Mensvärk är smärta i nedre delen av magen, ryggen eller ryggslutet när du har mens, och den kan kännas som kramp eller stråla till ljumskar och lår. Den är vanlig, uppstår när livmodern drar ihop sig och är ofta starkast under mensens första och andra dag; för de flesta går den över efter en eller några dagar.
Vad är mensvärk?
Vad mensvärk är och var det gör ont
Mensvärk är smärta som kommer i samband med mensen. Den sitter oftast i nedre delen av magen, men du kan också känna den i ryggen eller ryggslutet. Värken kan stråla ut mot ljumskarna och låren.1 För vissa känns smärtan som kramp, medan andra har mer molande eller tryckande värk. Smärtan kan också vara skarp eller dov och komma i omgångar. Du kan ha ont i nedre delen av magen samtidigt som du har ont i ryggen eller benen.2 Hur mensvärken känns kan därför skilja sig åt mellan olika personer.3
Mensvärk kan vara olika stark från gång till gång. En del har bara lite värk, medan andra får mycket ont.1 Smärtan kan ibland vara så stark att den påverkar det du brukar göra i vardagen.
När besvären brukar komma
Besvären kommer ofta någon dag innan mensen börjar eller under mensens första dagar. Mensvärken är vanligtvis starkast under mensens första och andra dag.1 För de flesta går värken över efter en eller några dagar.3
Hos vissa finns värken kvar under hela mensen. Det är däremot ovanligt att mensvärk börjar redan vid tiden för ägglossningen.
Andra symtom som kan följa med
Mensvärk kan komma tillsammans med andra besvär, inte bara smärta. När mensen har börjat kan du må illa eller få diarré. En del blir yra eller kallsvettiga, och det kan kännas som att du ska svimma.1
Vissa får så ont att de kräks eller svimmar, men det är ovanligt.3 Huvudvärk kan också förekomma tillsammans med mensvärk.
Hur vanligt det är och vem som oftast får det
Det är vanligt att ha mensvärk, särskilt när du är ung.3 De flesta som har mens får någon form av smärta under mensen. Mer än hälften av dem som har mens har någon smärta under en till två dagar varje månad.4
För många är värken mild, men hos vissa är smärtan så stark att den stör vanliga aktiviteter flera dagar i månaden.4 Det kan till exempel göra det svårt att klara sådant du brukar göra i skolan, på jobbet eller hemma.
Mensvärk kan alltså se olika ut för olika personer. Någon kanske bara känner lite värk i magen under den första dagen, medan någon annan har kraftig smärta tillsammans med illamående, diarré eller yrsel under flera dagar.
Den vanligaste mensvärken hänger ihop med att livmodern stöter ut livmoderslemhinnan. Livmodern är en muskel, och när den drar ihop sig kan det kännas som kramp. Mensvärk uppstår när livmodern drar ihop sig för att stöta ut livmoderslemhinnan.1 Ämnen som kallas prostaglandiner får livmoderns muskler att dra ihop sig.4 Högre nivåer av prostaglandiner hänger ihop med kraftigare mensvärk.5 Den här typen av mensvärk kallas ibland primär mensvärk och beror inte på någon annan sjukdom i livmodern eller bäckenets organ. Primär mensvärk börjar ofta när mensen har kommit igång och återkommer vid mensen.2
Det finns också många nerver runt livmodern. När livmodern drar ihop sig påverkas nerverna, vilket kan göra att smärtan känns i ryggen, ljumskarna och låren.1
Endometrios och adenomyos
Kraftig mensvärk kan ibland bero på endometrios. Vid endometrios finns livmoderslemhinna utanför livmodern.
När ska du söka vård för mensvärk?
Kontakta vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning
Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.1 Det finns behandling att få när receptfria värktabletter inte hjälper.
Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan.1 Du kan också kontakta en ungdomsmottagning.
Kontakta gynekolog om något av följande stämmer
Kontakta en gynekolog om något av följande stämmer:
Du får svår mensvärk utan att ha haft det tidigare.1
Din mensvärk blir kraftigt värre trots behandling med hormoner.1
Du får värk även mellan mensperioderna, till exempel vid samlag eller toalettbesök.1
Vad kan du göra själv vid mensvärk?
Värme och varma bad
Värme kan vara ett enkelt sätt att lindra mensvärk hemma. Lägg något varmt på magen eller mot ryggen, till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Värmen gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont. En vetekudde kan värmas i ugn eller mikrovågsugn. Välj den värmekälla och den plats på kroppen som känns bäst för dig. Du kan också prova att bada eller duscha i varmt vatten.1
Testa dig fram till vad som fungerar bäst för dig. Du kan använda värme när värken känns eller när du märker att den börjar komma.
Rörelse och viloställningar
Att vara fysiskt aktiv kan lindra mensvärk. Du kan prova att ta en promenad eller träna på den nivå du klarar av när du har mens.1
Det kan också hjälpa att prova olika ställningar när du ligger ned. Du kan även prova att ligga på sidan med böjda knän. Att gå eller träna regelbundet kan också vara ett sätt att lindra mensvärk.2 Du kan till exempel ligga på rygg och dra upp knäna mot magen.3
Receptfria smärtstillande läkemedel
Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel mot mensvärk. Läkemedel med paracetamol kan användas ensamt om du inte kan använda läkemedel med ibuprofen eller naproxen.
Utredning och behandling vid mensvärk
När receptfria läkemedel inte räcker
Om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot mensvärken kan du behöva behandling som minskar eller tar bort mensen.1 Det kan vara ett alternativ när värken fortsätter att påverka dig trots att du har provat receptfria läkemedel.
Hormonella preventivmedel som p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav och hormonspiral hjälper ofta mot mensvärk. Alla preparat utom hormonspiral gör att du inte får någon ägglossning och därför inte heller någon vanlig mens.1 Då slipper du mensvärken.
Hormonella preventivmedel kan göra att livmoderslemhinnan blir tunnare.3 Det kan göra att du blöder mindre, mer sällan eller inte alls. Hormonspiral gör också att du blöder mindre och mer sällan eller aldrig. Den som skriver ut preventivmedlet kan hjälpa dig att avgöra vad som passar bäst för dig.1
Andra läkemedel och TENS
Om du inte kan eller vill använda hormoner och har riklig mens kan du prova läkemedel med tranexamsyra. Tranexamsyra minskar mensen och då brukar även smärtan minska. Läkemedlet finns att köpa receptfritt på apotek.
Vem kan hjälpa dig vid mensvärk?
Mottagningar som kan hjälpa
Du kan kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk. Den som går i grundskolan eller på gymnasiet kan också kontakta elevhälsan. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1
För unga
Unga kan kontakta en ungdomsmottagning för hjälp med mensvärk.3 Du kan kontakta en ungdomsmottagning från 12 eller 13 års ålder tills du är mellan 20 och 25 år, och åldersgränsen är olika på olika mottagningar.1 På ungdomsmottagningen kan du få hjälp med frågor om mens och mensvärk.
Vårdval och specialistvård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Det betyder att du kan börja där det passar dig, men att mottagningen kan behöva en remiss innan du får tid i den specialiserade vården. Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan du läsa mer om att hitta vård på 1177.se.
Vanliga frågor om mensvärk
Är mensvärk vanligt?
Mensvärk är vanligt, särskilt när du är ung. De flesta får ont i magen, men besvären kan också kännas på andra ställen. Hur ont du har varierar från person till person. Vissa har bara lite ont, medan andra har mycket ont.3
Det är alltså vanligt att mensvärk känns olika för olika personer. För en del är värken mild, medan andra kan få så ont att det påverkar vardagen. Mensvärk kan också komma tillsammans med andra besvär, till exempel diarré, yrsel, kallsvettningar eller illamående.3
Kan mensvärk komma före mensen?
Mensvärk kan komma någon dag innan mensen börjar. Det är vanligt att mensvärken kommer i början av mensen eller någon dag innan. För vissa börjar mensvärken redan vid ägglossningen, men det är ovanligt.3 En del har mensvärk från tiden för ägglossningen.
Mensvärken kan alltså börja vid olika tidpunkter i menscykeln. Hos vissa kommer den först när mensen börjar, medan andra känner av den tidigare. För vissa sitter mensvärken i under hela mensen, men för de flesta går den över efter någon eller några dagar.3
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Vävnaden vid endometrios kan finnas på äggstockarna, äggledarna eller bakom livmodern. Den kan reagera på hormonförändringar och blöda i samband med mensen, vilket kan orsaka smärta.
Adenomyos innebär att livmoderslemhinna växer inuti livmoderväggen. Adenomyos är mer ovanligt än endometrios.1 Vid adenomyos växer alltså vävnad som normalt klär livmodern in i livmoderns muskellager.5 Det kan göra livmodern större och orsaka smärta.6 Adenomyos hör till de tillstånd som kan ge mensvärk när smärtan har en annan orsak än livmoderns vanliga sammandragningar.4
Myom och inflammation
Myom är en muskelknuta i livmodern.1 Myom kan orsaka kraftig mensvärk.5 Myom kan växa på livmoderns utsida, insida eller i livmoderväggen. Myom i livmoderväggen kan orsaka smärta, medan små myom oftast inte gör det.4 En infektion i fortplantningsorganen är också en möjlig orsak till menssmärta.6
En inflammation kan också orsaka kraftig mensvärk. Det kan handla om en inflammation i en äggledare eller i livmodern. Inflammation i en äggledare eller i livmodern är en ovanlig orsak.1
När smärtan kan bero på andra tillstånd
Menssmärta kan bero på ett tillstånd eller en infektion i fortplantningsorganen.6 Sådana orsaker kallas ibland sekundär mensvärk, eftersom smärtan då hänger ihop med något annat i fortplantningsorganen än den vanliga mensvärken.
Tillstånd som kan orsaka menssmärta är bland annat endometrios, myom och adenomyos.7 En medfödd förändring i livmodern, äggledarna eller andra fortplantningsorgan kan också orsaka smärta vid mens. Det kan till exempel handla om en förändring av livmoderns form eller om en förändring som påverkar äggstockarna eller äggledarna.4 Sådana förändringar finns från födseln och kan därför vara en orsak till smärta vid mens.6
Det går inte att avgöra orsaken enbart utifrån hur smärtan känns. Samma typ av mensvärk kan ha olika orsaker, och du behöver därför inte själv försöka ställa en diagnos.
Värk mellan mensperioderna kan vara ett tecken på att mensvärken har en annan orsak än den vanliga mensvärken. Därför är det viktigt att berätta för gynekologen när värken kommer och vad som gör ont. Beskriv gärna hur mensvärken påverkar dig, till exempel om du behöver stanna hemma från skolan eller jobbet. Det kan också vara bra att berätta när värken börjar, hur länge den varar och om du har andra besvär samtidigt. På så sätt får gynekologen en tydligare bild av dina symtom och din menscykel.4
Om läkemedel inte lindrar värken kan gynekologen behöva undersöka om det finns en annan orsak till smärtan. En gynekolog kan då rekommendera en undersökning av bäckenet. Ibland kan en ultraljudsundersökning behövas när smärtan inte lindras av läkemedel. Om läkemedel inte hjälper kan behandlingen inriktas på att hitta orsaken till smärtan.4
Kontakta ungdomsmottagning, vårdcentral eller skolsköterska om något av följande stämmer
Kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral eller skolsköterskan om något av följande stämmer in på dig:
Du behöver alltså inte vänta med att söka hjälp tills mensvärken påverkar flera delar av vardagen. Även om du inte trivs med att ha mens eller mensvärk kan du kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral eller skolsköterska.
Råd och praktiska vägar till kontakt
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 Du kan skriva ner vilka dagar du har mensvärk och när smärtan är som värst inför kontakten med vården.6 Om du har andra symtom samtidigt kan du skriva ner dem också. Det kan göra det lättare att beskriva besvären vid besöket.
Om mensvärken hindrar dig från att göra sådant du brukar göra är det ett skäl att söka hjälp, även om besvären återkommer varje månad. Svår mensvärk kan störa vardagen under flera dagar varje månad.5
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Om du går i grundskolan eller på gymnasiet kan elevhälsan vara en väg till hjälp. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning; dit kan du gå om du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, eftersom det är olika på olika mottagningar.1
Bäst effekt får du om du kombinerar läkemedel med paracetamol med läkemedel med ibuprofen eller naproxen.1 Det är bra att ta läkemedlen så snabbt som möjligt när du känner av besvären. Det kan därför vara bra att ha ett receptfritt läkemedel tillgängligt när mensvärken brukar börja. Om du använder läkemedel med ibuprofen eller naproxen är det den typen av läkemedel som enligt informationen om mensvärk fungerar bäst när det tas vid första tecknet på mens eller smärta.4
Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen och ta sedan läkemedlet regelbundet så länge du har ont.1 Läs på förpackningen eller fråga på ett apotek om du behöver hjälp att hitta rätt receptfritt läkemedel.
Anpassa egenvården efter ålder
Barn och unga under tolv år som väger under 50 kilo ska inte använda receptfria läkemedel med naproxen.1
Om du är under 18 år kan du be en förälder, skolsköterskan eller någon på en ungdomsmottagning om hjälp att hitta rätt receptfritt läkemedel. Du kan läsa på förpackningen för att få hjälp att hitta rätt läkemedel.3 Är du yngre kan du också be om hjälp på ett apotek.
Egenvård kan innebära att kombinera värme, rörelse, en viloställning och receptfria läkemedel.
En läkare eller fysioterapeut kan ge dig behandling med TENS som smärtlindring. TENS innebär att nerver under huden stimuleras med elektriska strömmar. Behandlingen ges när du har värk, och effekten sitter i så länge behandlingen pågår. TENS är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget system för att lindra smärtan blir starkare.1
Vad som kan hända vid ett vårdbesök
Vid mensvärk kan vården behöva bedöma om en behandling som minskar eller tar bort mensen är lämplig.1 Den som skriver ut ett preventivmedel kan hjälpa dig att avgöra vad som passar bäst.
Du kan få information om olika behandlingar, till exempel hormonella preventivmedel, läkemedel med tranexamsyra eller TENS. Vilket alternativ som passar beror på vilken behandling som kan hjälpa mot dina besvär och om du kan eller vill använda hormoner.
Vid ett vårdbesök kan du berätta hur mensvärken påverkar dig och vilken behandling du redan har provat. Det kan göra det lättare att prata om nästa behandlingsalternativ.
Delaktighet i val av behandling
Du ska få information om behandlingsalternativ. Informationen ska gå att förstå för att du ska kunna vara delaktig i din vård. Du kan ställa frågor om informationen du får av vårdpersonalen.1
Fråga om du behöver en förklaring av hur en behandling fungerar eller vilka alternativ som finns. Du kan också fråga den som skriver ut ett preventivmedel vad som passar bäst för dig. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Även barn ska få information och få vara delaktiga i sin vård.1
Var får du vård vid Mensvärk?
Mensvärk: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Smärtan kan sprida sig från livmodern till ryggen, ljumskarna och låren eftersom nerver runt livmodern påverkas. När livmodern drar ihop sig påverkas nerverna runt livmodern, och därför kan det göra ont även i ryggen, ljumskarna och låren.1
Mensvärk kan också ge huvudvärk. Huvudvärk är ett av de andra besvär som vissa kan få tillsammans med mensvärk.8 Du kan alltså ha ont på flera ställen samtidigt, även om smärtan började i magen.3
Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyakusis) kommer ofta smygande: du hör men missar ord, särskilt i buller. Här får du en snabb självcheck, praktiska kommunikationstips och en tydlig väg från hörseltest till rätt hjälp.
När du eller en närstående får veta att vården följer ett vårdförlopp kan du använda guiden för att förstå ordningen, tiderna och vad du ska fråga vården om härnäst.
Internationellt har biologiska behandlingar fått en allt större roll inom ortopedin. På många av världens ledande sjukhus och idrottskliniker används idag metoder som PRP/ACP, stamcellsbehandlingar och fettbaserade tekniker som en del av behandlingsarsenalen vid exempelvis artros, senskador och idrottsrelaterade besvär.
Kämpar du med psykisk ohälsa, stress, skadligt bruk eller beroende? Access Duo erbjuder individanpassad digital vård och behandling med erfarna samtalsterapeuter som lyssnar och utformar behandlingen utifrån din unika situation.
Allt fler patienter sker idag alternativ till traditionell ortopedisk kirurgi. På Elit Ortopedi har man valt att gå en väg där fokus ligger på att stödja kroppens egen förmåga att läka med hjälp av moderna, biologiska behandlingsmetoder.
Diskussioner om Mensvärk
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
ANNONS
ANNONS
ANNONS