Livmodern är ett muskelorgan i bäckenet som består av livmoderkroppen och livmoderhalsen. Slemhinnan i livmodern byggs upp och stöts ut vid mens, och vid en graviditet växer fostret i livmodern. Vanliga besvär är myom, blödningar, mensvärk och framfall.
Livmodern är ett muskelorgan i bäckenet. Under en graviditet håller livmodern fostret och ger det näring.1 Livmodern är alltså en del av kroppen som har betydelse både för graviditet och för mens. Vid mens stöter livmodern ut slemhinnan genom att dra ihop sig.2 Det kan ge mensvärk, eftersom livmodern är en muskel.
Slidan leder från livmodern till utsidan av kroppen. Livmoderhalsen är livmoderns nedre, smala del vid toppen av slidan.1 Livmoderhalsen kallas också livmodertappen i vissa texter. Livmodern och livmoderhalsen ligger i bäckenet, medan slidan leder vidare ut ur kroppen.
I artikeln används ordet livmodern när hela organet avses. Livmoderkroppen är den del där livmoderns slemhinna finns, och livmoderhalsen är den nedersta delen av livmodern. Cancer i livmoderhalsen och livmoderkroppscancer är olika sjukdomar.3
Muskelknutor i eller på livmodern kallas myom. Myom är vanligt, och nästan hälften av alla som har en livmoder får myom. De kan finnas utan att ge symtom, men kan också orsaka besvär som rikliga menstruationer, smärta eller tyngdkänsla i underlivet. Vilka besvär som uppstår beror bland annat på hur stora myomen är och var de finns.4
Livmoderkroppscancer börjar oftast i livmoderns slemhinna. Den kan sedan växa djupare in i livmodern och ibland sprida sig utanför livmodern.3 Artikeln tar också upp livmoderhalsen, myom och andra besvär som kan påverka livmodern. Du kan läsa mer om symtom, undersökningar och behandling i de avsnitt som hör till respektive besvär.
Livmodern har en övre del och en nedre del som kallas livmoderhalsen. Längst ner i livmodern sitter livmoderhalsen.5 Den sitter längst ner och har kontakt med slidan.
Livmoderhalsen sitter vid toppen av slidan. Där möter livmodern alltså slidan, som fortsätter ut mot kroppen. Livmoderhalsen är den nedre, smala delen av livmodern. Den kallas också cervix. Öppningen till livmodern finns i livmoderhalsen. Slidan leder från livmodern till utsidan av kroppen.1
Livmodern är ett muskelorgan i bäckenet.1 Den kan delas in i livmoderkroppen och livmoderhalsen. Livmoderkroppen är den större delen ovanför livmoderhalsen.
Livmodern består av olika vävnader och celltyper. Slemhinnan finns inne i livmodern. Livmoderkroppscancer börjar med cellförändringar i slemhinnan inne i livmodern.3
Livmoderhalsen är täckt av två olika celltyper. Vid livmoderhalsen möts två olika celltyper i ett område på livmodertappen. Området ligger längst ner i livmoderhalsen. De två celltyperna möts alltså i ett särskilt område längst ner på livmoderhalsen. Där är slemhinnan extra känslig för bakterier och virus. Bakterier och virus kan skada cellerna och leda till cellförändringar.
Varje gång du har ägglossning blir livmoderslemhinnan tjockare. Slemhinnan förbereds då för en möjlig graviditet. Om ägget inte befruktas kommer livmoderslemhinnan ut som en blödning.2 Det är mensen.
Mensvärk uppstår när livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan. Livmodern är en muskel, och värken kan liknas vid kramp. Det finns också mycket nerver runt livmodern som påverkas när livmodern drar ihop sig. Därför kan värken kännas i nedre delen av magen, ryggen, ljumskarna och låren.2
Mensvärken är oftast starkast under den första och andra dagen av mensen.2 En del får bara lite värk, medan andra får mycket ont. Du kan också må illa, få diarré, känna dig yr eller bli kallsvettig när du har mens.
Livmoderns slemhinna har då inte samma förlopp som under en vanlig mens, eftersom ägget har befruktats.
Vid en liten cancertumör i livmoderhalsen kan det ibland gå att opereras utan att livmodern tas bort. Det kan vara ett val för dig som vill försöka bli gravid efter avslutad behandling. En sådan operation innebär att det mesta av livmoderhalsen tas bort medan livmodern sparas.5
Myom är en eller flera muskelknutor i eller på livmodern. De kan finnas inne i livmodern, i livmoderns vägg eller på utsidan. Myom är vanliga, och nästan hälften av alla som har en livmoder får myom.4 De är vanligare ju närmare klimakteriet du kommer.
Myom ger oftast inga besvär alls.4 Vilka besvär som uppstår beror bland annat på hur stora myomen är och var de finns. Därför kan två personer med myom ha helt olika symtom.
Myom kan ge riklig mens, långvarig mens och menssmärta. Besvären kan ibland vara tydliga även om myomet inte ger andra symtom. Myom kan ibland göra det svårt att bli gravid, men det är ovanligt. Det gäller framför allt när myomet finns inne i livmodern. En tyngdkänsla i underlivet kan också komma av myom. Ibland kan du få ont i magen eller vid slidsamlag, behöva kissa ofta eller få blodbrist på grund av blodförlust. Små myom som inte ger besvär brukar inte behöva behandlas. Vilken behandling du får beror bland annat på myomens storlek och var de sitter, vilka symtom du har och hur mycket du störs av dem. Du kan få läkemedel för att minska mensblödningen och mensvärken eller läkemedel för att krympa myomet. Ibland används embolisering, som innebär att blodtillförseln till myomet stängs av. Myom kan också opereras bort. Det kan hända att myomet kommer tillbaka eller att du får nya myom efter behandlingen.4
Mellanblödningar är blödningar som kommer mellan mensen. De kan vara bruna eller röda, eller se ut som en flytning blandad med blod. Mellanblödningar kan ibland bero på en könssjukdom eller en annan infektion i underlivet.
Vid utredning av livmoderkroppscancer känner läkaren på livmodern och undersöker den med ultraljud via slidan. Det kallas gynekologisk undersökning. Ultraljudet kan visa livmodern och hjälpa läkaren att bedöma förändringar i den. Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp om läkaren tror att du kan ha livmoderkroppscancer. Det är för att du ska få göra undersökningarna och få svar så snabbt som möjligt.3
Det vaginala ultraljudet görs med en ultraljudsstav som förs in i slidan.4 Undersökningen ska inte behöva göra ont, men den kan kännas obehaglig om du är spänd eller orolig. Berätta för den som undersöker dig hur det känns och om det gör ont. Du kan alltid avbryta en pågående undersökning.
Ett vävnadsprov från livmoderslemhinnan kan visa om du har livmoderkroppscancer, EIN eller andra förstadier till cancer.3
Värme kan lindra mensvärk. Lägg något varmt på magen eller ryggen, till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Värmen gör att musklerna slappnar av, vilket kan minska smärtan.2 Du kan också prova att bada eller duscha i varmt vatten.
Fysisk aktivitet kan också lindra mensvärk.2 Prova till exempel att ta en promenad eller träna på den nivå du klarar av när du har mens.
Knipövningar stärker bäckenbottenmusklerna och minskar risken för livmoderframfall.6 Gör övningarna regelbundet som en del av din egenvård.
Om du har framfallsbesvär kan du undvika tunga lyft och att krysta.6 Det kan hjälpa dig att kontrollera symtomen. Upprepade tunga lyft och upprepade krystningar vid långvarig förstoppning kan förvärra livmoderframfall.
Efter en förlossning har du avslag, alltså blod som kommer från slidan efter förlossningen. Så länge du har avslag bör du duscha i stället för att bada.8
Om du har symtom som kan bero på livmoderkroppscancer kan du kontakta en vårdcentral eller en gynekolog.3 Det kan till exempel handla om förändrade blödningar eller flytningar. Vid mensvärk kan du kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot värken.2
Vilken mottagning som passar beror på dina besvär och vilken hjälp du behöver. Du kan börja på vårdcentralen även om orsaken senare visar sig vara gynekologisk.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.5
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det gör att du kan välja en mottagning som passar dig. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.7
En gynekologisk undersökning kan göras av en barnmorska eller läkare.
Livmoderhalscancer och livmoderkroppscancer är två olika sjukdomar. Livmoderhalscancer sitter i den nedre delen av livmodern, alltså i livmoderhalsen.5
Livmoderkroppscancer har uppstått inuti livmodern, oftast i livmoderns slemhinna. Sjukdomarna utreds och behandlas därför på olika sätt.
Nej, myom som inte ger symtom behöver ofta inte behandlas. Små myom eller myom som förekommer nära klimakteriet behöver också ofta inte behandlas.1
Om myomen inte ger besvär kan du ibland följas upp med undersökningar i stället för att få behandling. Myom kan bli mindre eller försvinna helt när hormonnivåerna minskar i klimakteriet.4
Behandlingsvalet vid myom beror bland annat på personens önskemål samt myomens storlek och läge.1 Även vilka symtom du har och hur mycket du störs av dem påverkar vilken behandling som kan bli aktuell.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Slemhinnan inne i livmodern kallas också endometriet. Vid livmoderkroppscancer kan cancern växa djupare in i livmodern och ibland sprida sig utanför livmodern.3
Livmodern ligger nära äggstockarna och äggledarna i bäckenet. Äggledarna är rör genom vilka ett ägg färdas från äggstocken till livmodern.1
Livmodern hålls normalt på plats av vävnader runt omkring den. Vid framfall hålls livmodern normalt på plats i bäckenet av muskler, ledband och andra stödjevävnader.6 Äggledarna förbinder äggstockarna med livmodern.1 Äggledarna är en del av strukturerna som ligger nära livmodern i bäckenet.
Myom kan sitta på olika platser i livmodern. De kan finnas inne i livmodern, i livmoderns vägg eller på livmoderns utsida. Ibland sitter ett myom fast i livmodern med en smal stjälk.1
Om livmodern opereras bort kan du inte bli gravid. Därför är det viktigt att frågor om framtida graviditet tas upp med läkaren innan en behandling som kan påverka livmodern börjar.
Östrogen och gulkroppshormon styr när mensen kommer.4 Hormonnivåerna kan öka eller minska under livet.1 När du kommer i klimakteriet minskar hormonnivåerna i kroppen. Då brukar myom bli mindre eller försvinna helt.4
Myom är muskelknutor inuti livmodern eller på dess utsida.4 Hormonerna östrogen och gulkroppshormon verkar vara inblandade i hur myom växer.1 Myom är vanliga ju närmare klimakteriet du kommer.
Vid en hysterektomi, alltså när livmodern opereras bort på grund av myom, kan äggstockarna vara kvar. Då fortsätter ägglossningen och hormonproduktionen, men mensen kommer inte längre eftersom livmodern är borttagen.4
Läs mer om mens, graviditet och myom i de avsnitt som handlar om respektive ämne.
Hormonella preventivmedel kan också orsaka blödningar mellan mensen.7 Sådana blödningar kallas genombrottsblödningar och kommer ofta under de första månaderna när du använder preventivmedlet. De kan också komma om du använder p-piller, minipiller eller mellanpiller och glömmer att ta en tablett.
En blödning efter att mensen har slutat kan vara ett tecken på livmoderkroppscancer.3 Livmoderkroppscancer kan också ge förändrade flytningar när du är i klimakteriet eller efter att mensen har slutat. Symtomen kan ha andra orsaker än cancer, men blödningar efter mensen behöver bedömas av vården.
Livmoderhalscancer kan ge blödningar som inte är mens.5 Det kan till exempel vara blödningar efter omslutande sex eller efter att du har ansträngt dig. Förändrade flytningar kan också förekomma vid livmoderhalscancer. Små blödningar kan samtidigt bero på andra saker, till exempel p-piller, hormonspiral eller sköra slemhinnor.
Mensvärk kan ha flera orsaker.2 Den kan bero på endometrios, adenomyos eller myom. Mensvärk kan också bero på en inflammation i en äggledare eller i livmodern. Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern, medan adenomyos innebär att livmoderslemhinna växer inuti livmoderväggen.
Livmoderframfall innebär att livmodern sjunker ner och trycker mot slidområdet.6 Det händer när muskler, ledband eller annan vävnad som håller livmodern på plats i bäckenet har försvagats eller tänjts ut.
Framfall kan ge en känsla av tyngd eller tryck i bäckenet eller slidan. Det kan också ge urinläckage, täta trängningar eller andra besvär när du kissar. Besvären kan bli tydligare när du står eller sitter länge. Vid en gynekologisk undersökning kan vårdpersonalen bedöma hur långt livmodern har sjunkit. Du behöver inte behandling om framfallet är milt och inte besvärar dig.6
Efter en förlossning är livmodern mer känslig och mottaglig för bakterier. Därför finns en ökad risk för att livmodern blir infekterad. En infektion i livmodern efter förlossning kan ge feber över 38 grader och ont i nedre delen av magen.8 Det kan kännas som stark mensvärk, och livmodern kan vara öm när du trycker på den.
En infektion kan också göra att avslag eller flytningar luktar kraftigt illa. Du kan dessutom få huvudvärk och känna dig trött. Risken för infektion i livmodern är störst mellan en och tio dagar efter förlossningen, men senare infektioner kan förekomma. Infektionen behandlas med antibiotika. Ibland behöver du få vård på sjukhus i några dygn och få antibiotika direkt i blodet genom dropp. En infektion i livmodern kan sprida sig utanför livmodern om den inte behandlas.8
Kontakta genast en förlossningsavdelning eller en jouröppen mottagning om du tror att du har en infektion i livmodern efter förlossningen. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning.8
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mellanblödningar, ont i magen och feber.7
Du kan också få lämna vävnadsprov vid en undersökning som kallas hysteroskopi.3 Vid hysteroskopi använder läkaren ett smalt instrument för att se insidan av livmodern. Instrumentet förs in genom slidan och livmoderhalsen.1 På så sätt kan läkaren se förändringar inne i livmodern och ta vävnadsprov.
Vid utredning av livmoderhalscancer kan du behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera. Sådana undersökningar kan ge mer information om sjukdomen. Vävnadsproverna skickas till ett laboratorium där de undersöks i mikroskop. Efter undersökningen mår de flesta som vanligt och kan resa hem samma dag.5
Om du har livmoderkroppscancer och det finns misstanke om att sjukdomen har spridit sig, undersöks lungorna och magen med datortomografi.3 En del behöver också undersökas med magnetkamera eller PET-kamera.
En del prov som lämnas i vården sparas i en biobank. Det görs för att vården ska bli så bra och säker som möjligt.
Du bör också undvika mensskydd som förs in i slidan medan du har avslag.8 Det gäller menskopp och tampong. Använd i stället ett mensskydd som inte förs in i slidan.
Om du får feber över 38 grader, ont i nedre delen av magen eller avslag som luktar kraftigt illa kan det vara tecken på infektion i livmodern.8 Se avsnittet om när du ska söka vård.
Det finns flera möjliga behandlingar, till exempel läkemedel, embolisering eller operation. Ibland kan myom komma tillbaka eller nya myom uppstå efter behandlingen.
Ja, lindrigt livmoderframfall utan besvär behöver inte behandlas. Många personer med lindrigt livmoderframfall har inga symtom som kräver behandling.6
Behandling behövs vanligtvis först om du störs av besvären. Behandlingen kan då vara utan operation eller bestå av en operation, beroende på hur framfallet påverkar dig.
Efter att livmodern har opererats bort går det inte att bli gravid.3 Det gäller oavsett om livmodern har opererats bort på grund av myom eller av någon annan anledning.
Vid hysterektomi på grund av myom kan äggstockarna vara kvar och fortsätta producera hormoner. Om äggstockarna är kvar fortsätter ägglossningen och hormonproduktionen, men mensen kommer inte längre.4
Om du funderar på att försöka få barn är det viktigt att prata med en läkare innan livmodern opereras bort. Det kan gå att välja en annan behandling i vissa situationer, men vad som är möjligt beror på orsaken till operationen och din situation.