Blod

Om blodet

Vad blod är

Det betyder att blodet inte finns på en enda plats, utan är i ständig rörelse. Blodets vätska kallas blodplasma. I blodet finns också blodkroppar och blodplättar. Tillsammans bildar de blodet som finns i kroppen.

En vuxen person har ungefär fem liter blod i kroppen. Mängden är ungefärlig och gäller en vuxen person. Blodet utgör därmed en betydande del av kroppen, även om du inte märker det när det cirkulerar. Det finns både blodplasma och blodkroppar i blodet.¹ De olika delarna hör ihop och finns tillsammans i blodbanan.

Var blodet finns

Blodet cirkulerar i kroppens blodkärl. Blodkärlen finns genom hela kroppen och bildar vägar för blodet att röra sig i. Hjärtat pumpar blodet genom blodkärlen, så att det kan cirkulera runt i kroppen.² När blodet cirkulerar är det hela tiden i rörelse genom kroppens olika delar.

Blodet bildas i benmärgen, som finns inuti vissa skelettben. Benmärgen finns alltså inne i skelettet och är inte samma sak som blodkärlen där blodet cirkulerar. Där börjar blodkropparna bildas innan de kommer ut i blodet. Benmärg finns bland annat i överarmsbenen, bröstbenet, ryggkotorna, bäckenbenet och lårbenen.³

Blodet finns därför både i blodkärlen och under bildning i benmärgen. Blodkärlen och benmärgen har olika platser i kroppen, men båda hör till blodets väg genom kroppen.

Anatomi och uppbyggnad av blodet

Plasma och blodceller

Blodet består huvudsakligen av blodplasma och blodceller.¹ Lite mer än hälften av blodet är blodplasma, medan knappt hälften består av blodceller.^1,4 Plasma och blodceller är alltså de två huvuddelarna i blodets enkla uppbyggnad.

Blodplasma är en klargul vätska. Den innehåller bland annat näringsämnen, proteiner, hormoner och salter.¹ Plasma är den vätska som omger blodcellerna.⁵ Blodplasma består till mer än 90 procent av vatten. Den innehåller också proteiner och salter.² Blodplasma är alltså inte bara vatten, utan en vätska med flera olika ämnen. Utöver de ämnen som nämns här innehåller blodplasma även andra ämnen.

Blodcellerna består av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. De röda blodkropparna utgör den allra största delen av blodcellerna.

Så fungerar blodet

Transport genom kroppen

Blodet fungerar som kroppens transportsystem. Det förflyttar flera olika ämnen mellan kroppens delar och hjälper på så sätt cellerna att få det de behöver. Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. Näringsämnen och salter finns bland annat i blodplasman, som är den vätska som omger blodkropparna.¹

De röda blodkropparna har en särskild uppgift i transporten av syre. De tar upp syre i lungorna och för det vidare till kroppens celler. Syret behövs i många av cellernas funktioner, bland annat för ämnesomsättning och energiproduktion.¹ På så sätt får kroppens vävnader det syre som behövs för att fungera.

När cellerna använder syre bildas koldioxid som avfall. De röda blodkropparna transporterar koldioxiden tillbaka till lungorna. Där lämnar koldioxiden kroppen med luften du andas ut.¹ Blodet kan alltså både leverera syre till cellerna och föra bort en restprodukt.

Skydd och blödning

Blodet har också uppgifter som skyddar kroppen. Vita blodkroppar ingår i immunförsvaret och hjälper till att bekämpa infektioner.² De är en del av kroppens försvar mot sådant som kan orsaka sjukdom.

Blodplättar hjälper kroppen när ett blodkärl skadas. De bildar levrat blod vid skadan, så att blödningen kan stoppas.

Vanliga besvär och tillstånd i blodet

Blodbrist och järnbrist

Blodbrist, som också kallas anemi, innebär att du har för lite röda blodkroppar i blodet. Det betyder också att du har för lite hemoglobin, det ämne som behövs för att transportera syre runt i kroppen. Järn behövs för att kroppen ska kunna bilda hemoglobin.¹

Vanliga symtom vid blodbrist är trötthet, yrsel, huvudvärk, lättare andfåddhet och hjärtklappning. Du kan också känna dig orkeslös, ha svårt att koncentrera dig eller få öronsus.¹ Hur mycket besvär du får beror bland annat på hur svår blodbristen är. Om blodbristen ökar långsamt kan kroppen ibland anpassa sig, så att besvären blir lindriga även om blodbristen är svår.

Den vanligaste orsaken till järnbrist är blodförlust.⁷ Mensblödningar är en vanlig orsak, men järnbrist kan också bero på blödningar från magen eller tarmen, till exempel vid magsår eller vissa tarmsjukdomar.¹ Stora blödningar, till exempel efter en olycka, kan också orsaka blodbrist.

Järnbrist kan också bero på att kroppen inte kan ta upp järn från maten. Det kan till exempel hända vid celiaki eller Crohns sjukdom.⁷

Undersökning och utredning av blodet

Samtal och kroppsundersökning

När blodbrist misstänks börjar utredningen med att du får berätta om dina symtom. Läkaren gör därefter en kroppsundersökning. Du får också berätta om tidigare sjukdomar, hur du brukar äta och om du tar några läkemedel.¹

Läkaren frågar om det finns blodsjukdomar eller andra sjukdomar i din genetiska släkt som kan ha medfört blodbrist.¹ Om du har mens får du berätta hur ofta du har mens, hur mycket du blöder och om du har mellanblödningar. Du får också berätta om du har sett blod i avföringen eller har andra besvär från magen, tarmarna eller urinvägarna.

Vid misstänkt leukemi får du först berätta om dina symtom. Läkaren tittar och känner på kroppen.³ Barn ska också få möjlighet att berätta om sina symtom. Utredningen kan behöva flera olika prover och undersökningar, beroende på vilken form av leukemi som misstänks.

Blodprover och andra prover

Ett blodprov kan mäta koncentrationen av hemoglobin i blodet. Hemoglobin förkortas Hb och kallas också blodvärde.¹

Om blodprovet visar blodbrist får du lämna ytterligare blodprover. De ger läkaren mer information om blodets innehåll och hjälper till att ta reda på vilken typ av blodbrist du har.

Egenvård för blodet

Mat och näringsämnen

För de allra flesta räcker det att äta varierat för att få i sig tillräckligt med järn, vitamin B12 och folsyra. Du behöver inte ta något kosttillskott om en läkare inte har konstaterat att du har järnbrist.¹ Om du vet att dina järnvärden brukar vara låga bör du vara särskilt uppmärksam på att maten innehåller tillräckligt med järn.

Järn finns bland annat i kött, skaldjur, ägg, fullkornsprodukter, bönor, nötter, frön och linser.⁷ Det finns också järn i potatis, spenat, bananer och persikor. Om du äter vegetarisk eller vegansk mat behöver du se till att få i dig järn från maten.

C-vitamin från frukt, bär, grönsaker och rotfrukter gör det lättare för kroppen att ta upp järn från maten.⁷ Te, kaffe och mjölk tillsammans med maten gör det däremot svårare för kroppen att ta upp järn.

Kosttillskott och läkemedel

Receptfria järntillskott är vanligtvis inte effektiva mot blodbrist eftersom de oftast innehåller små mängder järn.¹ Det finns också kosttillskott med högre järninnehåll, och du bör rådgöra med en läkare om vad du behöver. Om en läkare har konstaterat blodbrist räcker det inte att äta mat med mycket järn, utan du behöver behandling med läkemedel.

Vem kan hjälpa dig vid besvär i blodet?

Första kontakt vid besvär

Om du misstänker att du har blodbrist ska du kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹ På vårdcentralen kan läkaren bedöma dina besvär och vid behov hjälpa dig vidare i vården.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹ Du kan alltså använda 1177 om du är osäker på vilken mottagning som passar.

Specialist och val av mottagning

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ En remiss kan till exempel bli aktuell när du behöver bedömas av en läkare som är specialist på blodsjukdomar.

Om du är vuxen och en läkare misstänker leukemi får du komma till en specialistklinik. Specialistkliniken kallas hematologklinik eller medicinklinik.³ Vilken mottagning som blir aktuell beror på vad som behöver utredas och vilken vård du behöver.

Vanliga frågor om blodet

Grundläggande frågor

Vad består blod av?

Blod består huvudsakligen av blodplasma och blodceller. Lite mer än hälften av blodet består av plasma. Blodcellerna består av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Blodplasman innehåller näringsämnen, proteiner, hormoner och salter. De röda blodkropparna utgör den allra största delen av blodcellerna.¹

Vad gör blodet?

Blodet transporterar bland annat syre, hormoner, näringsämnen och avfallsprodukter.¹ Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till kroppens celler. Röda blodkroppar transporterar dessutom koldioxid till lungorna, där den andas ut.⁹

Frågor om blodbrist

Vilka symtom kan blodbrist ge?

Blodbrist kan ge trötthet, yrsel, huvudvärk, lättare andfåddhet och hjärtklappning.¹ Blodbrist kan också ge orkeslöshet, koncentrationssvårigheter och öronsus.⁹