Sammandragningar är när livmodern drar ihop sig under graviditeten, så att magen blir hård och putar ut. De kommer ofta oregelbundet, kan kännas obehagliga utan att göra ont och försvinner ofta när du vilar eller slappnar av.
Livmodern är en muskel. Under graviditeten övar livmodern inför förlossningen. Det kallas för sammandragningar. När barnet ska födas fram drar livmodern ihop sig.1 Det kallas för värkar.
Sammandragningar kommer ofta oregelbundet. De kan därför komma med olika långt mellanrum från gång till gång. Under en sammandragning drar livmodern ihop sig, och därefter släpper spänningen igen. Sammandragningar kan märkas under hela graviditeten, även om du inte känner av alla som sker. Livmodern drar ihop sig då och då under hela graviditeten.1 På så sätt tränas muskeln så att den kan ge starka och effektiva värkar när det är dags för förlossning.
När du får en sammandragning blir magen hård och putar ut. Sammandragningen startar från olika håll i livmodern och sprider sig oregelbundet över den. Det kan kännas obehagligt, men brukar inte göra ont.1
Sammandragningar brukar komma oregelbundet någon eller några gånger i timmen. En del känner av sammandragningar även under vila. Sammandragningarna försvinner ofta när du vilar eller slappnar av. De kan börja från olika håll i livmodern och sprida sig oregelbundet över den. Därför kan känslan skilja sig mellan olika tillfällen, även hos samma person. Hur mycket sammandragningar du har och hur du upplever dem är olika från person till person.1
Sammandragningarna känns ofta från mitten av graviditeten.1 Magen kan alltså bli hård utan att sammandragningen behöver göra ont. Upplevelsen kan också skilja sig mellan olika graviditeter.
Värkar brukar delas in i förvärkar och förlossningsvärkar. När kroppen börjar bli redo för förlossning kommer förvärkarna.
När värkarna blir intensivare kallas de förlossningsvärkar. En del har aldrig förvärkar, utan förlossningsvärkarna börjar direkt. Vid förlossningsvärkar är det vanligt att andningen blir lite flåsig. Vid förlossningsvärkar brukar det vara mindre än tio minuter mellan värkarna. De är kraftigare och brukar göra mer ont.1
När barnet ska födas fram drar livmodern ihop sig, och dessa sammandragningar kallas värkar. En del har aldrig förvärkar, utan förlossningsvärkarna börjar direkt.
Många känner inte av sammandragningarna förrän under de sista graviditetsveckorna. Livmoderns muskel har då blivit större. En del kan känna av dem tidigare än så, vissa från graviditetsvecka 16.1
Du som redan har fött barn känner vanligen sammandragningar tidigare och starkare än den som är gravid för första gången.1 Hur mycket sammandragningar du har och hur du upplever dem kan ändå vara olika från person till person.
Sammandragningar är alltså något som kan märkas vid olika tidpunkter under graviditeten. Vissa känner dem från graviditetsvecka 16, medan många börjar känna av dem först under graviditetens sista veckor.
Livmodern drar ihop sig då och då under hela graviditeten för att träna muskeln inför förlossningen. På så sätt tränas muskeln så att den kan ge starka och effektiva värkar när det är dags för förlossning.1
Livmoderns muskel blir större under graviditeten, vilket kan göra att sammandragningarna märks mer mot slutet. En del kan känna av sammandragningar tidigare än så, vissa från graviditetsvecka 16. Du som redan har fött barn känner vanligen sammandragningar tidigare och starkare än den som är gravid för första gången. Många känner inte av sammandragningarna förrän under de sista graviditetsveckorna, när livmoderns muskel har blivit större.1
Det är inte känt varför vissa har mer sammandragningar än andra.1
Långvarig stress kan göra att du får mer sammandragningar. Det går också att ha många sammandragningar utan att vara stressad. Det finns alltså inte alltid en tydlig orsak till att du får många sammandragningar.1 För vissa kan flera omständigheter sammanfalla, medan andra inte märker någon särskild utlösande faktor.
De flesta som har sammandragningar under graviditeten behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. En del behöver ändå söka vård för sammandragningar eller värkar. Kontakta vården om du har ett eller flera av följande besvär:1
Var du ska söka vård beror på hur länge du har varit gravid. Läs därför nästa avsnitt som gäller din graviditetsvecka. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Ibland kan det vara svårt för barnmorskan att veta om du har sammandragningar eller värkar. Då kan barnmorskan eller en läkare känna på livmoderhalsen eller undersöka den med ultraljud. Du kan behöva få läkemedel om du har värkar och livmoderhalsen har börjat öppna sig innan graviditeten är fullgången. Urinvägsinfektion kan ibland orsaka sammandragningar och förvärkar. Därför kan du få lämna ett urinprov för att utesluta urinvägsinfektion.
Du behöver inte göra något speciellt när du känner av sammandragningar.1 Det finns ändå några saker du kan prova om du vill göra besvären mer hanterliga.
Ibland kan det vara svårt för barnmorskan att veta om du har sammandragningar eller värkar. Då kan barnmorskan eller en läkare känna på livmoderhalsen eller undersöka den med ultraljud. Undersökningen kan alltså göras på två olika sätt: genom att barnmorskan eller läkaren känner på livmoderhalsen eller genom att livmoderhalsen undersöks med ultraljud. Det kan bli aktuellt när det är svårt att avgöra om besvären är sammandragningar eller värkar.1 På så sätt kan vårdpersonalen undersöka livmoderhalsen när det behövs.
Urinvägsinfektion kan ibland orsaka sammandragningar och förvärkar. Därför kan du få lämna ett urinprov för att utesluta urinvägsinfektion. Urinprovet används alltså för att kontrollera om urinvägsinfektion kan vara en förklaring till sammandragningar eller förvärkar.1 Det är vården som bedömer om provet behövs. Om du behöver lämna provet får du information om hur det ska göras.
Du kan behöva få läkemedel om du har värkar och livmoderhalsen har börjat öppna sig innan graviditeten är fullgången. Läkemedel kan alltså bli aktuella i den situationen, men det är vården som bedömer om du behöver behandling.1 Behandlingen hör ihop med att du har värkar och att livmoderhalsen har börjat öppna sig innan graviditeten är fullgången.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill prata med någon om sammandragningar eller värkar. Sjuksköterskan på 1177 kan hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge råd om vad du kan göra själv. Du kan alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning på telefon.1
Rådgivningen kan vara ett stöd när du är osäker på hur du ska tolka det du känner. Förlossningsavdelningen kan också ge råd av en barnmorska när du behöver rådgöra om värkar. Barnmorskan lyssnar på dig och ger råd utifrån det du berättar. Du kan ringa 1177 om du inte vet vilken förlossningsavdelning du ska kontakta.3
Om du vill läsa om vilka tecken som gör att du ska kontakta vården, se avsnittet om när du ska söka vård.
En barnmorska kan hjälpa till att bedöma om det du känner är sammandragningar eller värkar. Ibland kan det vara svårt för barnmorskan att avgöra skillnaden. Då kan en barnmorska eller en läkare känna på livmoderhalsen eller undersöka den med ultraljud.1
En läkare kan alltså undersöka livmoderhalsen när det behövs för att bedöma besvären. Vilken undersökning som behövs beror på om det går att avgöra vad besvären beror på genom samtalet och barnmorskans bedömning. Vid behov kan vårdpersonalen också undersöka om urinvägsinfektion kan vara en orsak genom att du får lämna ett urinprov.
Sammandragningar försvinner ofta när du vilar eller slappnar av. Men en del känner av sammandragningar även under vila.1
En graviditet räknas som fullgången efter 37 veckor till 41 veckor.3 Den första delen av förlossningen är det vanligast att vara hemma.1
Det kan ibland vara svårt att skilja mellan sammandragningar och värkar. Du ska få vara delaktig i din vård, och det är viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 19 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa omständigheter kan utlösa övningssammandragningar, bland annat:
Om du är gravid i vecka 21 eller tidigare ska du genast kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning.1 Om det inte går att få kontakt, eller om mottagningen är stängd, finns det andra vårdalternativ.
Om du är gravid i vecka 22 eller senare ska du genast kontakta en förlossningsavdelning.1 Vilken förlossningsavdelning du bör kontakta får du reda på av barnmorskan på barnmorskemottagningen. Du kan ringa telefonnummer 1177 om du inte vet vilken förlossningsavdelning du ska kontakta.3 Det finns förlossningsavdelningar i hela Sverige.
Du kan alltid ringa till en förlossningsavdelning och rådgöra med en barnmorska innan du åker.3 Barnmorskan lyssnar på dig och ger råd om det är dags att åka in. Ibland är det bättre att stanna hemma ett tag till.
Förlossningsavdelningar vill oftast att du ringer innan du kommer, även om du känner dig säker på att det är dags.3 På så vis kan de vara förberedda på att du kommer.
Det brukar vara tid att åka in om någon eller båda av följande punkter stämmer:
Det finns flera saker som har betydelse för när det är dags att åka in. Det gäller hur ofta det kommer värkar och hur värkarna känns, om du har fött barn tidigare och hur långt det är till förlossningsavdelningen. Det har också betydelse om det har kommit fostervatten ur slidan, om det kommer blod ur slidan, om det gör ont hela tiden utan vila mellan värkarna eller om du tidigare har fått särskilda råd av vårdpersonalen. Ofta går en förlossning snabbare när du har fött barn tidigare. Särskilt om du tidigare haft en snabb förlossning kan det vara bra att åka in till förlossningen i god tid. Du kan behöva åka in tidigare om det är långt till förlossningsavdelningen.3
Du kan åka in för en kontroll om det känns jobbigt och du har svårt att slappna av.3 Du kan få åka hem igen om allt är bra och barnmorskan bedömer att det inte är dags.
Samma saker kan hjälpa och lindra smärtan när du har värkar.1 Det gäller varmt bad eller dusch, vila, avslappning, enklare massage och olika ställningar för kroppen.
I början av förlossningen kan du gå eller röra på dig om du vill. När värkarna blir starkare och mer smärtsamma kan du använda avslappnings- och andningsövningar. Du kan låta en närstående hjälpa till genom att massera eller gnugga ryggen. Det kan lindra smärtan när värkarna kommer. Försök använda de avslappnings- och andningsövningar som du har lärt dig när värkarna blir starkare.4 Det går bra att byta mellan olika sätt att hantera värkarna, beroende på vad som känns bäst för stunden.
Det svenska underlaget beskriver ingen särskild egen åtgärd som måste göras när sammandragningar känns av. Källorna ger inte underlag för att egenvård kan ersätta en medicinsk bedömning.
Mer om undersökningar och behandling finns i avsnittet om utredning och behandling vid sammandragningar.

Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.

Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.



ANNONS
ANNONS
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget