Graviditet är en period då ett barn utvecklas i livmodern. En graviditet varar omkring 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Varje trimester är ungefär tre månader eller 13 veckor lång.
Graviditet innebär att ett barn utvecklas i livmodern.1 Det börjar med att ett ägg och en spermie förenas. Då börjar ett embryo att bildas. Embryot växer vidare och utvecklas till ett barn.2
Efter befruktningen delar sig det befruktade ägget i fler och fler celler och bildar en liten klump av celler. Klumpen av celler kan fästa i livmodern, och det steget kallas implantation. Efter implantationen börjar moderkakan bildas.1
En graviditet varar omkring 40 veckor. Graviditeten delas in i en första, andra och tredje trimester. Varje trimester är ungefär tre månader eller 13 veckor lång. Den första trimestern pågår till och med graviditetsvecka 13. Den andra trimestern omfattar graviditetsvecka 13 till 28. Den tredje trimestern omfattar graviditetsvecka 29 till 40. Graviditetsveckan beskriver hur långt graviditeten har kommit, och räknas vanligtvis i veckor och dagar.1
Fullgången graviditet definieras som 39 veckor och 0 dagar till 40 veckor och 6 dagar.1 Graviditetsveckorna räknas vanligtvis från den första dagen i den senaste mensen, och därför börjar veckoräkningen innan befruktningen har skett.
Under den första trimestern utvecklas barnets viktigaste organ och strukturer.3 Under den andra trimestern växer barnet mycket och organsystemen mognar.4 Under den tredje trimestern tredubblas barnets vikt.5 Utvecklingen fortsätter alltså genom hela graviditeten, men tyngdpunkten förändras mellan trimestrarna. I början läggs grunden för barnets organ och strukturer.3 Därefter växer barnet och organsystemen mognar.4 Under den sista delen ökar barnets vikt kraftigt.5
Barnets rörelser börjar ofta kännas ungefär i mitten av graviditeten.4 Många börjar känna rörelser runt graviditetsvecka 17 till 20, men det kan ske tidigare eller senare.6
Graviditeten kan märkas i kroppen redan tidigt, även innan magen syns. Besvären kan variera under graviditetens olika delar och behöver inte kännas likadant för alla.
Tidigt i graviditeten är det vanligt att brösten blir ömma och spända. För många är ömma och spända bröst ett av de första tecknen på graviditet. Det är vanligt att må illa och kräkas när du är gravid. Det är mycket vanligt att vara trött under graviditeten, särskilt i början och i slutet. Det är normalt att gå ner lite i vikt i början av graviditeten, till exempel om du mår illa eller har minskad aptit.7
Brösten kan fortsätta att förändras under graviditeten. De växer eftersom mjölkkörtlarna utvecklas och mer fett lagras i vävnaden. Från omkring vecka 16 kan råmjölk börja bildas i brösten.7
Olika känslor och kroppsliga besvär kan höra ihop med graviditeten. Det är vanligt att ha ont i ryggen eller känna sig trött i ryggen när du är gravid.
Det är bra att träna och röra på sig när du är gravid. Då mår du bättre. Försök att träna minst två och en halv timme varje vecka. Rörelse kan förebygga och behandla en del besvär som är vanliga under graviditet.2 Motion kan också förbättra konditionen, humöret och sömnkvaliteten under graviditeten.4
Om du redan hade ryggproblem innan graviditeten kan du kontakta en fysioterapeut för att få tips om bra övningar.7 Vid ryggbesvär kan det också hjälpa att sträcka på dig och undvika att svanka.
Om du röker eller snusar under graviditeten utsätts barnet för det skadliga ämnet nikotin. Det innebär risker för barnet och för graviditeten. Så fort du slutar med nikotin minskar riskerna.2 Du kan få hjälp om det är svårt att sluta.
Undvik nikotinplåster, nikotintuggummi och e-cigaretter under graviditeten. Avstå helt från alkohol under graviditeten, eftersom barnet utsätts för skadliga ämnen om du dricker alkohol.
Barnmorskan i mödrahälsovården har en central roll under graviditeten och handlägger självständigt vården vid okomplicerade graviditeter.9 Mödrahälsovården följer både den gravida och barnet, och besöken används för undersökningar, prover, råd och stöd.
Barnmorskan bedömer fortlöpande medicinska, psykologiska och sociala risker för komplikationer under graviditeten.9 Bedömningen bygger bland annat på hur du mår, dina provsvar, eventuella sjukdomar, läkemedel och tidigare graviditeter och förlossningar.
Vid sjukdomar eller ökade risker för komplikationer samarbetar barnmorskan med läkare eller psykolog med kompetens inom perinatal psykisk hälsa, det vill säga psykisk hälsa under graviditeten och tiden efter förlossningen.9 Läkaren kan vara förlossningsläkare, gynekolog eller allmänläkare med erfarenhet av mödrahälsovård.
Du kan behöva gå till specialistmödravården om du har en sjukdom eller något annat som kan påverka graviditeten eller förlossningen. Där får du oftast fler kontroller och uppföljning av personal med särskild kunskap. Barnmorskan eller läkaren på barnmorskemottagningen skickar en remiss, en skriftlig begäran om vård, till specialistmödravården när det behövs.6
Kontakta en barnmorskemottagning så snart du vet att du är gravid. Där kan du få regelbundna besök under graviditeten för att se hur du och barnet mår. Du får också hjälp att förbereda dig inför förlossningen. Besök på barnmorskemottagningen är frivilliga och kostnadsfria under graviditeten.6
Barnmorskan ger råd, stöd och svar på frågor om graviditeten, förlossningen och tiden efteråt.6 Du kan också prata med barnmorskan om hur du mår och om sådant du undrar över. Vilka prover och andra undersökningar som erbjuds kan variera beroende på var du bor.
Barnmorskorna på barnmorskemottagningen har kunskap om graviditet, förlossning och tiden efter förlossningen. Barnmorskan följer hur du och barnet mår och kan ge vård och stöd under graviditeten. Du får träffa en läkare om det behövs.6
Du kan behöva gå till specialistmödravården om du har en sjukdom eller något annat som kan påverka graviditeten eller förlossningen. Specialistmödravården ger extra vård, oftast med fler kontroller och uppföljning.6 Barnmorskan eller läkaren på barnmorskemottagningen skickar en remiss till specialistmödravården när det behövs.
Graviditeten börjar när ett ägg och en spermie förenas.2 Då börjar ett embryo att bildas. Det är den process som kallas befruktning.
Embryot växer till ett foster som sedan utvecklas till ett barn.2
En graviditet varar omkring 40 veckor.
En fullgången graviditet är från 39 veckor och 0 dagar till 40 veckor och 6 dagar.1 Graviditetsveckan beskriver hur långt graviditeten har kommit och räknas i veckor och dagar.
Illamående och kräkningar är vanliga under graviditeten.7 Illamåendet kan förekomma när du är gravid och behöver inte bara komma på morgonen.
Det är vanligt att vara trött under graviditeten, särskilt i början och slutet.7
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 15 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
För en del blir nedstämdheten en depression. Det finns behandling som hjälper vid depression. Det är också vanligt att oron inför förlossningen blir en del av graviditeten; för vissa kan rädslan påverka vardagen.7
Kroppen förändras på flera sätt när du är gravid. Vissa förändringar beror på hormoner, medan andra hänger ihop med att livmodern växer och påverkar organ i närheten.
Flytningarna är oftast vitaktiga och har ingen speciell lukt. Behovet av att kissa oftare beror bland annat på hormonförändringar och på att livmodern trycker mot urinblåsan. Andra vanliga besvär under graviditeten är att magen kan spänna, sträcka och göra lite ont när livmodern växer eller barnet rör mycket på sig.7
Droger kan skada barnet på flera olika sätt.8 Risken för missfall eller andra komplikationer under graviditeten ökar också om du tar droger. Avstå från alla typer av droger när du är gravid.
Var försiktig med läkemedel under graviditeten. Det gäller också receptfria läkemedel, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Ta reda på vad som gäller för de läkemedel du använder eller brukar ta vid tillfälliga besvär.8
Du som är gravid rekommenderas vaccination mot kikhosta och influensa.8 Vaccination minskar risken att bli allvarligt sjuk och skyddar också ditt nyfödda barn mot sjukdomarna.
Sex och onani är inte farligt om graviditeten är normal. För det mesta kan du resa som vanligt när du är gravid, även om det kan vara lite obekvämt i en del situationer.8
Graviditeten kan ge flera tillfälliga besvär. Vid täppt näsa kan du prova att sova med huvudet högt, till exempel med extra kuddar eller genom att höja huvudändan på sängen. Du kan också spruta in koksaltlösning i näsan.7 Koksaltlösning finns som näsdroppar på apotek.
Rådgör med din barnmorska eller läkare om du behöver använda avsvällande nässprej under graviditeten.
Svullna ben och fötter är vanligt, särskilt mot slutet av graviditeten. Du kan minska svullnaden genom att använda stödstrumpor, gärna direkt på morgonen och under dagen när du är vaken. Det hjälper också att vila med benen högt en stund varje dag och att hålla dig sval på varma sommardagar.7
Stödstrumpor kan också lindra tyngd eller värk i benen vid åderbråck. Åderbråck är blodkärl som har blivit utvidgade och kan synas på benen.7 Det kan hjälpa att röra på sig, undvika att stå stilla länge och vila med benen högt.
Förstoppning är vanligt under graviditeten. Bulkmedel kan göra avföringen mjukare och lättare att tömma. Bulkmedel är fiberrika läkemedel som binder vätska i tarmen. Förstoppning beror ofta på hormonförändringar som gör att tarmen arbetar långsammare. Livmodern växer också och kan trycka på tarmen, vilket kan göra det svårare för avföringen att passera.7
Under graviditeten kan huden töjas ut och få små märken eller streck på bröst, mage, lår och stjärt. Det kallas bristningar. Det finns ingen metod som helt kan förhindra bristningar. Bristningar syns ofta tydligt i början, men blir mindre synliga med tiden.7
Många tycker att det känns skönt att smörja in huden, men det förhindrar inte bristningar helt.
Vid varje besök mäter barnmorskan ditt blodtryck.6 Blodtrycket kan sjunka lite i början av graviditeten och sedan stiga under de tre sista månaderna.
Du får lämna olika prover under graviditeten. Ett blodprov kan visa om blodvärdet är för lågt.6 Blodprov kan också visa om du har järnbrist eller vissa sjukdomar.
Från mitten av graviditeten lyssnar barnmorskan på barnets hjärtslag.6 Det görs sedan vid varje besök.
Efter vecka 25 börjar barnmorskan mäta hur livmodern växer.6 Mätningen görs med ett måttband från blygdbenet till livmoderns topp för att se att barnet växer som det ska.
Ultraljud är en undersökning som visar barnet och moderkakan på en skärm. Undersökningen kan visa var moderkakan sitter och hur stort barnet är. Om du vill blir du undersökt med ultraljud någon gång mellan vecka 18 och 20. Du kan också bli erbjuden fler ultraljudsundersökningar, till exempel för att se att barnet växer som det ska. Från ungefär graviditetsvecka 33 börjar barnmorskan känna med händerna på magen för att ta reda på hur barnet ligger.6
Besöken på barnmorskemottagningen brukar ske ungefär en gång i månaden fram till omkring vecka 30. Därefter blir besöken tätare. Besöken är frivilliga och kostar inget. Du kan få råd, stöd, undersökningar och prover där, och en läkare kan också delta om det behövs. Vid vissa besök kan du få lämna urinprov, som bland annat kan visa urinvägsinfektion eller havandeskapsförgiftning. Vilka prover och andra undersökningar som erbjuds skiljer sig lite mellan regionerna.6
Från vecka 24 bör du känna fosterrörelser någon gång varje dag. Kontakta din förlossningsavdelning om du inte känner fosterrörelser. Med minskade fosterrörelser menas att fostret har blivit mer stilla och att du inte längre märker att det har tydliga vakna stunder. Det handlar om en tydlig skillnad i hur barnet rör sig jämfört med tidigare, som har varat i mer än två timmar.10
Sök vård igen om du får en ny upplevelse av minskade fosterrörelser, även om en tidigare undersökning visade att barnet mådde bra.10
Ring 1177 om du behöver hjälp med kontaktuppgifter till en förlossningsavdelning.10
Kontakta en barnmorska om du har frågor eller känner oro över graviditetsbesvär.7 Det kan gälla både kroppsliga besvär och hur du mår psykiskt.
Kontakta en barnmorskemottagning vid klåda eller illaluktande flytningar.7 Det kan vara tecken på en infektion.
Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten, men för en del blir nedstämdheten en depression. Nedstämdhet som övergår i depression kan behandlas.7 Du kan prata med en barnmorska om hur du känner dig.
1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.2 Du kan ringa 1177 om du behöver råd eller hjälp att hitta rätt vård. Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet. Om kontakten med en barnmorska inte fungerar kan du be att få byta mottagning.10
Ryggproblem är också vanliga under graviditeten.7 Du kan känna dig trött i ryggen eller ha ont i svanken, bland annat eftersom magen blir tyngre och belastar ryggen.
Andra kroppsliga förändringar kan förekomma samtidigt. Det är vanligt att få mer flytningar, behöva kissa oftare och känna att magen spänner, sträcker eller gör lite ont när livmodern växer.
Det är bra att träna och röra på sig under graviditeten. Rörelse kan förebygga och behandla en del besvär som är vanliga under graviditeten, och rekommendationen är minst två och en halv timme träning varje vecka.2
Du bör avstå helt från alkohol under graviditeten.2 Alkohol kan utsätta barnet för skadliga ämnen.
Nikotin innebär risker för barnet och graviditeten. Riskerna minskar så fort du slutar med nikotin, och du kan få hjälp om det är svårt att sluta använda nikotin.2
Du bör undvika nikotinplåster, nikotintuggummi och e-cigaretter under graviditeten.2 Om du använder nikotin och vill sluta kan du få stöd för att göra det.
Även mat, läkemedel och andra vanor kan vara frågor att ta upp under graviditeten. Det är bra att äta varierat, och du behöver ta reda på vad som gäller för läkemedel, receptfria läkemedel, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.
Barnmorskemottagningen följer hur du och barnet mår.2 Besöken är frivilliga och kostar inget, och det är bra att kontakta en barnmorskemottagning så snart du vet att du är gravid.
I början sker besöken ungefär en gång i månaden fram till vecka 30. Därefter blir besöken tätare, och du träffar barnmorskan ungefär sex till tio gånger under graviditeten.
Vid besöken mäter barnmorskan bland annat blodtrycket och erbjuder prover och andra undersökningar. Vilka prover och undersökningar som erbjuds kan variera beroende på var du bor.
Från mitten av graviditeten lyssnar barnmorskan på barnets hjärtslag. Efter vecka 25 börjar barnmorskan mäta hur livmodern växer, och från ungefär graviditetsvecka 33 känner barnmorskan på magen för att ta reda på hur barnet ligger.
Barnmorskemottagningen hjälper dig också att förbereda dig inför förlossningen.2 Du kan prata med barnmorskan om dina frågor, önskemål och tankar inför barnets födelse, och mottagningen kan ordna informationsträffar eller samtalsgrupper för blivande föräldrar.