Det är bra att göra en tandrengöring hos en tandläkare regelbundet, så att du får bort tandsten och annan svåråtkommen smuts.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Tandrengöring?
Tandrengöring handlar om att hålla tänderna rena genom att borsta dem, göra rent mellan tänderna och gå på regelbundna undersökningar hos tandläkare eller tandhygienist. När tänderna sköts regelbundet kan problem upptäckas tidigt, och du kan få råd om hur ofta du behöver komma på undersökning.1
Bakteriebeläggning är en klibbig, färglös hinna av bakterier som bildas på tänderna. Den kan vara svår att se, men den bildas på nytt varje dag.2 Därför behöver rengöringen upprepas regelbundet i stället för att göras bara ibland.
Bakteriebeläggning som inte tas bort kan hårdna till tandsten.2 Tandsten bildas när bakterier på tänderna blandas med saliv och det blir en hård yta på tanden.1 När bakteriebeläggningen blir kvar kan den också irritera tandköttet.
Både barn och vuxna behöver borsta tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen.1
Sök efter vårdgivare som erbjuder Tandrengöring på några av våra populära platser.
Det är bra att göra en tandrengöring hos en tandläkare regelbundet, så att du får bort tandsten och annan svåråtkommen smuts.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Tandrengöring?
Tandrengöring handlar om att hålla tänderna rena genom att borsta dem, göra rent mellan tänderna och gå på regelbundna undersökningar hos tandläkare eller tandhygienist. När tänderna sköts regelbundet kan problem upptäckas tidigt, och du kan få råd om hur ofta du behöver komma på undersökning.1
Bakteriebeläggning är en klibbig, färglös hinna av bakterier som bildas på tänderna. Den kan vara svår att se, men den bildas på nytt varje dag.2 Därför behöver rengöringen upprepas regelbundet i stället för att göras bara ibland.
Bakteriebeläggning som inte tas bort kan hårdna till tandsten.2 Tandsten bildas när bakterier på tänderna blandas med saliv och det blir en hård yta på tanden.1 När bakteriebeläggningen blir kvar kan den också irritera tandköttet.
Både barn och vuxna behöver borsta tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen.1
Sök efter vårdgivare som erbjuder Tandrengöring på några av våra populära platser.
Vuxna behöver dessutom rengöra mellan tänderna med tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar.1 Tandborsten kommer inte åt alla ytor mellan tänderna, så rengöring mellan tänderna är en egen del av den dagliga rengöringen. Vilket hjälpmedel som passar beror bland annat på hur trångt eller stort mellanrummet är.
Personer med högre risk för karies eller tandköttssjukdom kan behöva tätare besök än andra.3 Det kan till exempel gälla om du har muntorrhet eller en sjukdom som ökar risken för tandköttssjukdom. Tandläkaren eller tandhygienisten kan bedöma hur ofta du behöver undersökas.
Den dagliga rengöringen och rengöringen hos tandvårdspersonal kompletterar varandra. Tandläkare eller tandhygienist kan ta bort tandsten med särskilda instrument.2
Tandsten går inte att borsta eller använda tandtråd på samma sätt som mjuka bakteriebeläggningar. Den behöver tas bort av tandläkare eller tandhygienist.2 Om tandsten inte tas bort kan tandköttsinflammationen bli värre och leda till tandköttssjukdom.4
Regelbundna besök gör det möjligt att undersöka tänder och tandkött och att få råd om den fortsatta rengöringen. Hur ofta besöken behövs varierar mellan personer, särskilt om du har högre risk för karies eller tandköttssjukdom.
Välj hjälpmedel för rengöring mellan tänderna utifrån hur stora mellanrummen är. Tandtråd är tillräckligt smal för att rengöra där det är trångt mellan tänderna. Tandstickor passar när du har större eller medelstora mellanrum, men du ska inte trycka in en tandsticka om det känns för trångt. Mellanrumsborstar passar vid stora mellanrum, och du kan behöva borstar i flera storlekar för olika stora mellanrum. Tandstickan ska vara trekantig, eftersom mellanrummet mellan tänderna längst ned vid tandköttet har den formen. Tandstickor finns i trä eller plast och i olika tjocklekar. Det finns också engångshållare med monterad tråd, som brukar kallas tandtrådsbyglar.1
En tandborste ska vara mjuk så att emaljen eller tandköttet inte skadas.1 Ett litet borsthuvud kan göra det lättare att komma åt överallt. Om du använder en eltandborste är även ett litet borsthuvud ett alternativ.
Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Borsta i ungefär två minuter så att alla tänder blir rena. Håll tandborsten i ungefär 45 graders vinkel mot tänderna och tandköttet.1
Borsta alla sidor av tänderna med små, mjuka rörelser. Borstningen ska göras noggrant för att du ska komma åt alla bakterier på tändernas ytor. Om du använder en eltandborste behöver du fortfarande vara noggrann så att du kommer åt överallt. Anpassa trycket så att du inte borstar för hårt. En eltandborste med runt borsthuvud kan vara effektiv för att ta bort bakterier. Undvik att borsta för hårt, eftersom hård borstning eller en hård tandborste kan göra att tandköttet drar sig undan och att rotens yta skadas.1 En mjuk tandborste minskar risken för att emalj eller tandkött skadas.
Borsta gärna en tandrad i taget och i samma ordning varje gång, så att du inte missar någon tandyta. Börja där det är svårast att komma åt, till exempel längst in på insidan av överkäken. Om du nyligen har ätit eller druckit något surt ska du vänta en timme innan du borstar tänderna, eftersom syran mjukar upp emaljen.
Rengör mellan tänderna en gång om dagen. Det är bäst att göra det före tandborstningen, så att bakteriebeläggning som lossnar mellan tänderna kan borstas bort och fluoret i tandkrämen kan ligga kvar där efter borstningen.1
För tandtråden försiktigt ner i mellanrummet och längs båda tandytorna ända ner till tandköttskanten.1 Böj tråden mot den ena tandens sida och gör sedan likadant mot den andra tandens sida.
För en mellanrumsborste rakt in mellan tänderna och vinkla den något för att rengöra runt hela kanten på tanden. Om du vill kan du doppa mellanrumsborsten i fluortandkräm före rengöringen. Det kan göra rengöringen mer effektiv. Om metalltråden i mitten nöter på tanden behöver du byta till en mindre storlek.1 Metalltråden i mitten ska inte nöta på tanden; byt i så fall till en mindre storlek. Om tandköttet blöder lite när du börjar rengöra mellan tänderna brukar det bli bättre efter några dagar om du fortsätter varje dag.
Tandvårdspersonalen kan också prova ut rätt teknik och rätt storlek på mellanrumsborsten.1
Tandvårdspersonalen kan ge råd om vilken tandborste och vilka andra hjälpmedel som passar dig bäst. Du kan också få hjälp att hitta en teknik som gör det lättare att rengöra alla tandytor och mellanrum.
Vad du betalar för tandrengöring kan variera mellan olika tandvårdsmottagningar.5 Tandläkare och tandhygienister bestämmer själva priserna för olika undersökningar och behandlingar, så priset på samma åtgärd kan skilja sig åt mellan mottagningar.6 Därför är det bra att fråga vad tandrengöringen kostar innan behandlingen börjar.
Du har rätt att få veta i förväg vad en undersökning eller behandling kommer att kosta.7 Be gärna om en skriftlig prisuppgift där det också framgår vilket tandvårdsstöd som kan användas. Om det inte går att ange ett exakt pris har du ändå rätt att få ett ungefärligt pris eller en uppskattning.
Tandvårdsmottagningar ska ha prislistor med sina priser och de referenspriser som används för tandvårdsstödet. Referenspriset är det pris som ligger till grund för högkostnadsskyddet. Om mottagningens pris är högre än referenspriset får du själv betala mellanskillnaden.
Du kan använda Tandpriskollen för att jämföra vad olika behandlingar kan kosta på tandvårdsmottagningar i hela Sverige.5 De flesta mottagningar finns representerade där. Jämförelsen kan ge dig en uppfattning om prisnivån innan du bestämmer dig för en behandling.
Tandvården är avgiftsfri till och med den 31 december det år du fyller 19 år.8 Från och med den 1 januari det år du fyller 20 år börjar du betala för tandvård och kan ta del av det statliga tandvårdsstödet om du är folkbokförd i Sverige.
Från och med det år du fyller 20 år kan du få allmänt tandvårdsbidrag. Bidraget är 600 kronor per år från och med det år du fyller 20 år till och med det år du fyller 23 år, 300 kronor per år från och med det år du fyller 24 år till och med det år du fyller 65 år och 600 kronor per år från och med det år du fyller 67 år.6
Det allmänna tandvårdsbidraget kan dras av direkt när du betalar för tandvården. Du kan också spara bidraget i upp till två år.6
Det allmänna högkostnadsskyddet börjar ge ersättning när referenspriserna för tandvård överstiger 3 000 kronor under en ersättningsperiod på tolv månader.5 Du betalar hela kostnaden upp till 3 000 kronor enligt referenspriserna, och ersättningen beräknas därefter utifrån referenspriserna.
Högkostnadsskyddet gäller inte för alla undersökningar, behandlingar och material.6 Rent kosmetiska behandlingar som bara görs för att förbättra tändernas utseende ingår inte i tandvårdsstödet, och då betalar du hela kostnaden själv.
Abonnemangstandvård är ett avtal där du betalar en fast månadsavgift.5 Du betalar avgiften även om du inte går till tandläkaren under en viss månad. Om du sedan behöver en behandling som ingår i avtalet är den redan betald genom avgiften.
Vanliga undersökningar och behandlingar brukar ingå i abonnemangstandvården.5 Vilka behandlingar som ingår beror på avtalet mellan dig och tandläkaren eller tandhygienisten.
Det allmänna tandvårdsbidraget kan också användas som betalning för abonnemangstandvård. Högkostnadsskyddet gäller däremot inte för abonnemangsavgiften eller för de behandlingar som ingår i avtalet.5
Bakteriebeläggning som blir kvar på tänderna kan bidra till hål i tänderna och tandköttssjukdom.4 Därför är tandrengöring en viktig del av att förebygga problem i munnen.
Regelbunden rengöring kan minska risken för hål i tänderna.1 Det gäller särskilt på de ytor där bakterier lätt samlas, till exempel mellan tänderna där det kan vara svårt att göra rent ordentligt.
När bakteriebeläggning inte tas bort kan en del av den hårdna under tandköttskanten och irritera tandköttet. Tandköttet kan då bli rött, svullet och börja blöda lätt. Sådana besvär kan vanligtvis gå tillbaka när du borstar tänderna och rengör mellan tänderna varje dag.
Rengöring kan bidra till att förebygga att tandsten leder till mer allvarlig tandköttssjukdom. Tandsten är hårdnad bakteriebeläggning, och den kan göra att tandköttsinflammationen blir värre om den inte tas bort.
Mer allvarlig tandköttssjukdom kan orsaka ömt eller blödande tandkött, smärta när du tuggar, lösa tänder och att tänder lossnar. Rengöring hemma och hos tandläkare eller tandhygienist kan därför minska mängden bakteriebeläggning och tandsten som annars kan orsaka problem.
God munhygien kan minska behovet av tandlagningar, kronor, broar, implantat och proteser.3 Förebyggande rengöring kan också minska risken för att karies och tandköttssjukdom utvecklas så att mer omfattande tandvård behövs.
Regelbundna undersökningar gör det möjligt att upptäcka tandproblem tidigt.9 Hål i tänderna sitter ofta på ytor som är svåra att se och rengöra själv, men tandläkare eller tandhygienist kan upptäcka problemen och ge råd om förebyggande behandling.
God munhälsa kan bidra till att du kan tala, smaka, tugga och svälja mat. Friska tänder och ett friskt tandkött gör det lättare att använda munnen i vardagen. God munhälsa kan hjälpa dig att njuta av livet genom att du kan tala tydligt och äta mat som är god och näringsrik. Om du skyddar munhälsan med god munhygien ökar möjligheten att behålla tänderna hela livet.4
God munhygien kan ge friskare tänder och tandkött samt fräschare andedräkt.3 Bakteriebeläggning kan annars bidra till karies, tandköttsinflammation och dålig andedräkt.
Förebyggande tandvård kan också spara tid och minska oro och kostnader på längre sikt. Kostnaden för tandvård varierar mellan olika mottagningar, så du har rätt att få veta i förväg vad en undersökning eller behandling kostar.
När du börjar rengöra mellan tänderna regelbundet kan tandköttet blöda lite, särskilt om rengöringen inte har utförts varje dag. Det brukar bli bättre efter några dagar om du fortsätter med rengöringen. Blödningen kan alltså komma i början även om du försöker få bort bakteriebeläggning mellan tänderna.
Rengöringen behöver göras varsamt. Om du borstar för hårt eller använder en hård tandborste kan tandköttet dra sig undan och rotens yta skadas. En mjuk tandborste minskar risken för att emaljen eller tandköttet tar skada.
Olika hjälpmedel passar för olika stora mellanrum. Försök aldrig trycka in en tandsticka mellan tänderna om det känns för trångt. Om en mellanrumsborste är för stor kan metalltråden i mitten nöta på tanden. Då behöver du byta till en mindre storlek.
Whitening-tandkrämer kan verka som ett enkelt sätt att ta bort missfärgningar, men de innehåller slipmedel. Det finns risk att sådana tandkrämer sliter på tandens emalj.
Munskölj är inte alltid ett alternativ till att rengöra tänderna. Många munsköljningsmedel innehåller smakämnen som tillfälligt kan dölja dålig andedräkt, men alla hjälper inte till att göra rent.1 Om du använder munskölj direkt efter tandborstning kan du dessutom skölja bort det fluoridskydd tandkrämen ger vid borstning.
Klorhexidin används oftast under vissa perioder, till exempel när det är svårt att borsta tänderna i samband med operationer i munnen eller efter tandskador och käkskador. Klorhexidin kan köpas receptfritt på apotek, men bör inte användas mer än 14 dagar om inte en tandläkare eller läkare rekommenderar det.
Missfärgningarna kan gå att borsta bort själv. Om det inte går kan tandvården polera bort dem.
Du kan boka tid hos en tandläkare eller tandhygienist för regelbundna undersökningar av tänderna. Vid besöket kan du också få råd om hur du ska sköta tänderna och hur ofta du behöver komma tillbaka.1
En tandläkare eller tandhygienist kan hjälpa dig att prova ut rätt teknik och rätt storlek på mellanrumsborsten.1 Det kan vara särskilt hjälpsamt om du är osäker på vilket hjälpmedel som passar mellan dina tänder.
Om du har hög risk för tandköttssjukdom kan tandläkaren vilja träffa dig oftare.4 Hur ofta du behöver komma beror på din situation och den plan som tandläkaren rekommenderar.
Du kan själv välja vilken tandläkare eller tandhygienist du vill gå till och på vilken ort mottagningen finns. Du kan välja Folktandvården eller en privat mottagning.6 Om du inte har en mottagning sedan tidigare kan du själv beställa tid hos en tandläkare eller tandhygienist.
För att få tandvårdsstöd måste tandvårdsmottagningen vara ansluten till Försäkringskassan. Fråga mottagningen om den är ansluten när du bokar tid.6 Du kan också söka efter tandläkare via Folktandvårdens eller Privattandläkarnas webbplatser.
Be om en prisuppgift innan behandlingen börjar. Du har rätt att få veta i förväg vad en undersökning eller behandling kostar.7 Om behandlingen består av flera steg kan du be om ett skriftligt behandlingsförslag med kostnaden och information om vad som ingår i högkostnadsskyddet.
Du kan få hjälp av tolk om du inte pratar svenska. Tala om att du behöver språktolk när du bokar besöket. Ibland kan du behöva betala för tolken.7
Tandrengöring innebär att du varje dag borstar tänderna och rengör mellan tänderna för att få bort bakterier.1 Tandsten är hårdnad bakteriebeläggning. Den kan bara tas bort av tandläkare eller tandhygienist.4
Rengör mellan tänderna en gång om dagen. Du kan använda tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar, beroende på hur stora mellanrummen är. Det är bäst att rengöra mellan tänderna före tandborstningen, så att bakterier som lossnar kan borstas bort.1
Lite blödning är vanligt om du inte har rengjort mellan tänderna varje dag. Blödningen brukar bli bättre efter några dagar om du fortsätter med rengöringen. Om du är osäker på hur du ska göra kan en tandläkare eller tandhygienist hjälpa dig att prova ut rätt teknik och rätt storlek på mellanrumsborsten.1
Kostnaden för tandrengöring kan variera mellan olika tandvårdsmottagningar.5 Be om priset i förväg, eftersom du har rätt att få veta vad en undersökning eller behandling kostar innan den börjar.7 Du kan jämföra priser mellan mottagningar med hjälp av Tandpriskollen.5 Fråga också om tandvårdsstöd kan påverka det du behöver betala. Du bör därför be om en prisuppgift innan behandlingen påbörjas.6
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 28 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vuxna behöver dessutom rengöra mellan tänderna med tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar.1 Tandborsten kommer inte åt alla ytor mellan tänderna, så rengöring mellan tänderna är en egen del av den dagliga rengöringen. Vilket hjälpmedel som passar beror bland annat på hur trångt eller stort mellanrummet är.
Personer med högre risk för karies eller tandköttssjukdom kan behöva tätare besök än andra.3 Det kan till exempel gälla om du har muntorrhet eller en sjukdom som ökar risken för tandköttssjukdom. Tandläkaren eller tandhygienisten kan bedöma hur ofta du behöver undersökas.
Den dagliga rengöringen och rengöringen hos tandvårdspersonal kompletterar varandra. Tandläkare eller tandhygienist kan ta bort tandsten med särskilda instrument.2
Tandsten går inte att borsta eller använda tandtråd på samma sätt som mjuka bakteriebeläggningar. Den behöver tas bort av tandläkare eller tandhygienist.2 Om tandsten inte tas bort kan tandköttsinflammationen bli värre och leda till tandköttssjukdom.4
Regelbundna besök gör det möjligt att undersöka tänder och tandkött och att få råd om den fortsatta rengöringen. Hur ofta besöken behövs varierar mellan personer, särskilt om du har högre risk för karies eller tandköttssjukdom.
Välj hjälpmedel för rengöring mellan tänderna utifrån hur stora mellanrummen är. Tandtråd är tillräckligt smal för att rengöra där det är trångt mellan tänderna. Tandstickor passar när du har större eller medelstora mellanrum, men du ska inte trycka in en tandsticka om det känns för trångt. Mellanrumsborstar passar vid stora mellanrum, och du kan behöva borstar i flera storlekar för olika stora mellanrum. Tandstickan ska vara trekantig, eftersom mellanrummet mellan tänderna längst ned vid tandköttet har den formen. Tandstickor finns i trä eller plast och i olika tjocklekar. Det finns också engångshållare med monterad tråd, som brukar kallas tandtrådsbyglar.1
En tandborste ska vara mjuk så att emaljen eller tandköttet inte skadas.1 Ett litet borsthuvud kan göra det lättare att komma åt överallt. Om du använder en eltandborste är även ett litet borsthuvud ett alternativ.
Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Borsta i ungefär två minuter så att alla tänder blir rena. Håll tandborsten i ungefär 45 graders vinkel mot tänderna och tandköttet.1
Borsta alla sidor av tänderna med små, mjuka rörelser. Borstningen ska göras noggrant för att du ska komma åt alla bakterier på tändernas ytor. Om du använder en eltandborste behöver du fortfarande vara noggrann så att du kommer åt överallt. Anpassa trycket så att du inte borstar för hårt. En eltandborste med runt borsthuvud kan vara effektiv för att ta bort bakterier. Undvik att borsta för hårt, eftersom hård borstning eller en hård tandborste kan göra att tandköttet drar sig undan och att rotens yta skadas.1 En mjuk tandborste minskar risken för att emalj eller tandkött skadas.
Borsta gärna en tandrad i taget och i samma ordning varje gång, så att du inte missar någon tandyta. Börja där det är svårast att komma åt, till exempel längst in på insidan av överkäken. Om du nyligen har ätit eller druckit något surt ska du vänta en timme innan du borstar tänderna, eftersom syran mjukar upp emaljen.
Rengör mellan tänderna en gång om dagen. Det är bäst att göra det före tandborstningen, så att bakteriebeläggning som lossnar mellan tänderna kan borstas bort och fluoret i tandkrämen kan ligga kvar där efter borstningen.1
För tandtråden försiktigt ner i mellanrummet och längs båda tandytorna ända ner till tandköttskanten.1 Böj tråden mot den ena tandens sida och gör sedan likadant mot den andra tandens sida.
För en mellanrumsborste rakt in mellan tänderna och vinkla den något för att rengöra runt hela kanten på tanden. Om du vill kan du doppa mellanrumsborsten i fluortandkräm före rengöringen. Det kan göra rengöringen mer effektiv. Om metalltråden i mitten nöter på tanden behöver du byta till en mindre storlek.1 Metalltråden i mitten ska inte nöta på tanden; byt i så fall till en mindre storlek. Om tandköttet blöder lite när du börjar rengöra mellan tänderna brukar det bli bättre efter några dagar om du fortsätter varje dag.
Tandvårdspersonalen kan också prova ut rätt teknik och rätt storlek på mellanrumsborsten.1
Tandvårdspersonalen kan ge råd om vilken tandborste och vilka andra hjälpmedel som passar dig bäst. Du kan också få hjälp att hitta en teknik som gör det lättare att rengöra alla tandytor och mellanrum.
Vad du betalar för tandrengöring kan variera mellan olika tandvårdsmottagningar.5 Tandläkare och tandhygienister bestämmer själva priserna för olika undersökningar och behandlingar, så priset på samma åtgärd kan skilja sig åt mellan mottagningar.6 Därför är det bra att fråga vad tandrengöringen kostar innan behandlingen börjar.
Du har rätt att få veta i förväg vad en undersökning eller behandling kommer att kosta.7 Be gärna om en skriftlig prisuppgift där det också framgår vilket tandvårdsstöd som kan användas. Om det inte går att ange ett exakt pris har du ändå rätt att få ett ungefärligt pris eller en uppskattning.
Tandvårdsmottagningar ska ha prislistor med sina priser och de referenspriser som används för tandvårdsstödet. Referenspriset är det pris som ligger till grund för högkostnadsskyddet. Om mottagningens pris är högre än referenspriset får du själv betala mellanskillnaden.
Du kan använda Tandpriskollen för att jämföra vad olika behandlingar kan kosta på tandvårdsmottagningar i hela Sverige.5 De flesta mottagningar finns representerade där. Jämförelsen kan ge dig en uppfattning om prisnivån innan du bestämmer dig för en behandling.
Tandvården är avgiftsfri till och med den 31 december det år du fyller 19 år.8 Från och med den 1 januari det år du fyller 20 år börjar du betala för tandvård och kan ta del av det statliga tandvårdsstödet om du är folkbokförd i Sverige.
Från och med det år du fyller 20 år kan du få allmänt tandvårdsbidrag. Bidraget är 600 kronor per år från och med det år du fyller 20 år till och med det år du fyller 23 år, 300 kronor per år från och med det år du fyller 24 år till och med det år du fyller 65 år och 600 kronor per år från och med det år du fyller 67 år.6
Det allmänna tandvårdsbidraget kan dras av direkt när du betalar för tandvården. Du kan också spara bidraget i upp till två år.6
Det allmänna högkostnadsskyddet börjar ge ersättning när referenspriserna för tandvård överstiger 3 000 kronor under en ersättningsperiod på tolv månader.5 Du betalar hela kostnaden upp till 3 000 kronor enligt referenspriserna, och ersättningen beräknas därefter utifrån referenspriserna.
Högkostnadsskyddet gäller inte för alla undersökningar, behandlingar och material.6 Rent kosmetiska behandlingar som bara görs för att förbättra tändernas utseende ingår inte i tandvårdsstödet, och då betalar du hela kostnaden själv.
Abonnemangstandvård är ett avtal där du betalar en fast månadsavgift.5 Du betalar avgiften även om du inte går till tandläkaren under en viss månad. Om du sedan behöver en behandling som ingår i avtalet är den redan betald genom avgiften.
Vanliga undersökningar och behandlingar brukar ingå i abonnemangstandvården.5 Vilka behandlingar som ingår beror på avtalet mellan dig och tandläkaren eller tandhygienisten.
Det allmänna tandvårdsbidraget kan också användas som betalning för abonnemangstandvård. Högkostnadsskyddet gäller däremot inte för abonnemangsavgiften eller för de behandlingar som ingår i avtalet.5
Bakteriebeläggning som blir kvar på tänderna kan bidra till hål i tänderna och tandköttssjukdom.4 Därför är tandrengöring en viktig del av att förebygga problem i munnen.
Regelbunden rengöring kan minska risken för hål i tänderna.1 Det gäller särskilt på de ytor där bakterier lätt samlas, till exempel mellan tänderna där det kan vara svårt att göra rent ordentligt.
När bakteriebeläggning inte tas bort kan en del av den hårdna under tandköttskanten och irritera tandköttet. Tandköttet kan då bli rött, svullet och börja blöda lätt. Sådana besvär kan vanligtvis gå tillbaka när du borstar tänderna och rengör mellan tänderna varje dag.
Rengöring kan bidra till att förebygga att tandsten leder till mer allvarlig tandköttssjukdom. Tandsten är hårdnad bakteriebeläggning, och den kan göra att tandköttsinflammationen blir värre om den inte tas bort.
Mer allvarlig tandköttssjukdom kan orsaka ömt eller blödande tandkött, smärta när du tuggar, lösa tänder och att tänder lossnar. Rengöring hemma och hos tandläkare eller tandhygienist kan därför minska mängden bakteriebeläggning och tandsten som annars kan orsaka problem.
God munhygien kan minska behovet av tandlagningar, kronor, broar, implantat och proteser.3 Förebyggande rengöring kan också minska risken för att karies och tandköttssjukdom utvecklas så att mer omfattande tandvård behövs.
Regelbundna undersökningar gör det möjligt att upptäcka tandproblem tidigt.9 Hål i tänderna sitter ofta på ytor som är svåra att se och rengöra själv, men tandläkare eller tandhygienist kan upptäcka problemen och ge råd om förebyggande behandling.
God munhälsa kan bidra till att du kan tala, smaka, tugga och svälja mat. Friska tänder och ett friskt tandkött gör det lättare att använda munnen i vardagen. God munhälsa kan hjälpa dig att njuta av livet genom att du kan tala tydligt och äta mat som är god och näringsrik. Om du skyddar munhälsan med god munhygien ökar möjligheten att behålla tänderna hela livet.4
God munhygien kan ge friskare tänder och tandkött samt fräschare andedräkt.3 Bakteriebeläggning kan annars bidra till karies, tandköttsinflammation och dålig andedräkt.
Förebyggande tandvård kan också spara tid och minska oro och kostnader på längre sikt. Kostnaden för tandvård varierar mellan olika mottagningar, så du har rätt att få veta i förväg vad en undersökning eller behandling kostar.
När du börjar rengöra mellan tänderna regelbundet kan tandköttet blöda lite, särskilt om rengöringen inte har utförts varje dag. Det brukar bli bättre efter några dagar om du fortsätter med rengöringen. Blödningen kan alltså komma i början även om du försöker få bort bakteriebeläggning mellan tänderna.
Rengöringen behöver göras varsamt. Om du borstar för hårt eller använder en hård tandborste kan tandköttet dra sig undan och rotens yta skadas. En mjuk tandborste minskar risken för att emaljen eller tandköttet tar skada.
Olika hjälpmedel passar för olika stora mellanrum. Försök aldrig trycka in en tandsticka mellan tänderna om det känns för trångt. Om en mellanrumsborste är för stor kan metalltråden i mitten nöta på tanden. Då behöver du byta till en mindre storlek.
Whitening-tandkrämer kan verka som ett enkelt sätt att ta bort missfärgningar, men de innehåller slipmedel. Det finns risk att sådana tandkrämer sliter på tandens emalj.
Munskölj är inte alltid ett alternativ till att rengöra tänderna. Många munsköljningsmedel innehåller smakämnen som tillfälligt kan dölja dålig andedräkt, men alla hjälper inte till att göra rent.1 Om du använder munskölj direkt efter tandborstning kan du dessutom skölja bort det fluoridskydd tandkrämen ger vid borstning.
Klorhexidin används oftast under vissa perioder, till exempel när det är svårt att borsta tänderna i samband med operationer i munnen eller efter tandskador och käkskador. Klorhexidin kan köpas receptfritt på apotek, men bör inte användas mer än 14 dagar om inte en tandläkare eller läkare rekommenderar det.
Missfärgningarna kan gå att borsta bort själv. Om det inte går kan tandvården polera bort dem.
Du kan boka tid hos en tandläkare eller tandhygienist för regelbundna undersökningar av tänderna. Vid besöket kan du också få råd om hur du ska sköta tänderna och hur ofta du behöver komma tillbaka.1
En tandläkare eller tandhygienist kan hjälpa dig att prova ut rätt teknik och rätt storlek på mellanrumsborsten.1 Det kan vara särskilt hjälpsamt om du är osäker på vilket hjälpmedel som passar mellan dina tänder.
Om du har hög risk för tandköttssjukdom kan tandläkaren vilja träffa dig oftare.4 Hur ofta du behöver komma beror på din situation och den plan som tandläkaren rekommenderar.
Du kan själv välja vilken tandläkare eller tandhygienist du vill gå till och på vilken ort mottagningen finns. Du kan välja Folktandvården eller en privat mottagning.6 Om du inte har en mottagning sedan tidigare kan du själv beställa tid hos en tandläkare eller tandhygienist.
För att få tandvårdsstöd måste tandvårdsmottagningen vara ansluten till Försäkringskassan. Fråga mottagningen om den är ansluten när du bokar tid.6 Du kan också söka efter tandläkare via Folktandvårdens eller Privattandläkarnas webbplatser.
Be om en prisuppgift innan behandlingen börjar. Du har rätt att få veta i förväg vad en undersökning eller behandling kostar.7 Om behandlingen består av flera steg kan du be om ett skriftligt behandlingsförslag med kostnaden och information om vad som ingår i högkostnadsskyddet.
Du kan få hjälp av tolk om du inte pratar svenska. Tala om att du behöver språktolk när du bokar besöket. Ibland kan du behöva betala för tolken.7
Tandrengöring innebär att du varje dag borstar tänderna och rengör mellan tänderna för att få bort bakterier.1 Tandsten är hårdnad bakteriebeläggning. Den kan bara tas bort av tandläkare eller tandhygienist.4
Rengör mellan tänderna en gång om dagen. Du kan använda tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar, beroende på hur stora mellanrummen är. Det är bäst att rengöra mellan tänderna före tandborstningen, så att bakterier som lossnar kan borstas bort.1
Lite blödning är vanligt om du inte har rengjort mellan tänderna varje dag. Blödningen brukar bli bättre efter några dagar om du fortsätter med rengöringen. Om du är osäker på hur du ska göra kan en tandläkare eller tandhygienist hjälpa dig att prova ut rätt teknik och rätt storlek på mellanrumsborsten.1
Kostnaden för tandrengöring kan variera mellan olika tandvårdsmottagningar.5 Be om priset i förväg, eftersom du har rätt att få veta vad en undersökning eller behandling kostar innan den börjar.7 Du kan jämföra priser mellan mottagningar med hjälp av Tandpriskollen.5 Fråga också om tandvårdsstöd kan påverka det du behöver betala. Du bör därför be om en prisuppgift innan behandlingen påbörjas.6
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 28 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.