Mellanblödningar är blödningar som kommer mellan mensen, från slidan vid en annan tidpunkt än den vanliga mensen. Det är vanligt med en liten blödning precis före eller efter mensen, och en blödning vid ägglossning beror oftast inte på att något är fel; hormonella preventivmedel kan också ge mellanblödningar, särskilt de första tre månaderna.
Vad är mellanblödningar?
Vad mellanblödningar betyder
Mellanblödningar är blödningar som kommer mellan mensen.1 Blödningen kan alltså komma vid en tidpunkt då du inte har din vanliga mens. Den kan likna din vanliga mens eller vara mycket lätt. En mycket liten blödning kallas spotting. Mellanblödningar kan märkas vid ett enda tillfälle eller komma tillbaka oftare. Även blödning efter slidsamlag räknas som en särskild form av blödning utanför mensen.2 Det betyder att du blöder när du inte ska ha mens.3 En mellanblödning kan komma från slidan och uppträda vid en annan tidpunkt än under din vanliga mens.2
En mellanblödning kan se ut som en flytning blandad med blod.1
Mellanblödningar är ett besvär som kan ha flera olika orsaker.3 Själva ordet beskriver när blödningen kommer och hur den visar sig, inte varför den uppstår.
Vanliga och ofta ofarliga blödningar
Det är vanligt att blöda lite dagarna precis före mensen. Det är också vanligt att blöda lite dagarna precis efter mensen. En liten blödning kan även komma när du har ägglossning, och det beror oftast inte på att något är fel.1
En mellanblödning kan vara mycket liten och kallas då spotting.2
En blödning mellan mensen behöver därför inte alltid se likadan ut. Den kan vara mycket liten, eller du kan märka att den återkommer vid flera tillfällen.
Vem som kan få besväret
Oregelbundna blödningar är särskilt vanliga när mensen nyligen har börjat. De är också särskilt vanliga under åren före klimakteriet, som är tiden när mensen närmar sig att upphöra.2
Det är alltså vanligt med oregelbundna blödningar både tidigt efter att mensen har börjat och under tiden före klimakteriet. Andra personer kan också få mellanblödningar.
Hormonella preventivmedel kan orsaka mellanblödningar.1 Det gäller till exempel p-piller, minipiller, mellanpiller, hormonspiral, p-stav, p-spruta, p-ring och p-plåster. Blödningarna kallas ibland genombrottsblödningar.
Mellanblödningar är extra vanliga under de tre första månaderna med ett hormonellt preventivmedel.3 Det kan alltså hända när du nyligen har börjat använda ett sådant preventivmedel. Besvären kan också komma när du försöker skjuta fram mensen och precis har börjat med ett hormonellt preventivmedel.
Mellanblödningar kan komma om du glömmer att ta ett eller flera p-piller, minipiller eller mellanpiller.1 De kan också komma om du glömmer att byta p-ring eller p-plåster, eller om du glömmer att fylla på din p-spruta.
Ett akut-p-piller kan ge en blödning någon eller några dagar efter att du tagit det.1 Mensen kan också komma lite tidigare eller senare än förväntat efter ett akut-p-piller.
När ska du söka vård för mellanblödningar?
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning vid mellanblödning med ont i magen och feber
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mellanblödningar, ont i magen och feber. Det är alltså kombinationen av mellanblödningar, ont i magen och feber som gäller för den här vårdnivån. Mellanblödningar kan ibland vara ett symtom på en könssjukdom eller en annan infektion i underlivet. Klamydia är en könssjukdom som kan ge mellanblödningar.1 Klamydia kan även ge en infektion i äggledarna. Då får du ont i nedre delen av magen. Klamydia och infektioner i äggledarna måste behandlas.3
Kontakta vårdcentral eller gynekologisk mottagning vid följande besvär
Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:
Du har använt samma hormonella preventivmedel i tre månader och har fortfarande mellanblödningar.1
Vad kan du göra själv vid mellanblödningar?
Om du använder hormonella preventivmedel
Om mellanblödningarna känns jobbiga kan du prata med den barnmorska eller läkare som skrev ut preventivmedlet. Det gäller också om blödningarna inte har slutat efter tre månader. Då kan du behöva byta till ett annat preventivmedel.3
Vänta med att skjuta fram mensen tills du har använt preventivmedlet i tre månader. Det rådet gäller när du försöker skjuta fram mensen med p-piller, p-ring eller p-plåster. Mellanblödningar är vanliga när du just har börjat med ett preventivmedel med hormoner. De är extra vanliga under de tre första månaderna. Hormonella preventivmedel som kan ge mellanblödningar är p-piller, minipiller, mellanpiller, hormonspiral, p-stav, p-spruta, p-ring och p-plåster.3 Glömda p-piller, minipiller eller mellanpiller kan också ge mellanblödningar.1 Om du har glömt att byta p-ring eller p-plåster, eller glömt att fylla på din p-spruta, kan mellanblödningar också uppstå.
Om du tror att du kan ha en könssjukdom
Testa dig för könssjukdomar om du har haft oskyddat sex och tror att du kan ha en könssjukdom. Du kan till exempel testa dig på en ungdomsmottagning, hud- och könsmottagning eller vårdcentral.3
Utredning och behandling vid mellanblödningar
Behandlingen beror på orsaken
Vilken behandling du behöver beror på orsaken till mellanblödningen.1 Om du använder ett preventivmedel som innehåller hormoner kan mellanblödningar vara vanliga när du just har börjat använda det.3
Mellanblödningar är extra vanligt under de tre första månaderna.3
Det gäller bland annat följande hormonella preventivmedel:
En vårdcentral eller gynekologisk mottagning kan hjälpa dig att bedöma mellanblödningar. Kontakta någon av dessa mottagningar om du behöver hjälp med besvär som anges i avsnittet om när du ska söka vård. Där kan du få råd om nästa steg och vid behov hjälp att hitta rätt vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Det betyder att du först kan behöva få en bedömning i vården innan du får tid på en specialistmottagning.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 Du kan använda mottagningens e-tjänster för att ta reda på hur du bokar eller ställer en fråga. Om du inte vet vilken mottagning som passar kan sjukvårdsrådgivningen hjälpa dig.
Ungdomsmottagning och elevhälsa
Den som går i grundskolan eller gymnasiet kan kontakta elevhälsan.1 Du kan också kontakta en ungdomsmottagning vid mellanblödningar. Där kan du få hjälp att bedöma besvären och få veta var du kan söka vård om du behöver undersökas.
En ungdomsmottagning kan ta emot personer från 12 eller 13 år tills de är mellan 20 och 25 år, beroende på mottagning.
Vanliga frågor om mellanblödningar
Kan jag blöda om jag är gravid?
Oftast blöder du inte när du är gravid.3 Det går ändå att få en blödning, särskilt i början av graviditeten.
En blödning tidigt i graviditeten kan också betyda att du har fått missfall. Ibland sker missfallet så tidigt att du inte ens vet att du har varit gravid.3 Om du vill läsa mer om blödningar under graviditeten kan du gå vidare till informationen om blödningar under graviditeten. Där finns mer information om blödningar som kan förekomma under graviditet och om vad en tidig blödning kan betyda.
Vad kan en blödning efter samlag bero på?
Blödning under eller kort efter slidsamlag kallas blödning efter samlag.2 Det är en särskild benämning på en blödning som kommer i samband med slidsamlag.
Blödning efter samlag kan bero på att du inte är tillräckligt upphetsad. Då kan friktionen vid samlaget bidra till att det börjar blöda. Blödning efter samlag kan också bero på en könssjukdom eller cellförändringar på livmodertappen.3
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Att skjuta upp mensen med p-piller, p-ring eller p-plåster under flera månader kan så småningom ge en blödning.3 En blödning kan alltså komma även om du försöker undvika mensen under en längre tid.
Infektioner och förändringar i underlivet
En könssjukdom eller annan infektion i underlivet kan orsaka mellanblödningar.1 Infektionen kan finnas i slidan, livmodertappen eller livmodern. Även en infektion som inte är en könssjukdom kan ge blödningar mellan menstruationerna. En infektion i slidan, livmodertappen eller livmodern kan alltså vara en möjlig orsak. Vissa infektioner kan uppstå om en tampong sitter kvar längre än vad som står på förpackningen eller om du glömmer att ta ut den. Skador på slidöppningen, slidan eller livmodertappen kan också orsaka mellanblödningar. Sådana skador kan komma av hårdhänt sex, av sexuella övergrepp eller av att något förs in i slidan på fel sätt, till exempel en tampong.2
Klamydia kan ge mellanblödningar.1 Klamydia kan också ge en infektion i äggledarna, som kan göra ont i nedre delen av magen.
Cellförändringar på livmodertappen kan ibland orsaka mellanblödningar.1 Blödning vid slidsamlag kan bero på en könssjukdom eller cellförändringar på livmodertappen.3
Blödning vid slidsamlag kan också bero på att slidan inte är tillräckligt upphetsad.3 Då kan slemhinnorna bli mer känsliga och börja blöda vid samlaget.
Graviditet, hormonförändringar och andra möjliga orsaker
Oregelbundna blödningar kan uppstå när menscykeln rubbas så att mensen inte kommer när den ska. Det kan hända om du mår dåligt eller går ner mycket i vikt.1
En blödning under en graviditet kan förekomma, särskilt i början av graviditeten.3 En blödning i början av en graviditet kan också betyda att du har fått missfall, ibland så tidigt att du inte vet att du har varit gravid.
Det finns även andra möjliga orsaker till blödningar mellan menstruationer. Även vissa läkemedel kan bidra till oregelbundna blödningar.
Endometrios kan orsaka oregelbundna blödningar eller spotting.2 Endometrios kan också ge smärtsamma menstruationer och pågående smärta i magen.
Blödningsproblem kan vara en orsak till mellanblödningar.2 Om blodets förmåga att levra sig är påverkad kan du också lättare få blåmärken.
Hormonförändringar kan orsaka oregelbundna blödningar. Oregelbundna blödningar är särskilt vanliga när mensen nyligen har börjat och under åren före klimakteriet.
Det går inte alltid att avgöra orsaken utifrån själva blödningen. Samma besvär kan förekomma vid flera olika orsaker, till exempel hormonella preventivmedel, infektioner eller förändringar i livmodertappen.
Du har haft oskyddat sex med någon och misstänker att du kan ha fått en könssjukdom.1
Du har blödningar när du inte ska ha mens och vet inte vad de beror på.
Blödning under eller efter slidsamlag behöver bedömas. Det kan vara tecken på cellförändringar på livmodertappen, och då behöver du lämna ett cellprov.
Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Du kan också ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning.1
Blödning efter ett år utan mens
Kontakta en gynekologisk mottagning om du får en blödning när du är i klimakteriet och inte har haft blödningar på ett år.1
Ett klamydiatest kan beställas på nätet. Du kan också testa dig på en ungdomsmottagning, hud- och könsmottagning eller vårdcentral. Mellanblödningar kan ibland vara ett tecken på en könssjukdom, till exempel klamydia. Klamydia kan även ge en infektion i äggledarna, som kan göra ont i nedre delen av magen.3
p-ring
p-plåster
Om mellanblödningarna känns jobbiga, eller om de inte har slutat efter tre månader, kan du prata med den barnmorska eller läkare som skrev ut preventivmedlet.3
Vid sådana besvär kan du behöva byta till ett annat preventivmedel.3
Mellanblödningar kan också komma när du har glömt att ta ett eller flera p-piller, minipiller eller mellanpiller.3
De kan även komma när du har glömt att byta p-ring eller p-plåster.3
Glömd påfyllning av p-spruta kan också ge mellanblödningar.3
Om du försöker skjuta fram mensen med p-piller, p-ring eller p-plåster under flera månader kan du så småningom få en blödning i alla fall.3
Vänta med att skjuta fram mensen till du använt preventivmedlet i tre månader.3
Ett akut-p-piller kan ge en blödning någon eller några dagar efter att du har tagit det.3
Mensen kan komma lite tidigare eller senare än förväntat efter att du har tagit ett akut-p-piller.3 Om mellanblödningen beror på dina preventivmedel kan du behöva byta preventivmedel.1
Infektioner och cellförändringar
Du behöver behandla infektionen om mellanblödningen beror på en könssjukdom.1 Klamydia och infektioner i äggledarna måste behandlas.3
Om du har haft oskyddat sex och tror att du kan ha en könssjukdom behöver du testa dig för könssjukdomar.3
Du kan testa dig på en ungdomsmottagning, hud- och könsmottagning eller vårdcentral.3 Är det cellförändringar på livmodertappen som ger dig blödningar måste dessa utredas och behandlas.1
Åldersgränsen skiljer sig alltså mellan olika ungdomsmottagningar, så kontrollera vad som gäller där du bor.
Sjukvårdsrådgivning och remiss
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen eller hitta vård. Ring 1177 om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta eller hur du ska gå vidare.1
Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården. En remiss kan därför behövas om du ska få hjälp på en specialistmottagning. Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård för att se vilka besvär som anges där.
Mer information om möjliga orsaker och undersökning finns i avsnitten om orsaker och utredning vid mellanblödningar.
Kan ett akut-p-piller påverka mensen?
Efter ett akut-p-piller kan du få en blödning någon eller några dagar efter att du har tagit det. Mensen kan också komma lite tidigare eller senare än förväntat.3
En blödning efter akut-p-piller beskrivs som ofarlig. Det är också vanligt att mensen kommer lite tidigare eller senare än förväntat efter ett akut-p-piller.3
Har du fått en skada efter vård, tandvård eller läkemedel? Lär dig skilja ett möjligt ersättningsärende från ett uteblivet resultat, hitta rätt försäkringsväg och förbereda en anmälan.
Har du fått frågan om en annan vårdgivare får läsa din journal? Sortera situationen, förstå villkoren för samtycke och se hur du kan säga nej, avsluta ett samtycke eller begära uppgifter om åtkomst.
När du efter en vårdkontakt vill förstå vad som hände eller få hjälp att föra fram ett klagomål kan du välja väg efter ditt mål: en förklaring, stöd eller att föra en allvarlig händelse vidare.
Väntetid till specialist kan skilja mycket beroende på väg in. Här får du en neutral guide till vårdgarantin (0–3–90–90), fritt vårdval och praktiska steg som ofta kan korta väntan.
Från 1 juli 2026 ska du som får kommunal hälso- och sjukvård kunna få medicinsk bedömning vid behov även kvällar, nätter och helger. Här får du konkreta råd, rättigheter och frågelistor för hemsjukvård och särskilt boende.
Att prata med någon kan göra stor skillnad när livet känns utmanande. Vargkulan Sverige erbjuder samtalsterapi med fokus på trygghet, närvaro och personlig utveckling. Alltid med människan i centrum.
Diskussioner om Mellanblödningar
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
