Tandvård 2026 — bidrag, högkostnadsskydd och vad det kostar

Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB

Många säger “frikort” när de menar “högkostnadsskydd”. I sjukvården fungerar frikortet som ett tydligt tak: när du har betalat tillräckligt mycket under en period, blir resten gratis.
I tandvården fungerar det annorlunda. Här kan du få statligt tandvårdsstöd, men stödet räknas på ett referenspris (ett statligt bestämt jämförelsepris). Det betyder att du kan behöva betala mer själv om klinikens pris ligger över referenspriset.
Det viktiga inför bokning är därför inte bara “har jag frikort?”, utan:
Vilka åtgärder planeras?
Vilka åtgärder räknas in i tandvårdens högkostnadsskydd?
Tar kliniken mer än referenspris – och vad blir mellanskillnaden?
Om du vill få en tydlig start kan du boka en tandläkarundersökning och be om ett kostnadsförslag innan du tackar ja till större behandling.
ATB (allmänt tandvårdsbidrag) är ett statligt bidrag som kan dras av direkt på din tandvårdsnota, så länge du går till en tandläkare eller tandhygienist som är ansluten till det statliga tandvårdssystemet (2026).
Vem får ATB? Du får ATB från och med det år du fyller 20 (2026).
Hur mycket är ATB? (2026)
20–23 år: 600 kr per år
24–65 år: 300 kr per år
Från 67 år: 600 kr per år
Om du fyller 66 under 2026 gäller en tillfällig regel: 600 kr det året
När fylls ATB på? (2026) Bidraget fylls på 1 juli varje år.
Hur använder du ATB praktiskt? När du bokar eller kommer till kliniken kan du fråga:
“Är ni anslutna till det statliga tandvårdssystemet så att ATB kan dras?”
“Kan ni lägga in mitt ATB direkt på notan?”
ATB kan ofta göra störst skillnad vid undersökning och förebyggande vård. Om du till exempel vill boka en kontroll eller få hjälp med tandsten kan du jämföra tider hos tandläkare eller tandhygienist.
STB (särskilt tandvårdsbidrag) är ett separat bidrag för dig som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som ökar risken för sämre tandhälsa.
Hur mycket är STB? (2026) STB är 1 000 kr per halvår (2026).
Viktigt: STB går inte att spara (2026) Du behöver använda bidraget inom respektive halvår. Det betyder i praktiken att du kan planera in förebyggande besök så att du hinner använda stödet i tid.
Vad kan STB användas till? (2026) STB gäller för undersökning och förebyggande tandvård, till exempel rengöring och fluorbehandling (fluoridbehandling).
Hur får du STB i praktiken? Det är tandläkaren eller tandhygienisten som bedömer om villkoren är uppfyllda. Ofta behöver du ett underlag som beskriver ditt tillstånd.
Ett enkelt sätt att använda STB smart är att boka förebyggande vård i tid, till exempel tandrengöring, och samtidigt be kliniken förklara hur de registrerar stödet på din nota.
Referenspris är ett statligt bestämt pris som används för att räkna ut vad som får ingå i tandvårdens högkostnadsskydd. Det är alltså inte samma sak som klinikens prislista.
Det här får två viktiga konsekvenser för din slutkostnad:
Stödet räknas på referenspris – inte på klinikens pris.
Om kliniken tar mer än referenspris, kan du få betala mellanskillnaden själv.
Två kliniker kan ge samma behandling men olika slutpris.
Skillnaden kan bero på prissättning, materialval och hur omfattande behandlingen blir.
Praktiskt tips: När du får ett pris, be alltid om att få det kopplat till åtgärder (åtgärdskoder). Då blir det lättare att förstå vad som räknas in i stödet och vad som riskerar att bli “extra” för dig.
Tandvårdens högkostnadsskydd är ett statligt skydd som ska minska din kostnad när tandvården blir dyr. Men det är lätt att bli besviken om du tror att det fungerar som sjukvårdens frikort.
Här är det du behöver ha koll på inför en större behandling:
1) Det som räknas in beräknas på referenspris (2026) Det är referenspriset som ligger till grund för hur mycket stöd du kan få. Om klinikens pris är högre, kan du behöva betala mellanskillnaden.
2) Åtgärdskoder avgör vad som faktiskt görs I tandvården dokumenterar kliniken behandlingen med åtgärdskoder. För dig som patient blir koderna ett “kvitto på planen”: de visar vilka moment som ingår och gör det lättare att jämföra kostnadsförslag.
3) Kostnadsförslag är din bästa vän vid dyrare vård Om du står inför en större behandling (till exempel flera lagningar, rotbehandling eller protetik) kan du be om ett skriftligt kostnadsförslag innan du bestämmer dig.
Be kliniken att tydligt ange:
vilka åtgärder som planeras
åtgärdskoder
klinikens pris per åtgärd
vad som beräknas på referenspris
om något ligger utanför det statliga stödet
4) Förstärkt skydd för 67+ (gäller från 1 januari 2026) Från 1 januari 2026 finns ett förstärkt högkostnadsskydd för dig som är 67 år eller äldre. Det gäller för behandling av tandsjukdomar, lagningar och rehabilitering, och innebär att du betalar en mindre andel av referenspriset. Rutinundersökning och förebyggande vård ingår inte i just den förstärkningen, men ATB kan fortfarande minska kostnaden för sådana besök (2026).
Om du är osäker på vad som gäller för din ålder och din behandling: ta med frågan redan vid bokning, så att kliniken kan räkna på rätt stöd från början.
När du vill undvika obehagliga överraskningar handlar det ofta om att ställa rätt frågor i rätt ordning. Du behöver inte kunna allt om reglerna. Du behöver bara be kliniken göra det tydligt.
Här är en enkel checklista du kan använda i telefon, chatt eller på plats:
Fråga om kliniken är ansluten till det statliga tandvårdssystemet (så att ATB/STB kan användas).
Be kliniken kontrollera om du har ATB att använda (2026) och dra det direkt på notan.
Om du tror att du kan ha rätt till STB: fråga vad de behöver för underlag och om besöket kan räknas som förebyggande vård (2026).
Be om ett skriftligt kostnadsförslag om behandlingen kan bli dyr.
Be att kostnadsförslaget innehåller åtgärdskoder och pris per åtgärd.
Fråga vad som räknas på referenspris och om klinikens pris ligger över referenspris.
Fråga vad som inte ingår i det statliga stödet, så du vet vad du betalar fullt ut.
Om du är 67+: fråga hur det förstärkta högkostnadsskyddet från 1 januari 2026 påverkar just din plan.
Vill du komma igång snabbt kan du boka tid hos en tandläkare eller tandhygienist och skriva in i meddelandet: “Jag vill gärna få ett kostnadsförslag med åtgärdskoder.”
Tandvärk kan vara allt från ilningar till en infektion (inflammation med bakterier) som behöver snabb hjälp. Lita på magkänslan om du blir snabbt sämre.
Sök vård akut om du har tandvärk och samtidigt:
svullnad runt tänderna eller käken och feber
svårt att gapa
svårt att svälja
Om det är bråttom kan du söka akut tandvård för bedömning.
Tandvårdens stöd blir lättare när du utgår från din situation. Börja med att välja spår:
Om du behöver en start och vill få en plan: boka en tandläkarundersökning.
Om du främst vill jobba förebyggande (tandsten, rengöring, råd): boka en tandrengöring eller tid hos tandhygienist.
Om du har ont, tappad fyllning eller snabbt försämrade besvär: välj akut tandvård.
När du bokar: skriv gärna att du vill använda ATB (och eventuellt STB) och att du vill ha ett kostnadsförslag med åtgärdskoder. Då blir det enklare för kliniken att räkna rätt – och för dig att känna dig trygg med kostnaden.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Vården.se – Tandläkarundersökning — Intern sida att leda vidare till när läsaren vill boka en undersökning och be om kostnadsförslag.
Försäkringskassan – Tandvårdsstöd — ATB: åldrar och belopp (2026), att vårdgivaren måste vara ansluten, samt att bidraget fylls på 1 juli.
1177 – Tandvård när du är över 19 år – statligt tandvårdsstöd — STB: 1 000 kr per halvår (2026) och att det måste användas inom halvåret; referenspris och att stöd beräknas på referenspris även om kliniken tar mer.
NHS Business Services Authority – NHS England dental charges leaflet (April 2024) — Internationellt exempel: fasta avgiftsband och att avgiftsbefrielse/reducering kopplas till vissa grupper/förmåner, inte automatiskt till diagnos.


Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.


