Dermatofibrom – symtom, orsaker och behandling

Om dermatofibrom

Vad är ett dermatofibrom?

Det är en hudförändring som består av fibrös vävnad och sitter i läderhuden, alltså det djupare av hudens två huvudlager.¹ Dermatofibrom är en vanlig typ av godartad hudförändring.² Godartade hudförändringar övergår inte i cancer.³ Ett dermatofibrom kan däremot likna andra hudförändringar som behöver bedömas.¹ Dermatofibrom kan förekomma hos personer i alla åldrar, men ses oftast hos yngre vuxna.² Det kan förekomma hos personer med alla hudfärger och etniska bakgrunder.⁴ De flesta har ett dermatofibrom, men vissa kan ha flera. Det är en överväxt av fibrös vävnad i läderhuden, som är ett djupare lager av huden. «Godartad» betyder att förändringen är ofarlig.¹ Ett dermatofibrom kan ändå väcka oro när du upptäcker det på huden.

Dermatofibrom kallas också histiocytom.³ Namnen används för samma hudförändring. På svenska används även ordet bindvävsknuta för dermatofibrom.

Ett dermatofibrom blir inte cancer.³ Det kan alltså inte övergå i hudcancer.⁵ Det är en annan typ av förändring än en cancersjukdom, även om hudförändringar ibland kan likna varandra.

Kort överblick

Dermatofibrom är vanligt. Det kan förekomma hos personer i alla etniska grupper. Dermatofibrom är vanligare hos kvinnor än hos män.⁴

Ett dermatofibrom kan finnas hos personer i olika åldrar. Förändringen är vanligast hos yngre vuxna.²

Orsaker till dermatofibrom

Vad kan orsaka dermatofibrom?

Den exakta orsaken till dermatofibrom är okänd. Det är därför inte klarlagt om dermatofibrom uppstår som en reaktion i huden eller om det bildas på något annat sätt.⁴ Olika tänkbara förklaringar har föreslagits, men den exakta orsaken är fortfarande osäker.

Ibland verkar dermatofibrom uppstå efter en mindre skada i huden. Det kan till exempel vara efter ett insektsbett, ett stick från en tagg eller en annan mindre skada.⁴

• Dermatofibrom uppstår ibland efter en mindre hudskada, till exempel ett insektsbett.
• Sambandet mellan en mindre hudskada och dermatofibrom är inte konsekvent.⁴

Att ett dermatofibrom kommer efter ett insektsbett eller en annan liten skada betyder alltså inte att en sådan skada alltid ligger bakom. Mindre skador har ibland angetts som en möjlig förklaring, men dermatofibrom kan också uppstå utan att det finns en tydlig föregående skada.⁴ Det går därför oftast inte att säga säkert vad som har orsakat en viss knuta.

Ärftlighet och immunförsvar

Det finns inga belägg för att dermatofibrom är ärftliga.

Symtom vid dermatofibrom

Så kan knutan se ut

Ett dermatofibrom är vanligtvis en fast, brunröd eller brun knuta.³ Den kan kännas som en liten, gummiaktig knapp strax under hudens yta. Knutan är oftast mindre än en centimeter i diameter.¹

Färgen kan variera från lila till rosa och ibland vara brun eller grå.¹ På olika hudtyper kan färgen se olika ut. I vissa fall är mitten ljusare och området runt omkring mörkare.³ Hudytan är oftast jämn, men kan ibland vara fjällig.

Dermatofibrom kan vara något upphöjda. Vissa är i stället platta eller lätt insjunkna, särskilt när de sitter på bålen.⁶ Det finns också variationer som är större och mer knölformade än de vanligaste dermatofibromen. De flesta dermatofibrom är symmetriska och har en jämn, upphöjd yta. Ibland är förändringen platt i stället för upphöjd.

Diagnos vid dermatofibrom

Undersökning av huden

Diagnosen kan ofta ställas genom att en vårdpersonal undersöker hur knutan ser ut.¹ En läkare kan vanligtvis känna igen ett dermatofibrom genom dess utseende. Vid bedömningen tittar vårdpersonalen bland annat på knutans form, färg och yta.

Att känna på knutan är en viktig del av undersökningen.⁶ Dermatofibrom brukar vara fasta, och få andra hudförändringar känns lika fasta.² Knutan kan vara fäst i huden ovanför men ändå gå att röra över vävnaden under huden.

En undersökning med fingrarna kan därför ge information som inte syns på hudytan. Vårdpersonalen kan känna efter om knutan är fast och om den ligger djupare än den synliga förändringen. Det kan också vara viktigt att jämföra det som känns under huden med det som syns ovanpå.

Knipsignalen innebär att huden ovanför knutan dras in när huden på sidorna kläms ihop. Signalen kan hjälpa till vid diagnosen, men den räcker inte ensam för att säkert fastställa att det är ett dermatofibrom.² Undersökningen kan kännas något obehaglig, och vårdpersonalen kan informera dig innan den görs.

Behandling vid dermatofibrom

När behövs behandling?

När diagnosen är säker behöver ett dermatofibrom oftast ingen behandling.⁴ Eftersom förändringen är godartad brukar det räcka med att diagnosen är säker och att du får information om vad förändringen innebär.

Borttagning kan övervägas om det finns osäkerhet om diagnosen eller om knutan ger stora besvär.³ En knuta kan också tas bort om den upplevs som störande eller om den ger symtom som klåda eller smärta. Sådana besvär kan ibland minska med tiden, men det går inte att räkna med att de gör det.

En godartad hudförändring kan tas bort, men det får du oftast betala själv.³ Det är därför bra att väga besvären mot följderna av behandlingen innan du bestämmer dig för borttagning. Dermatofibrom kan ibland försvinna utan behandling, men i många fall finns det kvar under lång tid.¹ Även om knutan stör utseendet kan ett ärr efter borttagning bli mer synligt än själva dermatofibromet.⁵

Egenvård vid dermatofibrom

Undvik irritation

Ett upphöjt dermatofibrom kan skadas av rakning.⁴ Det är därför bra att vara försiktig när du rakar huden där förändringen sitter, särskilt om den är upphöjd och lätt kommer i vägen för rakhyveln. Dermatofibrom på benen kan blöda om de fastnar, till exempel vid rakning.¹ Om du rakar över ett dermatofibrom på benet kan du alltså märka att det börjar blöda när rakhyveln råkar träffa knutan.

Dermatofibrom kan ibland bli ömt när det stöts eller trycks mot något. Om knutan återkommande irriteras av rakning eller annan beröring kan det vara hjälpsamt att lägga märke till när irritationen uppstår. Undvik att trycka eller klämma på hudförändringen i onödan.

Ha koll på hudförändringen

Det är mycket viktigt att du vet hur du undersöker din egen hud.⁵ Försök att lägga märke till om hudförändringar ser annorlunda ut än tidigare, särskilt om en knuta verkar förändras.

Ett dermatofibrom som börjar växa kan behöva bedömas diagnostiskt.⁴ Nylig förstoring är en sådan förändring som kan göra att diagnostiskt borttagande eller en liten hudbiopsi övervägs. Om du följer förändringen över tid kan det därför vara lättare att upptäcka om storleken ändras.

Vem kan hjälpa dig vid dermatofibrom?

Vårdcentralen

Om du är osäker på om en hudförändring är godartad kan du kontakta en vårdcentral.³ Där kan du få hjälp att bedöma förändringen och vad som kan behöva göras härnäst. Det kan vara en lämplig första kontakt om du funderar på om knutan är ett dermatofibrom eller någon annan hudförändring.

Många mottagningar går också att kontakta genom att logga in.³ På mottagningens sida kan du läsa mer om hur du bokar eller skickar ett ärende digitalt. Du kan också använda varden.se för att hitta information om mottagningar och vårdvägar.

Sjukvårdsrådgivning

Du kan ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.³ Rådgivningen kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken mottagning som passar eller vill få vägledning innan du kontaktar en vårdcentral.

På 1177.se finns information om hälsa och vård samt uppgifter om mottagningar du kan kontakta. Du kan besöka 1177.se, logga in för personliga e-tjänster eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Vanliga frågor om dermatofibrom

Vad är ett dermatofibrom?

Ett dermatofibrom är en godartad knuta i huden.⁴ Det innebär att knutan inte är cancer. Ett dermatofibrom kan inte utvecklas till hudcancer.⁵

Hur känns ett dermatofibrom?

Ett dermatofibrom känns som en liten gummiaktig knapp under hudytan. Knutan kan vara fast och sitta i huden, samtidigt som den kan röra sig över vävnaden under huden. Huden ovanför knutan kan bilda en grop när knutan kläms från sidorna.¹ Det kallas ibland för knipsignalen.

Behöver dermatofibrom tas bort?

Behandling behövs vanligtvis inte när diagnosen är säker.⁵ Om diagnosen är osäker eller om knutan ger stora besvär kan borttagning övervägas.³