rätt diagnos och välja behandling.5 De flesta får svar inom en månad, men ibland kan det ta längre tid.
Behandlingen beror bland annat på om tumören är godartad eller cancerös och var den sitter.6 Många godartade tumörer behöver ingen behandling, medan andra kan behöva tas bort om de orsakar problem.
Behandlingar av cancertumörer kan omfatta flera olika alternativ:
Vilken behandling som passar beror på tumörens typ och var den finns. Ett vävnadsprov hjälper läkaren att ge dig rätt diagnos och behandling. Du ska också få vara delaktig i vården efter att du har fått information om alternativen.5