Om impotens
Vad impotens betyder
Impotens innebär att det är svårt att få eller behålla stånd tillräckligt länge för sexuell aktivitet.1 Impotens kallas också erektil dysfunktion eller ED.2 Det handlar alltså om att ståndet inte blir tillräckligt för sexuell aktivitet eller inte varar tillräckligt länge.
Att få stånd innebär att penis blir hård, större och reser sig. Stånd uppstår när svällkropparna i penis fylls med blod.2 Förmågan att få stånd påverkas av samspelet mellan hjärnan, nerverna, hormonerna och blodkärlen.3
Impotens beskriver förmågan att få eller behålla stånd, inte automatiskt sexlusten.3 En person kan därför ha impotens utan att sexlusten påverkas. Besvären kan också finnas samtidigt som du ibland får stånd, till exempel när du vaknar.
Hur vanligt det är
Det är mycket vanligt att någon gång ha svårt att få eller behålla stånd. Nästan alla vuxna män har någon gång haft sådana svårigheter.3 För vissa är besvären tillfälliga, medan andra har återkommande eller långvariga problem.
Olika studier ger olika siffror för hur vanligt impotens är:
- Ungefär 5–20 procent av män har måttlig till svår impotens.1
- Ungefär hälften av män över 40 år uppger någon grad av impotens i vissa studier.1
Impotens blir vanligare med stigande ålder, men besvär kan förekomma hos män i alla åldrar. Att någon gång ha svårt att få stånd behöver därför inte betyda att du har ett långvarigt medicinskt problem.
En kort överblick
Impotens kan påverka livskvalitet samt fysisk och psykosocial hälsa. Besvären kan påverka både dig och din familj.1 Besvären kan också påverka en partner och relationen. Det finns terapi, hjälpmedel och läkemedel som kan hjälpa de flesta att återfå förmågan att få stånd.2
Impotens är ett vanligt besvär och det finns hjälp att få.
Hitta vårdgivare
Orsaker till impotens
Kroppsliga orsaker
Impotens kan ha flera olika orsaker. När besvären kommer gradvis under en längre tid kan de bero på en sjukdom. Sjukdomar och tillstånd som kan bidra är bland annat diabetes, åderförfettning, högt blodtryck, depression och neurologiska sjukdomar som multipel skleros.2
- Kärlsjukdom är den vanligaste typen av kroppsligt orsakad impotens.4
- Nervskador kan påverka förmågan att få stånd efter en operation i bäckenet, efter strålbehandling eller vid en neurologisk sjukdom.4
Kärlsjukdom kan göra att blodflödet till penis blir sämre. Åderförfettning är den vanligaste kärlorsaken som beskrivs vid kroppsligt orsakad impotens. Även diabetes och rökning förekommer ofta hos personer med kärlrelaterad impotens.
Neurologiska sjukdomar kan störa de nervsignaler som behövs för att en erektion ska uppstå. Impotens kan också förekomma efter större kirurgiska ingrepp i bäckenet. Strålbehandling mot prostatan är ytterligare en riskfaktor för impotens.
Psykiska och relationella faktorer
Stress, oro, prestationsångest, relationsproblem och psykisk ohälsa kan orsaka psykogen impotens.5
Symtom vid impotens
Vanliga symtom och variationer
Impotens kan visa sig på flera sätt. Du kan ha svårt att få stånd, även om det tidigare har fungerat bra. Du kan också få stånd men ha svårt att behålla det tillräckligt länge för sexuell aktivitet.
- Du kan inte få stånd.2
- Du kan få stånd men inte behålla det tillräckligt länge för sex.2
- Ståndet kan komma bara ibland.4
- Ståndet kan försvinna under sex.4
- Ståndet kan bli för lite hårt för sex. Ibland kan du bara få stånd före sex men inte behålla det under sex. Du kan också behöva mycket stimulering för att behålla ståndet.
- Du kan samtidigt ha minskad sexlust.6
Besvären kan komma vid enstaka tillfällen eller återkomma ofta. Stress, nervositet, trötthet, psykiskt mående, en kris eller problem i en relation kan göra det svårare att få stånd.
Diagnos vid impotens
Samtalet vid läkarbesöket
Utredningen brukar börja med ett samtal.2 Det kan kännas känsligt att prata om sex, men samtalet hjälper vårdpersonalen att förstå vilka besvär du har och hur de påverkar dig.
Samtalet kan handla om flera delar av sexlivet:2
Behandling vid impotens
Samtalsbehandling och behandling av bakomliggande orsaker
Vilken behandling som passar beror på orsaken till impotensen. Samtalsbehandling kan hjälpa när besvären beror på psykologiska problem.2 Behandlingen kan till exempel ges av en sexolog, psykoterapeut, psykolog eller psykiater. Samtalsbaserad psykoterapeutisk eller sexologisk behandling kan också användas när psykologiska faktorer har tillkommit vid kroppsligt orsakad impotens. Behandlingen kan bland annat riktas mot låg självkänsla, skam eller begränsad sexuell erfarenhet. Vid partnerrelaterad impotens kan parterapi vara en del av behandlingen.5
Samtalen kan riktas mot prestationsångest, depression och stress. Psykoterapeutisk eller sexologisk behandling kan också vara relevant när psykologiska faktorer har tillkommit vid kroppsligt orsakad impotens. Parterapi kan användas när impotensen är kopplad till problem i relationen.5
Vissa läkemedel kan påverka den sexuella funktionen. Därför bör en läkemedelsgenomgång och justering av läkemedel övervägas när läkemedel kan bidra till besvären.5
Tabletter
PDE5-hämmare är förstahandsalternativ vid läkemedelsbehandling av impotens.
Egenvård vid impotens
Levnadsvanor
Det finns flera levnadsvanor du kan prova för att förbättra förmågan att få stånd. Förändringar kan behöva få ta tid innan du märker någon skillnad.
- När du slutar med tobak kan det ta tid innan kroppen återhämtar sig, så du kan behöva ha tålamod innan du märker någon skillnad.2
- Att vara fysisk aktiv ökar blodcirkulationen, vilket kan öka förmågan att få stånd.2
- Alkohol kan påverka ståndet vid enstaka tillfällen, men du kan också få besvär som håller i sig om du dricker alkohol ofta.2
- Att äta hälsosamt, sova bra och gå ner i vikt om du har övervikt är livsstilsförändringar som kan hjälpa vid impotens.3
Regelbunden konditions- och styrketräning kan vara ett sätt att påverka både erektionen och lusten. Fysisk aktivitet kan också bidra till mindre stress.
Minska stress och prestationspress
Stress, oro och prestationspress kan göra det svårare att få stånd. Det kan därför vara hjälpsamt att minska pressen på att ståndet måste komma eller vara kvar under hela sexet.
Besvären kan ibland försvinna eller minska av sig själv när du pratar om att du har svårt att få stånd med den eller de du har sex med.
Vem kan hjälpa dig vid impotens?
Första kontakt
Om du har återkommande svårigheter att få stånd kan du kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.2 På vårdcentralen kan du få hjälp att beskriva besvären och gå vidare med utredning och behandling.
Yngre personer kan kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar i Sverige: dit kan du gå från 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år.2
Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.2 Du kan också använda 1177.se för att hitta vård och läsa om olika mottagningar.
Vilka yrkespersoner som kan hjälpa
En allmänläkare kan vanligtvis handlägga psykogen impotens.1 Vid behov kan allmänläkaren skicka remiss till en sexolog eller psykoterapeut.5
Vanliga frågor om impotens
Vad är impotens?
Impotens är svårt att få eller behålla stånd tillräckligt länge för sexuell aktivitet. Impotens och erektil dysfunktion är två benämningar för samma problem.2
Kan stress orsaka impotens?
Stress, prestationsångest och relationsproblem kan orsaka psykogen impotens. En upplevelse av en misslyckad erektion kan förstärka ångest och skapa en ond cirkel med fortsatt impotens.5
Psykogen impotens kännetecknas ofta av plötslig debut och bevarade nattliga eller morgonerektioner. Besvären är ofta situationsbundna, och erektionsförmågan kan vara bevarad vid onani.5
Vilka behandlingar finns?
Behandlingar kan omfatta terapi, hjälpmedel och läkemedel. Samtalsbehandling kan hjälpa när impotensen beror på psykologiska problem. En penisring kan hjälpa blodet att stanna kvar i penis, och en vakuumpump används för att öka blodflödet till penis.2
PDE5-hämmare gör det lättare att få stånd när personen är sexuellt upphetsad. Sildenafil, tadalafil, vardenafil och avanafil ingår i gruppen PDE5-hämmare. Läkemedlen behandlar inte orsaken till besvären.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.