Livmoderhalscancer är en cancersjukdom där en cancertumör har bildats i livmoderhalsen, alltså livmoderns nedersta del. Det finns behandling som oftast kan ta bort sjukdomen, och uppföljande besök behövs efteråt.
Livmoderhalscancer innebär att det har bildats en cancertumör i den nedre delen av livmodern. Livmoderhalsen är den nedersta delen av livmodern.1 Den sitter längst ner i livmodern och är den del där livmoderhalscancer kan utvecklas.
Livmoderhalscancer är en annan sjukdom än livmoderkroppscancer.1 Namnen beskriver alltså cancer i två olika delar av livmodern. Livmoderhalscancer gäller livmoderhalsen, medan livmoderkroppscancer gäller livmoderkroppen.
Innan livmoderhalscancer utvecklas kan det finnas cellförändringar i livmoderhalsen. De flesta cellförändringar läker av sig själv. Cellförändringar kan ibland utvecklas till cancer. Det kan ta 10 till 15 år för en cellförändring att utvecklas till cancer.1
Förloppet kan därför pågå under lång tid innan en cellförändring blir cancer. Om sjukdomen inte behandlas kan den sprida sig i kroppen. Då kan det bildas metastaser, som är samma sak som dottertumörer.1 Cellförändringar och livmoderhalscancer är inte samma sak, även om en cellförändring ibland kan utvecklas vidare. Om du vill läsa om hur cellförändringar upptäcks och följs upp kan du läsa mer i avsnittet om diagnos.
Ungefär 550 personer om året får livmoderhalscancer. De flesta som får livmoderhalscancer är 30 till 40 år, eller över 70 år. Det går oftast att få behandling som tar bort sjukdomen. Sju av tio personer blir av med sjukdomen efter behandling.1
Vilken behandling som blir aktuell beror bland annat på hur cancern växer. Du kan läsa mer i avsnitten om diagnos och behandling.
Livmoderhalscancer beror ofta på HPV, ett virus som kan påverka cellerna i livmoderhalsen.1 Nästan alla livmoderhalscancrar orsakas av en långvarig infektion med HPV.2 Det finns många olika typer av HPV, och de typer som kan orsaka cancer kallas högrisk-HPV.3
Vissa former av HPV kan skada cellerna i livmoderhalsen och leda till cellförändringar.1 Om immunförsvaret inte kan få kontroll över infektionen kan den finnas kvar i många år.3 Med tiden kan HPV då förändra normala celler i livmoderhalsen så att de blir onormala.
De flesta personer som smittas av högrisk-HPV har inga symtom och vet inte att de har viruset.3 En HPV-infektion läker oftast av sig själv, men en del infektioner läker inte och kan då orsaka cellförändringar i livmoderhalsen.
Livmoderhalscancer ger ofta inga symtom i ett tidigt skede. Sjukdomen kan därför upptäckas vid ett gynekologiskt cellprov innan du själv märker något.1 När symtom kommer kan de vara olika från person till person och kan också bero på andra tillstånd än livmoderhalscancer.
Vanliga symtom kan vara:
Sådana symtom är vanliga och kan ha många olika orsaker. Ett symtom betyder därför inte säkert att du har livmoderhalscancer. Det viktiga är om blödningen eller flytningarna är ovanliga för dig, eller om besvären förändras.
När livmoderhalscancer har utvecklats mer kan andra besvär förekomma. De kan också komma samtidigt som blödningar, förändrade flytningar eller smärta vid sex.
Om sjukdomen har spridit sig till vävnader eller organ i närheten kan du få:
Livmoderhalscancer kan upptäckas genom ett gynekologiskt cellprov innan du själv märker symtom.1 Det gör att sjukdomen kan upptäckas i ett tidigt stadium.
Ett prov från slidan kan visa om du har HPV eller cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer.4 Du får en kallelse varje gång det är dags att lämna cellprov eller självprov.
Screening innebär att du lämnar prov regelbundet trots att du känner dig frisk. Provet kan tas av en barnmorska eller som ett självprov hemma, beroende på vad som står i kallelsen. Det står i kallelsen vilket prov du kan lämna. Båda sätten att lämna prov är lika bra. Det kostar ingenting för dig att lämna provet.4
Om ett prov visar HPV eller cellförändringar kan du behöva lämna ett nytt prov eller bli undersökt av en gynekolog. I provsvaret står det om du behöver lämna ett nytt prov. Om du behöver bli undersökt får du ett nytt brev med en tid hos en gynekolog. Du får provsvaret inom två månader. Om provsvaret visar att du behöver bli undersökt får du ett nytt brev med en tid hos en gynekolog.4
Det är olika vilken behandling som blir bäst vid livmoderhalscancer. Det beror bland annat på hur cancern växer. Behandlingen kan omfatta operation, strålbehandling och cytostatika.1 Vilken behandling du får påverkas också av tumörens storlek, var cancern finns, om den har spridit sig och hur du mår i övrigt.7
Det kan behövas mer än en behandling. Vårdteamet går igenom behandlingsalternativen, vilken nytta de kan ha och vilka biverkningar som kan förekomma. Under och efter behandlingen får du regelbundna kontroller. Du kan också få prover och undersökningar med bilder.7 Du får också prata om hur behandlingen kan påverka möjligheten att få barn.
Operation är vanligast när cancertumören bara finns i livmoderhalsen. Vid en större tumör kan hela livmodern, övre delen av slidan och lymfkörtlarna i bäckenet behöva tas bort.1 Det som opereras bort skickas till ett laboratorium och undersöks i mikroskop.
Vid en liten tumör kan det gå att opereras utan att livmodern tas bort.1
Det är vanligt att känna sig mycket trött under eller efter livmoderhalscancer och behandlingen. Vila när du behöver, men flera korta pauser kan vara bättre än att vila länge. Många tycker att det känns bättre när de rör på sig, så välj gärna någon fysisk aktivitet som du tycker om.1
Det kan vara lättare att få in rörelse i vardagen i små delar. All rörelse räknas, och fysisk aktivitet kan ge mer energi, göra att du sover bättre och minska stress.1 Anpassa aktiviteten efter hur du mår just då.
Efter behandling kan du få förstoppning, diarré, gaser eller urinläckage. Det finns olika hjälp att få, och en del kan du göra själv. Mat och dryck kan lindra en del besvär från tarmarna eller urinblåsan.1 Du kan få hjälp av en dietist om du behöver.
Om du fortfarande har mens kan behandlingen göra att du kommer i klimakteriet. Det kan hända om äggstockarna behöver opereras bort eller om du får strålbehandling mot bäckenet. Vallningar och en torr eller svidande slida kan förekomma, och det finns olika slags läkemedel som kan hjälpa.1
Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om du har symtom.1 Vårdcentralen eller gynekologen kan hjälpa dig vidare om du har besvär från underlivet. Du kan också hitta vård på 1177.se och kontakta många mottagningar genom att logga in.
Du blir kallad till en gynekologisk undersökning om du har symtom, eller om ett cellprov visar att du har cellförändringar. Vid undersökningen tittar läkaren på livmoderhalsen med ett speciellt mikroskop som kallas kolposkop. Läkaren kan också ta ett vävnadsprov, som skickas till ett laboratorium där det undersöks i mikroskop. Om du har livmoderhalscancer behövs en ny gynekologisk undersökning för att läkaren ska kunna ta reda på mer om sjukdomen och planera behandlingen.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan få råd även om du är osäker på vilken mottagning som passar.
På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator. Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård och få svar på frågor om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.1
Ja, livmoderhalscancer kan upptäckas genom ett gynekologiskt cellprov innan du själv märker något.1 Screening innebär att du lämnar prov regelbundet fast du känner dig frisk.4
Det går oftast att få behandling som tar bort sjukdomen. Behandlingen kan omfatta operation, strålbehandling och cytostatika.1
Vilken behandling som blir bäst beror bland annat på hur cancern växer. Behandlingen kan därför se olika ut för olika personer.
Du kan inte bli gravid om livmodern har opererats bort eller strålbehandlats.1 Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill veta vilka möjligheter som finns för dig att få barn senare.
Om cancertumören är liten kan det gå att bli opererad utan att livmodern behöver tas bort.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
HPV kan överföras genom nära hudkontakt, vanligtvis vid vaginalt, analt eller oralt sex.3 HPV kan också överföras vid smeksex, oralsex och samlag.4 Du kan alltså få HPV även om du inte har haft vaginalt samlag.
Rökning kan öka risken för livmoderhalscancer genom att tobaksämnen skadar cellernas DNA. Rökning kan också försvaga immunförsvaret.5 Ett försvagat immunförsvar är en riskfaktor för livmoderhalscancer, eftersom kroppen då kan ha svårare att bekämpa en HPV-infektion.3
Hivinfektion är förknippad med högre risk för livmoderhalscancer. Familjehistoria kan ha betydelse för risken för livmoderhalscancer, eftersom sjukdomen kan ha en ärftlig del.5
HPV-vaccination kan skydda mot livmoderhalscancer om en befintlig HPV-infektion saknas.5 Vaccinet ger bäst skydd om du får det innan du har utsatts för HPV.3 HPV-vaccination skyddar inte mot en HPV-infektion som redan finns.
Regelbundna cellprov kan upptäcka cellförändringar innan de utvecklas till cancer. Ett prov från slidan kan visa om du har HPV eller cellförändringar som kan utvecklas till cancer i livmoderhalsen.4 Du får en kallelse varje gång det är dags att lämna cellprov eller självprov.
Korrekt användning av kondom minskar risken att få HPV men förebygger inte smitta helt.3 Kondom ger därför ett visst skydd, men HPV kan ändå överföras genom hudkontakt på områden som kondomen inte täcker.
Symtom från nedre delen av ryggen, bäckenet, magen, benen eller urinvägarna kan ha många andra orsaker. De behöver därför inte betyda att det handlar om livmoderhalscancer. Om besvär från underlivet känns ovanliga för dig, se avsnittet om när du ska söka vård.
Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om du har blödningar som inte är mens. Kontakta också en vårdcentral eller en gynekolog om du har blodiga eller vattniga flytningar. Om du har slutat att ha mens och får blödningar eller flytningar ska du också kontakta en vårdcentral eller en gynekolog.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Du kan kallas till en gynekologisk undersökning om du har symtom eller om ett cellprov visar cellförändringar.1
Vid kolposkopi tittar läkaren på livmoderhalsen med ett mikroskop som stannar utanför kroppen.1 Mikroskopet kallas kolposkop.
Läkaren tar också ett vävnadsprov. Det är en liten bit av förändringen som analyseras på laboratorium.1
De flesta upplever vävnadsprovtagningen som ett stick liknande ett blodprov.1 En del tycker att det gör ont en kort stund.
Efter ett cancerbesked görs en ny gynekologisk undersökning för att läkaren ska kunna ta reda på mer om sjukdomen och planera behandlingen.1
Vävnadsproverna undersöks i mikroskop på laboratorium.1 Undersökningen hjälper vården att bedöma vävnaden.
Datortomografi eller magnetkamera används ofta i utredningen.1 Undersökningarna ger mer information om sjukdomen.
Ett standardiserat vårdförlopp används när läkaren har starka skäl att tro att du har livmoderhalscancer.1 Det är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.
En del prover sparas i en biobank när du lämnar prov i vården. Proverna sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt.
Vid en ny gynekologisk undersökning är det vanligt att få narkos eller ryggbedövning.1 Det görs för att du ska vara helt avslappnad och för att läkaren lättare ska kunna göra undersökningen och ta vävnadsprover.
De flesta mår som vanligt efter undersökningen och kan åka hem samma dag.1
En operation som sparar livmodern ökar risken för sent missfall och för tidig födsel. Om du blir gravid efter en sådan operation får du komma till specialistmödravården och föda med kejsarsnitt.1
Operationen görs genom ett snitt i nedre delen av magen eller ibland med titthålsteknik. Du är sövd under operationen. Efteråt har du en kateter i urinblåsan under en tid, och den kan oftast tas bort efter några dygn. Du får komma upp och röra på dig så snart som möjligt, ibland samma dag eller dagen efter operationen.
Hur länge du behöver vara kvar på sjukhuset beror på hur du mår och hur du har opererats. Det kan vara några dagar upp till en vecka, och ibland längre efter en operation genom ett snitt i magen.1
Strålbehandling behövs om tumören har vuxit utanför livmoderhalsen eller om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna.1 Strålbehandlingen ges efter operationen. Om en annan sjukdom gör en operation olämplig kan du i stället få strålbehandling tillsammans med cytostatika.
Strålbehandling kan ges inifrån kroppen, utifrån kroppen eller som en kombination av båda.1 Inre strålbehandling kallas också brachyterapi. Då förs ett radioaktivt läkemedel in genom ett smalt instrument i livmoderhalsen. Behandlingen tar upp till en halvtimme, och läkaren tar sedan ut läkemedlet. Ingen strålning blir kvar i kroppen. Det är vanligt att behöva inre strålbehandling vid två till fyra tillfällen.
Yttre strålbehandling ges från en apparat utanför kroppen. Det känns inte att få behandlingen. Vanligtvis ges den måndag till fredag i fem till sju veckor, och varje behandlingstillfälle tar några minuter.1
Cytostatika gör cancercellerna känsligare för strålning. Cytostatika ges ofta som dropp i blodet en gång i veckan.1 Varje behandlingstillfälle tar fem till sex timmar. De flesta kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle.
Det går inte att bli gravid om livmodern har opererats bort eller strålbehandlats.8 Om du vill veta vilka möjligheter som finns för dig att få barn senare kan du prata med läkaren innan behandlingen börjar.
Behandlingen anpassas om du är gravid.1 Du kan bli opererad. Behandling med cytostatika behöver vänta till efter den första tredjedelen av graviditeten. Då är risken liten att barnet i magen skadas av behandlingen. Du får föda barnet med kejsarsnitt.
Efter avslutad behandling behövs uppföljande besök för att se att cancern inte är på väg tillbaka. Vid besöken kan du också få hjälp med besvär som du har efter behandlingen. Uppföljning sker vanligtvis tre till fyra gånger per år i början.1 Sedan behövs uppföljningen inte lika ofta, och efter fem år brukar den kunna avslutas.
Det är ovanligt att livmoderhalscancer kommer tillbaka.1 Om sjukdomen kommer tillbaka kan du behöva en annan behandling än första gången. Cancer som kommer tillbaka i lymfkörtlar eller andra organ är ofta svårare att bli av med.
Vid spridning till lymfkörtlar eller andra organ kan behandlingen i stället bromsa och lindra sjukdomen. Palliativ vård är behandling som bromsar och lindrar sjukdomen.1 Målet kan också vara att minska besvär och göra det lättare att leva med sjukdomen.
Efter strålbehandling kan slidan bli kortare och mindre töjbar. Det kan göra det svårare att ha slidsamlag eller att bli undersökt. En vaginalstav, som också kallas dilatator, kan förebygga att slidan blir trång.1 Du får vaginalstaven på kliniken där du har fått behandling, och du kan behöva byta storlek efter ett tag.
Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter livmoderhalscancer, men det kan ta tid.1 Tankar och känslor eller följder av behandlingen kan påverka hur du trivs med dig själv eller med andra. Det finns hjälp att få om sexualiteten eller närheten har förändrats.
Lymfödem kan ge svullnad eller tyngdkänsla i underlivet eller benen.1 Besvären kan komma direkt efter behandlingen eller senare, och det finns hjälp att få.
Sjukdomen och behandlingen kan påverka livet på olika sätt. Det kan kännas jobbigt periodvis, och en del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar.1 Du kan prata med vårdpersonal om tankar och känslor och få stöd av en kurator.
En kontaktsjuksköterska kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.1 Det kan också gå att få träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Du kan fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om det.
En närstående kan följa med till vårdbesöket och hjälpa till att minnas vad som sades.1 Närstående kan också vara ett stöd under och efter behandlingen.
Det är olika hur länge du behöver vara sjukskriven. När du börjar arbeta eller studera igen kan du behöva ta det lugnt i början. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig.1
Du ska få vara delaktig i din vård och ställa frågor om du behöver.1 Du kan också kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller en patientförening för råd och stöd.
Det är ovanligt att sjukdomen kommer tillbaka.1 Cancer i livmoderhalsen som kommer tillbaka går ofta att bli av med.
När behandlingen är klar behöver du komma på uppföljande besök för att se att cancern inte är på väg tillbaka.1 Det är vanligt med uppföljning tre till fyra gånger om året i början.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum