Havandeskapsförgiftning, som också kallas preeklampsi, innebär högt blodtryck under graviditeten och kan påverka flera organ. Den går vanligtvis över efter att barnet har fötts, och vården kan övervaka samt behandla blodtrycket.
Havandeskapsförgiftning innebär att du som är gravid får högt blodtryck. Dina njurar kan också påverkas. Havandeskapsförgiftning kallas också preeklampsi.1 Havandeskapsförgiftning är inte bara ett tillstånd med högt blodtryck. Det kan också innebära att ett eller flera organsystem påverkas eller att barnet påverkas efter graviditetsvecka 20. Äggvita i urinen kan förekomma, men behöver inte finnas för att havandeskapsförgiftning ska kunna konstateras.2 Därför kan tillståndet se olika ut från person till person. Det går inte alltid att själv märka att något är fel, eftersom vissa inte känner sig sjuka.3 Havandeskapsförgiftning upptäcks därför ibland först när blodtrycket eller urinen kontrolleras.4
Tillståndet uppkommer vanligtvis efter graviditetsvecka 20.2 Det betyder att havandeskapsförgiftning skiljer sig från högt blodtryck som fanns före graviditeten eller som började tidigare under graviditeten.
De flesta som får havandeskapsförgiftning gör det i slutet av graviditeten, vanligtvis efter vecka 34. Det är mycket ovanligt att få havandeskapsförgiftning före graviditetsvecka 23.1
Havandeskapsförgiftning kan ibland börja under dagarna eller veckorna efter att barnet har fötts. Även om tillståndet oftast visar sig under graviditet kan det alltså finnas kvar som en graviditetsrelaterad sjukdom efter födseln.1 Tiden då havandeskapsförgiftning kan uppstå sträcker sig därför från senare delen av graviditeten till tiden efter förlossningen. Det är en viktig skillnad jämfört med många andra graviditetsbesvär som upphör när graviditeten är slut. Det är därför ett tillstånd som kan höra ihop med både graviditeten och tiden efter förlossningen.
Preeklampsi drabbar varje år 3–7 procent av alla gravida. Havandeskapsförgiftning kan påverka både den gravida och barnet.2 Tillståndet kan påverka flera delar av kroppen hos den gravida, bland annat njurarna och levern.1 Det kan också påverka moderkakans och livmoderns blodcirkulation, vilket kan ha betydelse för barnets tillväxt. Hur mycket kroppen och barnet påverkas varierar, och tillståndet kan därför vara olika allvarligt i olika graviditeter. I vården bedöms både den gravidas och barnets mående när havandeskapsförgiftning följs upp.2
Tillståndet går vanligtvis över efter att barnet har fötts. Det kan ta några dygn upp till en vecka efter förlossningen.1
Den exakta orsaken till havandeskapsförgiftning är inte känd.1 Forskning tyder på att tillståndet börjar i moderkakan, men orsakerna bakom förändringarna kan skilja sig mellan olika personer och bero på när under graviditeten havandeskapsförgiftningen utvecklas.
En accepterad förklaringsmodell börjar med att moderkakan bildas fel och att dess inväxt i livmoderväggen blir ytlig.1 Då kan blodflödet mellan livmodern och moderkakan försämras. Det kan i sin tur bidra till ojämn tillförsel av syre, vävnadsskada och att ämnen frigörs från moderkakan. I vissa fall kan kroppen reagera onormalt på de vätskeförändringar som sker under graviditeten.4 Enligt den accepterade modellen kan blodkärlens sammandragning hänga samman med minskad bildning eller aktivitet av ämnen som normalt vidgar blodkärlen.2
Läckage av partiklar och celler från moderkakan och barnet kan ge generell skada på blodkärlens insida och systemisk inflammation.1
Havandeskapsförgiftning märks inte alltid genom att du känner dig sjuk. Många får inga symtom alls, och därför kan tillståndet upptäckas först när blodtrycket och urinen kontrolleras. Det vanligaste är att havandeskapsförgiftning upptäcks vid en kontroll hos barnmorskan.1
Symtomen kan vara olika från person till person. Du kan ha ett eller flera av följande besvär:
Svullnad i fötterna kan förekomma även under en vanlig graviditet, men svullnad som kommer hastigt i ansiktet, händerna eller fötterna kan vara ett symtom på havandeskapsförgiftning. Det är inte möjligt att avgöra genom symtomen ensamma om du har havandeskapsförgiftning. Blodtryck och urin behöver kontrolleras av vården.
När havandeskapsförgiftning påverkar kroppens organ kan du få nya eller tydligare besvär. Var uppmärksam på följande symtom:
Vid de regelbundna kontrollerna på barnmorskemottagningen mäts ditt blodtryck och det undersöks om det finns äggvita i urinen.1 På så sätt kan vården upptäcka förändringar även om du inte själv märker något.
För att räknas som högt blodtryck krävs ett blodtryck på minst 140/90 mmHg vid två mätningar med minst 15 minuters mellanrum. Blodtrycket mäts sittande efter vila, med armen i höjd med hjärtat.2 Om det första värdet är för högt tas alltså ett nytt värde efter en stund.
Äggvita i urinen behöver inte finnas för att diagnosen havandeskapsförgiftning ska kunna ställas.2 Därför bedöms urinprovet tillsammans med blodtrycket och andra undersökningar, i stället för att ett enskilt prov avgör bedömningen.
Vid nyupptäckt högt blodtryck efter graviditetsvecka 20 bedömer vården om det finns tecken på havandeskapsförgiftning. Bedömningen omfattar bland annat ditt allmäntillstånd och om du har svullnad. Vården kan också lyssna på hjärtat och lungorna med stetoskop.2
Det finns inget läkemedel som tar bort havandeskapsförgiftning. Blodtrycksbehandling kan däremot sänka blodtrycket.1 Målet med behandlingen är att följa hur du mår och att upptäcka om ditt eller barnets tillstånd förändras.
Du kan behöva tätare kontroller av blodtrycket, äggvita i urinen och barnets tillväxt. Vid varje vårdtillfälle bedöms också symtom, undersökningsfynd, blodprover och barnets tillstånd. Vården kan också planera tillsammans med dig hur övervakningen ska gå till, vilka risker och fördelar olika åtgärder har och när förlossning kan behöva ske. Kontrollerna anpassas efter hur allvarlig havandeskapsförgiftningen är, om barnet har hämmad tillväxt och hur långt graviditeten har kommit.7
Hur ofta kontrollerna görs beror på hur havandeskapsförgiftningen påverkar dig och barnet. Vid vård utanför sjukhus kan blodtrycket kontrolleras vid alla besök, medan blodtrycket vid sjukhusvård kontrolleras minst fyra gånger per dygn. Urinen kan undersökas minst två gånger i veckan vid vård utanför sjukhus, och blodprover tas vid diagnos och minst två gånger i veckan.
Vid svår havandeskapsförgiftning kan du behöva läggas in på sjukhus.1 Där kan vårdpersonalen övervaka blodtrycket, hur du mår och hur barnet mår tätare. Sjukhusvård kan också behövas om blodtrycket är mycket högt, om organ påverkas eller om barnet påverkas.
Det är viktigt att vila om du har havandeskapsförgiftning. Vila kan behöva kombineras med uppföljning och andra åtgärder som vården planerar för dig. Undvik stress, eftersom stress kan göra att blodtrycket stiger ytterligare. Det är inte ett tecken på att du har gjort något fel om blodtrycket påverkas. Om du arbetar eller studerar kan du behöva bli sjukskriven.1
Försök att planera dagarna så att du får regelbundna pauser och möjlighet att vila. Anpassa belastningen efter den plan du har fått av vården. Be gärna närstående om hjälp med sådant som tar mycket kraft, så att du kan använda energin till återhämtning och graviditetskontroller.
Gå på alla graviditetskontroller på barnmorskemottagningen.1 Vid kontrollerna undersöks bland annat blodtrycket och om det finns äggvita i urinen. Du kan också få extra kontroller, till exempel ultraljud, om du har högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning. Extra undersökningar kan behövas för att följa barnets tillväxt och mående.
Blodtrycksmätning hemma kan ingå i uppföljningen.6 Om du ska mäta hemma, be vården visa hur och när mätningen ska göras och hur resultatet ska rapporteras. Skriv gärna ned mätvärden och frågor inför besöken, om det ingår i din vårdplan.
Börja inte ta aspirin eller kalciumtillskott utan råd från barnmorska eller läkare.
Din vanliga kontakt under graviditeten är barnmorskemottagningen. Där sker regelbundna graviditetskontroller, bland annat kontroller av blodtrycket och om det finns äggvita i urinen.1 Du kan också få extra kontroller om du har högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning.
Var vårdplaneringen sker beror på graden av högt blodtryck och havandeskapsförgiftning.7 Den kan ske på barnmorskemottagningen, inom specialistmödravården eller på sjukhus. Vårdplanen kan innehålla övervakning, information om risker och nytta med olika åtgärder samt planering av den fortsatta vården.
En obstetriker, alltså en läkare som är specialist på graviditet och förlossning, kan ha huvudansvaret för vården.7 Obstetrikern kan samarbeta med en allmänläkare eller med den läkare du redan träffar. Vid ökad risk för havandeskapsförgiftning kan vården planera tätare kontroller av blodtryck, äggvita i urinen och barnets tillväxt.
Om vården på den mottagning du först har kontakt med inte räcker till kan du behöva få vård på en annan mottagning eller på sjukhus. Vid misstänkt eller konstaterad havandeskapsförgiftning kan vården därför följa både dig och barnet tätare.
Efter förlossningen sker blodtryckskontroller ofta på vårdcentralen.
Havandeskapsförgiftning innebär högt blodtryck under graviditeten och kan påverka flera organ.2 Tillståndet kan också påverka barnet. Havandeskapsförgiftning kallas också preeklampsi.1 Havandeskapsförgiftning kan påverka ett eller flera organsystem eller barnet efter graviditetsvecka 20.2 För att ställa diagnosen bedöms blodtrycket tillsammans med tecken på påverkan på organ eller barnet efter graviditetsvecka 20.
Ja, många personer med havandeskapsförgiftning har inga symtom. Det är därför möjligt att ha tillståndet utan att själv märka några tydliga förändringar. Havandeskapsförgiftning upptäcks ofta vid en kontroll hos barnmorskan. Då undersöks bland annat blodtrycket och om det finns äggvita i urinen. Vid en graviditetskontroll kan blodtrycket och urinen alltså ge tecken på tillståndet även när du inte känner dig sjuk. Extra kontroller kan också innebära ultraljud, och ibland undersöks barnets puls med en CTG-apparat.1
Regelbundna kontroller är därför en viktig del av graviditeten, även om du känner dig som vanligt. Vid extra kontroller kan vården också följa barnets tillväxt med ultraljud. Kontrollerna kan anpassas efter hur du och barnet mår.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 1 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Orsaksmodellen beskriver hur flera delar kan hänga samman, men den förklarar inte varför just du får havandeskapsförgiftning. Ingen enskild riskfaktor, eller kombination av riskfaktorer, kan exakt förutsäga vem som kommer att få tillståndet.2
Riskfaktorer delas ofta in i högriskfaktorer och måttliga riskfaktorer. Att ha en riskfaktor betyder inte att du säkert kommer att få havandeskapsförgiftning, och havandeskapsförgiftning kan också uppstå utan kända riskfaktorer.
Högriskfaktorer är:
Måttliga riskfaktorer är:
Flera andra tillstånd har också kopplats till högre risk, bland annat högt blodtryck sedan tidigare, autoimmuna sjukdomar som SLE eller antifosfolipidsyndromet, graviditet med hjälp av IVF med äggdonation och protein i urinen vid inskrivningen. Ett långt uppehåll mellan graviditeterna, tidigare graviditetshögt blodtryck och vissa andra omständigheter kan också räknas som måttliga riskfaktorer.
En familjehistoria av havandeskapsförgiftning kan innebära högre risk.5 Det gäller till exempel om din mamma, syster eller någon annan nära släkting har haft havandeskapsförgiftning.
Många fall uppkommer hos personer utan känd familjehistoria och verkar då inte vara ärftliga. Hos vissa familjer finns en stark familjehistoria, men ärftlighetsmönstret är okänt.4
Ärftligheten verkar alltså inte följa ett enkelt mönster. Genetiska variationer från både den gravida och den andra föräldern kan påverka benägenheten, och även genetiska variationer hos barnet kan ha betydelse.
Du kan få havandeskapsförgiftning igen om du blir gravid. Risken för återfall i en ny graviditet ökar ju tidigare i graviditeten den tidigare havandeskapsförgiftningen uppkom.1 Därför kan tidigare havandeskapsförgiftning vara viktig information att berätta om tidigt i en ny graviditet.
Huvudvärken kan vara tryckande och molande och skilja sig från huvudvärk som du brukar ha. Smärtan högt upp i magen sitter särskilt till höger under revbenen. Andningssvårigheter är ett annat symtom som kan förekomma när havandeskapsförgiftningen påverkar kroppen.
HELLP-syndromet är en ovanlig form av havandeskapsförgiftning. Vid HELLP-syndromet kan du plötsligt känna dig sjuk och få mycket ont i övre delen av magen.1 En del får också högt blodtryck. HELLP kan innebära påverkan på levern och blodets förmåga att levra sig.
Eklampsi är en mycket ovanlig form av havandeskapsförgiftning. Vid eklampsi får du plötsliga kramper utan någon annan förklaring, som till exempel epilepsi.1 Kramperna kan komma när du är gravid, under förlossningen eller under de första veckorna efter förlossningen. Högt blodtryck eller äggvita i urinen behöver inte finnas vid eklampsi.
Kontakta genast en barnmorskemottagning eller en jouröppen mottagning om du får symtom på havandeskapsförgiftning.1
Blodprover kan ge information om hur olika organ fungerar. Proverna kan bland annat visa påverkan på levern, lågt antal blodplättar eller förändrad njurfunktion.2 Blodproverna kan också visa högre nivåer av leverenzymer eller kreatinin, som används för att bedöma njurfunktionen. I vissa fall undersöks även hur blodet levrar sig.3 Urinprovet kan analyseras för att se om det finns äggvita i urinen.6
Hur ofta kontrollerna görs beror på situationen. Vid graviditetshögt blodtryck kan blodtryck, urin och blodprover kontrolleras vid diagnosen och när tillståndet försämras eller havandeskapsförgiftning misstänks. Vid havandeskapsförgiftning kan blodtrycket följas vid alla besök inom öppenvården, och blodprover kan tas vid diagnosen och minst två gånger i veckan.
Vid undersökningen kan vården också bedöma fostervattenmängden och blodflödet i navelsträngen utifrån en individuell bedömning.
En CTG-apparat mäter barnets puls.1 CTG kan hjälpa vården att bedöma om barnet får tillräckligt med syre inne i livmodern.
Ultraljud och andra fosterundersökningar används tillsammans för att bedöma barnets tillstånd. Vid ultraljud kan vården även bedöma mängden fostervatten.7 Andra undersökningar kan användas för att följa barnets hälsa. Resultaten hjälper vården att avgöra om barnet behöver födas direkt.3 Bedömningen kan bland annat bygga på barnets storlek och tillväxt, mängden fostervatten, hjärtfrekvensen och blodflödet.
När du utreds för havandeskapsförgiftning bedöms alltså både din hälsa och barnets mående. Du kan få extra kontroller och undersökningar med ultraljud om du har högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning. Läs mer om när du ska söka vård i avsnittet ”När ska du söka vård?”.
Vid havandeskapsförgiftning och HELLP kan magnesiumsulfat användas för att förebygga eklampsi.7 Magnesiumsulfat kan också användas för att förebygga nya kramper vid eklampsi. På sjukhus kan du få läkemedel som förebygger kramper, till exempel under förlossningen.1
Magnesiumsulfat ges som behandling inför förlossningen, under förlossningen och i 24 timmar efter förlossningen när det behövs. Vid kramper kan ytterligare magnesiumsulfat ges. Det är vården som avgör om behandlingen behövs och hur den ska ges. Magnesiumsulfat är det mest effektiva läkemedlet för att förebygga nya kramper vid eklampsi.7 Behandlingen kan behöva följas med övervakning av hur du mår och av barnets tillstånd.3
Om barnet kan behöva födas före graviditetsvecka 34 kan du få kortisoninjektioner.3 Kortisonet ges för att påskynda barnets lungutveckling och underlätta om barnet föds för tidigt. Läkemedel kan också ges när barnet behöver födas för tidigt på grund av att blodtrycket är för högt eller att njurarna eller levern påverkas.
Förlossning är den enda behandlingen som kan avbryta havandeskapsförgiftningen.2 Vården väger då samman hur du mår, hur barnet mår, hur långt graviditeten har kommit och hur stora riskerna är med att fortsätta graviditeten.
Vid havandeskapsförgiftning från graviditetsvecka 37 finns det enligt riktlinjen ingen fördel med att fortsätta graviditeten.7 Om havandeskapsförgiftningen kommer tidigare och tillståndet är stabilt kan vården ibland följa dig och barnet tätare under fortsatt graviditet.
Förlossningen kan sättas igång eller ske med kejsarsnitt.1 Vilket sätt som passar bäst beror bland annat på graviditetslängden, hur du och barnet mår och hur bråttom det är. Vaginal förlossning är i regel att föredra när det är möjligt. Om förlossningen sätts igång kan vården använda metoder som mekanisk vidgning, prostaglandin eller oxytocin. Före graviditetsvecka 32 rekommenderas kejsarsnitt i stället för igångsättning, även om igångsättning i vissa fall kan övervägas.7
Vid eklampsi eller HELLP stabiliseras ditt tillstånd och förlossningen förbereds. Vid svår havandeskapsförgiftning kan förlossning behöva planeras även före graviditetsvecka 37.
Om barnet behöver födas tidigt kan det behöva extra övervakning efter födseln. Sådan vård ges ofta på en neonatalavdelning, som är en särskild mottagning för tidigt födda barn.
Havandeskapsförgiftningen går vanligtvis över inom några dygn till en vecka efter förlossningen.1 En försämring kan ändå inträffa under de närmaste dygnen efter förlossningen.3 Därför kan du behöva fortsatt övervakning, provtagning och behandling.
Blodtrycket kan fortsätta att vara högt efter förlossningen.1 En del behöver blodtrycksbehandling i några månader, och blodtrycket kan behöva kontrolleras regelbundet under en längre tid. Oftast sker den fortsatta kontrollen på en vårdcentral.
Vid havandeskapsförgiftning och svår hypertoni kontrolleras blodtrycket minst fyra gånger per dygn så länge du vårdas på sjukhus. Sjukhusvården bör pågå i minst tre dygn. Blodprover för blodplättar, leverpåverkan och njurfunktion kontrolleras senast 48–72 timmar efter förlossningen och följs tills värdena har normaliserats.
Efter havandeskapsförgiftning rekommenderas läkarbesök senast 8–12 veckor efter förlossningen.7 Vid svår havandeskapsförgiftning, eklampsi eller HELLP rekommenderas uppföljning hos specialist inom samma tid. Om blodtrycket fortfarande kräver behandling eller om det finns kvar äggvita i urinen efter 8–12 veckor kan du remitteras till allmänläkare eller annan specialist.
Vid uppföljningen kan du få prata om hur graviditeten och förlossningen var för dig, få svar på frågor och få stöd om du behöver det. Vid återbesöket kan vården också planera inför en eventuell ny graviditet och informera om behovet av fortsatt blodtryckskontroll.7 Ibland kan ett senare återbesök behövas, eftersom frågor kan komma först efter några månader.
Det kan vara oroande att få havandeskapsförgiftning, både för din egen hälsa och för att barnet kanske inte ska må bra.1 Du ska få möjlighet att ställa frågor och få stöd av barnmorska eller läkare.
Efter graviditeten kan rörelse, bra mat, att undvika rökning och alkohol samt årlig blodtryckskontroll minska framtida risker.1 Blodtrycket kan behöva kontrolleras regelbundet under en längre tid, ofta på en vårdcentral. Följ därför den uppföljning du får efter förlossningen, även om du känner dig bättre.
Om blodtrycket fortfarande kräver behandling eller om det fortfarande finns äggvita i urinen 8–12 veckor efter förlossningen kan du få en remiss till en allmänläkare eller annan specialist.7 En remiss innebär att en vårdgivare skickar en förfrågan till en annan mottagning om att du ska bedömas där.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning per telefon.1 Där kan du få hjälp att bedöma besvär och vägledning om var du kan söka vård. På 1177.se kan du också hitta vård och välja mottagning.
Havandeskapsförgiftning går vanligtvis över efter att barnet har fötts, men det kan ta några dygn upp till en vecka. Det finns inget läkemedel som tar bort havandeskapsförgiftning.1 Förlossning är den enda behandlingen som kan avbryta havandeskapsförgiftningen.8
Blodtrycket kan ändå behöva behandlas med läkemedel under några veckor efter att personen lämnat sjukhuset.5 Blodtrycket kan fortsätta att vara högt efter förlossningen, och vissa behöver regelbundna kontroller under en längre tid. Uppföljningen sker oftast på en vårdcentral. Efter havandeskapsförgiftning rekommenderas läkarbesök senast 8–12 veckor efter förlossningen. Blodtrycket kan vara högt även efter att havandeskapsförgiftningen har gått över. Därför kan blodtrycket behöva kontrolleras regelbundet under en längre tid efter förlossningen.1
Det går att få havandeskapsförgiftning igen i en senare graviditet. Risken är större ju tidigare i graviditeten havandeskapsförgiftningen uppkom i den tidigare graviditeten.1 Efter tidigare havandeskapsförgiftning är risken för havandeskapsförgiftning i en kommande graviditet cirka 17 procent enligt uppföljningsuppgifter.7
Om du planerar en ny graviditet kan vården planera kontroller tidigt i graviditeten. Uppföljningen efter en tidigare havandeskapsförgiftning kan också omfatta information om risker vid en ny graviditet och fortsatt blodtryckskontroll. Prata med barnmorska eller läkare om hur uppföljningen kan planeras för just dig. Risken för havandeskapsförgiftning i en kommande graviditet är högre om tillståndet började tidigt i den tidigare graviditeten.1 En tidig planering av kontroller kan därför ingå i uppföljningen inför en ny graviditet.7
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum