Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
Mellanblödningar är små blödningar som uppstår mellan två vanliga menstruationer. Det kan förekomma vid ägglossning eller mens.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Mellanblödningar?
En mellanblödning är en oväntad blödning från slidan som kommer vid “fel” tid under menstruationscykeln. En vanlig menstruationscykel är 21–35 dagar lång, och mensen kommer en gång i månaden. Får du en blödning oftare än så, är det vanligtvis en mellanblödning.
Det är vanligt att kvinnor i fertil ålder får små mellanblödningar och det behöver inte betyda att något är fel. Färgen kan variera från gång till gång. Den kan vara brun, röd eller som en blodig flytning.
Du blöder från underlivet när du inte har mens.
Du har blodblandade flytningar när du inte har mens.
Orsaken till att mellanblödningar uppstår kan bero på att du
nyligen börjat med p-piller eller bytt sort
har satt in en hormonspiral
befinner dig i en stressig period
har en könssjukdom, som klamydia, gonorré eller HPV
har cellförändringar
har fått missfall
är i början av din graviditet
har polyper i livmoderhalsen
är i klimakteriet.
Genom en gynekologisk undersökning kan många gånger orsaken till blödningen fastställas.
Vanligtvis är mellanblödningar helt ofarliga, men det finns undantag. Till exempel kan mellanblödningar vara ett tecken på att du har fått en könssjukdom. Om du har obehandlad klamydia kan det ge framtida komplikationer, som svårigheter att bli gravid. HPV-viruset kan orsaka bland annat livmodercancer. Om du har passerat klimakteriet kan mellanblödningar bero på en allvarligare diagnos, som livmoderhalscancer.
Vanligast är att få en mellanblödning i samband med mens, antingen innan eller efter, och vid ägglossning. Mellanblödningar kan bero på flera saker, men ofta är det kopplat till hormonella preventivmedel. Det är även vanligt förekommande att få mellanblödningar i början av en graviditet. En mellanblödning kan i vissa fall ha allvarligare, bakomliggande orsaker, som en könssjukdom, infektion eller cancer.
Ibland kan du få mellanblödningar på grund av p-piller. Detta kan ske när du
missat att ta ett p-piller
skjutit upp din mens
nyligen börjat ta p-piller
byter till en annan sorts p-piller eller hormonellt preventivmedel, som hormonspiral
slutar ta p-piller mitt i en karta.
Mellanblödningarna kan upphöra om du tar sockerpillrena igen, så att du får mens. Har du nyligen börjat med p-piller, eller bytt p-pillersort, kan det förekomma mellanblödningar eller blodblandade flytningar under de första tre månaderna. Om det inte gått över efter den tiden rekommenderas du att kolla upp vad orsaken är. Du kan få hjälp hos en gynekolog, barnmorska eller på en ungdomsmottagning.
Det är normalt att ha enstaka mellanblödningar eller blodblandade flytningar ibland, och i de fallen behöver du inte göra något. Var uppmärksam och sök vård om du har en mellanblödning och du
har haft oskyddat sex
är gravid i mer än tredje månaden
har feber och ont i magen
vanligtvis inte har mellanblödningar (och du inte nyligen börjat med p-piller)
har en blödning som inte upphör
har fått en eller flera blödningar efter du passerat klimakteriet.
Vanligtvis behövs ingen behandling om du har mellanblödningar. Om du är gravid i mer än tolfte veckan eller har haft oskyddat sex kan en gynekologisk undersökning visa den bakomliggande orsaken, så att du får rätt behandling. Om du har en könssjukdom eller infektion får du rätt läkemedel utskrivet.
I många fall är en mellanblödning tillfällig och går över av sig själv och då behöver du inte söka hjälp för att få en diagnos. Om det är en avvikande mellanblödning, om den inte går över eller är återkommande bör du söka vård så att du får rätt diagnos. Diagnosen kan fastställas genom till exempel klamydiatest, cellprov eller gynekologisk undersökning.
Livmoderhalscancer (Cancerfonden)
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med Mellanblödningar på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!