Stress – symtom, orsaker och behandling

Vad är stress?

Stress är en reaktion, inte en sjukdom

Stress är en reaktion i kroppen som ger dig mer kraft ett tag.¹ När du blir stressad skickar hjärnan signaler till resten av kroppen. Då kan kroppen ställa om för att du ska kunna klara något viktigt eller hantera en situation som kräver extra kraft.

Stress kan ge extra energi när du har bråttom eller måste klara något viktigt. Den extra energin kan göra att du blir snabbare en stund. Stress kan också göra det lättare att fokusera på en uppgift under en tid.¹ På så sätt kan stressreaktionen hjälpa dig att vara uppmärksam och göra det du behöver göra.

Stress blir inte alltid ett problem. Den kan däremot bli skadlig om du är stressad för länge eller för ofta.¹ Det kan vara skadligt att vara stressad för länge utan paus. När stressen pågår under längre tid kan kroppen och hjärnan få svårare att fungera som vanligt.

Vanliga och övergående reaktioner

Alla upplever stress i någon grad.² Det är en vanlig reaktion som kan komma när du ställs inför något svårt, viktigt eller krävande. Människor kan samtidigt reagera olika på samma situation och uppleva stress på olika sätt.

Kroppen kan reagera med stress under några minuter eller timmar.¹ Därefter är det viktigt att du får vila eller göra något avkopplande eller något som du tycker är roligt. Återhämtning betyder att du får tid att vila och samla ny kraft efter stressen.

Återhämtning och sömn gör att kroppen kan klara stressiga perioder utan att ta skada.¹ Hjärnan och resten av kroppen klarar inte hur mycket stress som helst. Du behöver få tid att vila och samla ny kraft för att kroppen och hjärnan ska fungera som de ska.

Stress kan vara kortvarig eller pågå under längre tid. En kortvarig stressreaktion kan komma snabbt och gå över efter en kort stund. Om stressen fortsätter utan tillräcklig vila kan den påverka dig under veckor eller månader.

Så kan stress kännas i kroppen och sinnet

Stress kan påverka kroppen på många sätt, och samma reaktion behöver inte märkas likadant hos alla.¹ Du kan känna av stress i kroppen, i tankarna, i känslorna och i sömnen.

• Stress kan göra att hjärtat slår fortare, att du andas snabbare och att musklerna spänns.¹
• Du kan få svårt att somna, vakna tidigare än du ska eller vara trött på morgonen även efter flera nätter med tillräckligt lång och ostörd sömn.¹
• Stress kan göra att du får svårare att koncentrera dig och får dåligt minne.¹
• Du kan bli lätt irriterad och otålig, fastna i negativa tankar eller känna oro eller ångest.¹
• Du kan få ont i magen eller huvudet, hjärtklappning, svårare att andas ordentligt eller ont i kroppen av att du är spänd.¹
• Stress kan göra att du känner dig nedstämd och trött, undviker kontakt med vänner eller tappar lusten för sex.

När kroppen reagerar med stress ökar ofta tempot i kroppen. Det kan märkas genom att hjärtat slår fortare, andningen går snabbare och musklerna spänns. Samtidigt kan matsmältningen gå långsammare, vilket kan märkas som förstoppning eller diarré.

Stress kan också påverka hur du tänker och känner. Du kan känna dig orolig, irriterad eller arg.¹ Om stressen blir långvarig kan du få svårt att minnas och koncentrera dig.

Vem kan påverkas?

Barn kan också påverkas av stress. Barn brukar klara stress under kortare perioder, men för mycket stress kan ge besvär.¹ När ett barn är stressat är det viktigt att barnet får koppla av och ta igen sig.

Människor reagerar olika på stressande situationer.² Det som upplevs som stressande varierar från person till person. Även symtomen kan variera, så stress kan kännas på ett sätt för dig och på ett annat sätt för någon annan.

Vad kan stress bero på?

Krav och tidsbrist

Stress kan bero på krav som kommer både från dig själv och från andra. Ibland handlar det också om att det är för mycket att hinna med på samma gång.

• Höga krav på dig själv inom många områden samtidigt kan bidra till stress. Det kan till exempel handla om att alltid behöva prestera bra på jobbet eller i skolan.
• Höga krav från andra personer kan bidra till stress. Det kan vara en chef, en vän, en släkting eller någon som du har en nära relation med.
• Att tiden inte räcker till för allt som du måste eller vill göra kan bidra till stress. Det kan gälla sådant du ska göra hemma, på jobbet eller på fritiden.

Egna krav kan ibland handla om att du känner att du måste vara en perfekt vän eller förälder som alltid ställer upp för andra. Det kan också handla om krav på att träna ofta, se bra ut eller vara omtyckt.¹ Sociala krav kan finnas både i arbetslivet och privatlivet, på nätet och i vardagen.

Arbete, studier och omgivning

Belastningar på arbetet, i skolan och hemma kan påverka hur stressande en situation känns. Även omgivningen kan spela roll, särskilt när störningar pågår under längre tid.

• Problem på arbetet, i skolan eller hemma kan bidra till stress. Det kan till exempel vara svårt att hänga med, eller så kan du bli störd av ljud och rörelser omkring dig.
• Buller eller störande ljud från omgivningen under en längre tid kan bidra till stress.³
• För mycket att göra med liten möjlighet att påverka situationen kan upplevas som stressande. Det kan hända på arbetet, i skolan eller på fritiden.

När ska du söka vård för stress?

Kontakta vårdcentral eller företagshälsovård

Du kan kontakta en vårdcentral om du har hög stress tillsammans med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Företagshälsovården är också en väg till stöd när besvären hänger ihop med arbetet. Du behöver inte själv avgöra vilken hjälp som passar bäst innan du tar kontakt. På mottagningen kan du berätta hur stressen påverkar din sömn och vardag, och få hjälp att gå vidare.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.¹ Det kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta. 1177 kan hjälpa dig att hitta rätt väg till vård.

Om arbetet bidrar till stressen kan företagshälsovården vara aktuell. Personalen på företagshälsovården kan bidra till att din arbetsplats startar ett arbete kring god arbetsmiljö om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovården.¹ Du kan alltså kontakta företagshälsovården både för egen hjälp och när arbetsmiljön behöver uppmärksammas.

Vilka yrkesgrupper kan hjälpa?

På vårdcentralen kan du träffa flera olika yrkesgrupper:

• Du kan träffa en läkare på vårdcentralen.¹

Vad kan du göra själv vid stress?

Återhämtning och vardagsrutiner

Pauser från stressen ger dig möjlighet att vila och få ny energi. Det är en del av återhämtningen, som kan se olika ut för olika personer. Du kan till exempel vila, göra något roligt, vara i naturen, ta en promenad eller umgås med personer du mår bra av.³

När du känner dig stressad kan du behöva minska ner på dina aktiviteter och planera in återhämtning i vardagens schema.³ Skriv gärna in en stund för vila eller något avkopplande på samma sätt som du skriver in andra saker du behöver göra. Det kan också vara något du tycker om och blir glad av, eftersom återhämtning inte behöver betyda att du ligger stilla.

Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila och återhämta sig.³ Försök därför att ge sömnen en tydlig plats i vardagen, särskilt om stressen gör det svårt att få tillräckligt med vila.

Rörelse, sömn och mat

Fysisk aktivitet kan hjälpa mot stress och göra att du blir starkare och orkar mer.³ Välj en rörelse som passar dig och din vardag. Det kan vara en promenad eller mer ansträngande fysisk aktivitet.

Utredning och behandling vid stress

Samtal och första bedömning

Vid en medicinsk bedömning får du berätta om din tidigare och aktuella psykiska och kroppsliga ohälsa.⁴ Vårdpersonalen kan också fråga om läkemedel som du använder och om det finns psykisk ohälsa i familjen.

Du kan få frågor om aktuella stressorer, alltså sådant som belastar dig, i privatlivet, skolan eller på arbetsplatsen. Bedömningen kan också ta upp när besvären började, hur länge de har funnits, vilka symtom du har och hur besvären begränsar dina aktiviteter.⁴

Stressrelaterade besvär visar sig ofta först som kroppsliga symtom.⁴ Därför kan det vara viktigt att berätta både om kroppsliga besvär och om hur du mår psykiskt.

Undersökningar vid behov

Den kliniska bedömningen brukar omfatta en undersökning av det psykiska måendet och en kroppslig undersökning. Då undersöks bland annat blodtryck och puls, och vårdpersonalen lyssnar på hjärtat och lungorna med stetoskop. En mer riktad kroppslig undersökning kan göras om det finns en särskild frågeställning eller om det behövs för att undersöka andra möjliga orsaker till besvären. Vid behov kan även ett EKG övervägas. Riktade frågeformulär kan användas för att få en tydligare bild av besvären, till exempel ett frågeformulär om nedstämdhet eller ett om oro och nedstämdhet.

Vem kan hjälpa dig vid stress?

Vårdcentralen

Vårdcentralen är en vanlig första väg till stöd när stressen påverkar dig och du behöver hjälp att komma vidare. Du kan kontakta en vårdcentral om du har hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. På vårdcentralen kan du träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog. Du kan också få hjälp av en fysioterapeut. Vilken yrkesgrupp du träffar beror på vilken hjälp du behöver. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.¹

På mottagningen kan du berätta hur stressen påverkar din sömn och vardag. Tillsammans kan ni se vilken hjälp som passar och om du behöver gå vidare till annan vård.

Andra vägar till stöd

Företagshälsovården kan vara en väg till stöd om besvären hänger ihop med arbetet. Du kan kontakta företagshälsovården om du har hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Personalen på företagshälsovården kan bidra till att din arbetsplats startar ett arbete kring god arbetsmiljö om arbetsgivaren är ansluten.¹

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.¹

Vanliga frågor om stress

Kan stress påverka barn?

Ja, barn kan påverkas av stress. Stress är en del av livet och barn brukar klara av stress under kortare perioder. När det är stressigt är det viktigt att barnet får koppla av och ta igen sig. För mycket stress kan ge besvär.¹

Det kan vara svårt för ett barn att själv förstå eller beskriva vad som händer när det är stressat. Därför kan du som vuxen behöva vara uppmärksam på om barnet verkar behöva mer vila och återhämtning. Barn behöver också stöd från vuxna när vardagen känns krävande.

Betyder stress att jag inte kan arbeta?

Nej, stress betyder inte automatiskt att du inte kan arbeta. De flesta kan hantera stress och fortsätta fungera.² Hur du reagerar på stress kan ändå variera från person till person, och det kan också variera över tid.

Om du har svårt att hantera stress kan du söka hjälp hos en betrodd vårdgivare eller en annan betrodd person i samhället.² Det kan vara lättare att få stöd när du berättar hur stressen påverkar dig i vardagen. En betrodd person kan också hjälpa dig att hitta vidare stöd.

Arbetet kan ibland påverkas av stress.⁴ Det kan till exempel bli svårare att genomföra arbetsuppgifter under stress. Vilken hjälp som passar beror på vad som gör att du känner dig stressad och vilket stöd du behöver.