Livmoderhalscancer – symtom, orsaker och behandling

Om livmoderhalscancer

Vad livmoderhalscancer är

Livmoderhalscancer innebär att det har bildats en cancertumör i den nedre delen av livmodern. Livmoderhalsen är den nedersta delen av livmodern.¹ Den sitter längst ner i livmodern och är den del där livmoderhalscancer kan utvecklas.

Livmoderhalscancer är en annan sjukdom än livmoderkroppscancer.¹ Namnen beskriver alltså cancer i två olika delar av livmodern. Livmoderhalscancer gäller livmoderhalsen, medan livmoderkroppscancer gäller livmoderkroppen.

Hur sjukdomen brukar utvecklas

Innan livmoderhalscancer utvecklas kan det finnas cellförändringar i livmoderhalsen. De flesta cellförändringar läker av sig själv. Cellförändringar kan ibland utvecklas till cancer. Det kan ta 10 till 15 år för en cellförändring att utvecklas till cancer.¹

Förloppet kan därför pågå under lång tid innan en cellförändring blir cancer. Om sjukdomen inte behandlas kan den sprida sig i kroppen. Då kan det bildas metastaser, som är samma sak som dottertumörer.¹ Cellförändringar och livmoderhalscancer är inte samma sak, även om en cellförändring ibland kan utvecklas vidare. Om du vill läsa om hur cellförändringar upptäcks och följs upp kan du läsa mer i avsnittet om diagnos.

Förekomst och behandlingsmöjligheter

Ungefär 550 personer om året får livmoderhalscancer. De flesta som får livmoderhalscancer är 30 till 40 år, eller över 70 år. Det går oftast att få behandling som tar bort sjukdomen. Sju av tio personer blir av med sjukdomen efter behandling.¹

Vilken behandling som blir aktuell beror bland annat på hur cancern växer. Du kan läsa mer i avsnitten om diagnos och behandling.

Orsaker till livmoderhalscancer

HPV och cellförändringar

Livmoderhalscancer beror ofta på HPV, ett virus som kan påverka cellerna i livmoderhalsen.¹ Nästan alla livmoderhalscancrar orsakas av en långvarig infektion med HPV.² Det finns många olika typer av HPV, och de typer som kan orsaka cancer kallas högrisk-HPV.³

Vissa former av HPV kan skada cellerna i livmoderhalsen och leda till cellförändringar.¹ Om immunförsvaret inte kan få kontroll över infektionen kan den finnas kvar i många år.³ Med tiden kan HPV då förändra normala celler i livmoderhalsen så att de blir onormala.

De flesta personer som smittas av högrisk-HPV har inga symtom och vet inte att de har viruset.³ En HPV-infektion läker oftast av sig själv, men en del infektioner läker inte och kan då orsaka cellförändringar i livmoderhalsen.

Symtom vid livmoderhalscancer

Tidiga och vanliga symtom

Livmoderhalscancer ger ofta inga symtom i ett tidigt skede. Sjukdomen kan därför upptäckas vid ett gynekologiskt cellprov innan du själv märker något.¹ När symtom kommer kan de vara olika från person till person och kan också bero på andra tillstånd än livmoderhalscancer.

Vanliga symtom kan vara:

• Blödning som inte är normal för dig kan vara ett symtom. Det kan till exempel vara blödning efter sex, mellan menstruationer eller efter att du har slutat att ha mens.
• Förändrade flytningar kan vara ett symtom. Flytningarna kan till exempel vara blodiga eller vattniga.
• Smärta vid sex kan förekomma vid livmoderhalscancer.⁶

Sådana symtom är vanliga och kan ha många olika orsaker. Ett symtom betyder därför inte säkert att du har livmoderhalscancer. Det viktiga är om blödningen eller flytningarna är ovanliga för dig, eller om besvären förändras.

Symtom när sjukdomen har utvecklats

När livmoderhalscancer har utvecklats mer kan andra besvär förekomma. De kan också komma samtidigt som blödningar, förändrade flytningar eller smärta vid sex.

Om sjukdomen har spridit sig till vävnader eller organ i närheten kan du få:

• Smärta i nedre delen av ryggen, bäckenet eller nedre delen av magen kan förekomma.⁶

Diagnos vid livmoderhalscancer

Screening och första bedömning

Livmoderhalscancer kan upptäckas genom ett gynekologiskt cellprov innan du själv märker symtom.¹ Det gör att sjukdomen kan upptäckas i ett tidigt stadium.

Ett prov från slidan kan visa om du har HPV eller cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer.⁴ Du får en kallelse varje gång det är dags att lämna cellprov eller självprov.

Screening innebär att du lämnar prov regelbundet trots att du känner dig frisk. Provet kan tas av en barnmorska eller som ett självprov hemma, beroende på vad som står i kallelsen. Det står i kallelsen vilket prov du kan lämna. Båda sätten att lämna prov är lika bra. Det kostar ingenting för dig att lämna provet.⁴

Om ett prov visar HPV eller cellförändringar kan du behöva lämna ett nytt prov eller bli undersökt av en gynekolog. I provsvaret står det om du behöver lämna ett nytt prov. Om du behöver bli undersökt får du ett nytt brev med en tid hos en gynekolog. Du får provsvaret inom två månader. Om provsvaret visar att du behöver bli undersökt får du ett nytt brev med en tid hos en gynekolog.⁴

Behandling vid livmoderhalscancer

Hur behandlingen väljs

Det är olika vilken behandling som blir bäst vid livmoderhalscancer. Det beror bland annat på hur cancern växer. Behandlingen kan omfatta operation, strålbehandling och cytostatika.¹ Vilken behandling du får påverkas också av tumörens storlek, var cancern finns, om den har spridit sig och hur du mår i övrigt.⁷

Det kan behövas mer än en behandling. Vårdteamet går igenom behandlingsalternativen, vilken nytta de kan ha och vilka biverkningar som kan förekomma. Under och efter behandlingen får du regelbundna kontroller. Du kan också få prover och undersökningar med bilder.⁷ Du får också prata om hur behandlingen kan påverka möjligheten att få barn.

Operation

Operation är vanligast när cancertumören bara finns i livmoderhalsen. Vid en större tumör kan hela livmodern, övre delen av slidan och lymfkörtlarna i bäckenet behöva tas bort.¹ Det som opereras bort skickas till ett laboratorium och undersöks i mikroskop.

Vid en liten tumör kan det gå att opereras utan att livmodern tas bort.¹

Egenvård vid livmoderhalscancer

Trötthet och fysisk aktivitet

Det är vanligt att känna sig mycket trött under eller efter livmoderhalscancer och behandlingen. Vila när du behöver, men flera korta pauser kan vara bättre än att vila länge. Många tycker att det känns bättre när de rör på sig, så välj gärna någon fysisk aktivitet som du tycker om.¹

Det kan vara lättare att få in rörelse i vardagen i små delar. All rörelse räknas, och fysisk aktivitet kan ge mer energi, göra att du sover bättre och minska stress.¹ Anpassa aktiviteten efter hur du mår just då.

Tarm, urinblåsa och klimakteriebesvär

Efter behandling kan du få förstoppning, diarré, gaser eller urinläckage. Det finns olika hjälp att få, och en del kan du göra själv. Mat och dryck kan lindra en del besvär från tarmarna eller urinblåsan.¹ Du kan få hjälp av en dietist om du behöver.

Om du fortfarande har mens kan behandlingen göra att du kommer i klimakteriet. Det kan hända om äggstockarna behöver opereras bort eller om du får strålbehandling mot bäckenet. Vallningar och en torr eller svidande slida kan förekomma, och det finns olika slags läkemedel som kan hjälpa.¹

Vem kan hjälpa dig vid livmoderhalscancer?

Vårdcentral och gynekolog

Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om du har symtom.¹ Vårdcentralen eller gynekologen kan hjälpa dig vidare om du har besvär från underlivet. Du kan också hitta vård på 1177.se och kontakta många mottagningar genom att logga in.

Du blir kallad till en gynekologisk undersökning om du har symtom, eller om ett cellprov visar att du har cellförändringar. Vid undersökningen tittar läkaren på livmoderhalsen med ett speciellt mikroskop som kallas kolposkop. Läkaren kan också ta ett vävnadsprov, som skickas till ett laboratorium där det undersöks i mikroskop. Om du har livmoderhalscancer behövs en ny gynekologisk undersökning för att läkaren ska kunna ta reda på mer om sjukdomen och planera behandlingen.¹

Rådgivning och cancervård

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹ Du kan få råd även om du är osäker på vilken mottagning som passar.

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator. Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård och få svar på frågor om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.¹

Vanliga frågor om livmoderhalscancer

Kan livmoderhalscancer upptäckas innan jag får symtom?

Ja, livmoderhalscancer kan upptäckas genom ett gynekologiskt cellprov innan du själv märker något.¹ Screening innebär att du lämnar prov regelbundet fast du känner dig frisk.⁴

Går livmoderhalscancer att behandla?

Det går oftast att få behandling som tar bort sjukdomen. Behandlingen kan omfatta operation, strålbehandling och cytostatika.¹

Vilken behandling som blir bäst beror bland annat på hur cancern växer. Behandlingen kan därför se olika ut för olika personer.

Kan behandlingen påverka möjligheten att få barn?

Du kan inte bli gravid om livmodern har opererats bort eller strålbehandlats.¹ Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill veta vilka möjligheter som finns för dig att få barn senare.

Om cancertumören är liten kan det gå att bli opererad utan att livmodern behöver tas bort.