Klaga på vården — steg för steg om något gått fel
Skribent:Vården.se Redaktionen
Publicerad: 8 april 2026
Ibland är det viktigaste inte att klaga – utan att få vård nu. Om du är osäker: välj alltid säkerhet först.
Sök vård akut om situationen pågår eller snabbt försämras och du eller någon annan riskerar allvarlig skada. Det kan till exempel vara:
Svår andnöd
Bröstsmärta eller tryck över bröstet
Tecken på stroke (plötslig svaghet eller domning i ansikte/arm/ben, eller talsvårigheter)
Kraftig blödning
Medvetslöshet
Misstänkt sepsis (hög feber eller frossa, snabb andning, kraftig allmänpåverkan)
Sök också vård akut om du misstänker en allvarlig läkemedelsreaktion eller allergisk reaktion, till exempel svullnad i ansikte/hals eller andningssvårigheter. Detsamma gäller om ett barn är slött, svårt att väcka eller har kramper.
Du kan läsa mer om symtomen här: andningsbesvär, ont i bröstet, stroke, blödning och sepsis – Blodförgiftning.
Det finns flera sätt att klaga på vården. Vilken väg som passar bäst beror på vad som hänt – och vad du vill uppnå.
Här är en snabb guide som hjälper dig välja rätt:
Bemötande eller kommunikation: Börja med mottagningen. Be om ett samtal och en förklaring. Om det känns svårt kan patientnämnden stötta dig.
Misstänkt medicinskt fel eller vårdskada: Börja med mottagningen och be om genomgång. Om det handlar om en allvarlig händelse kan IVO bli aktuellt (men oftast först efter kontakt med vårdgivaren).
Väntetid och tillgänglighet: Kontakta mottagningen och fråga vad som gäller i ditt ärende. Be om plan och nästa steg. Om du fastnar kan patientnämnden hjälpa dig att föra fram klagomålet.
Journal eller sekretess: Kontakta mottagningen och be om förklaring. Du kan också be om rättelse om något är fel i journalen.
Avgift, faktura eller feldebitering: Kontakta den enhet som skickat fakturan och be om specifikation. Spara kvitton och underlag.
Tandvård: Du kan klaga på samma sätt som vid annan vård: börja med kliniken och ta hjälp av patientnämnden vid behov. Vid allvarliga händelser kan IVO vara aktuellt även för tandvård.
Ett bra klagomål handlar sällan om att “vinna”. Det handlar om att få klarhet, få rätt hjälp framåt och minska risken att samma sak händer igen.
Nästan alltid tjänar du på att börja där du fick vård: vårdcentral, mottagning, akutmottagning eller tandvårdsklinik. Ofta går det att reda ut missförstånd, få en förklaring eller boka en uppföljning direkt.
Försök att vara konkret. Det gör det lättare för vården att förstå vad som brustit och vad du behöver nu.
Så kan du lägga upp ditt klagomål:
Beskriv vad som hände och när det hände.
Skriv var det hände (mottagning, avdelning, klinik).
Förklara hur det påverkade dig (symtom, oro, extra besök, kostnader).
Skriv vad du vill ha för svar (förklaring, rättelse, plan, ny bedömning).
Be om namn och kontaktväg till den som ansvarar för återkoppling.
Om du kan, be om att få svaret skriftligt. Då blir det tydligare vad som sagts och vad ni kommit överens om.
“Jag vill förstå varför jag inte fick en undersökning trots att jag hade X symtom.”
“Jag upplevde att jag inte blev lyssnad på. Jag vill att ni går igenom besöket och återkopplar vad som kunde gjorts annorlunda.”
“Jag vill ha en ny medicinsk bedömning eftersom mina besvär kvarstår och jag är orolig för att något missats.”
Om du känner att du inte kommer fram, eller om det känns jobbigt att ta kontakten själv, kan patientnämnden vara ett bra nästa steg.
Patientnämnden är en fristående funktion som finns i varje region och kommun. Den ska:
Stödja dig och dina närstående
Hjälpa dig att föra fram synpunkter och klagomål till vårdgivaren
Bidra till att vården lär sig och blir säkrare över tid
Det här kan patientnämnden ofta hjälpa dig med:
Sortera vad som hänt och vad som är viktigast att lyfta
Hitta rätt kontaktväg i vården
Hjälpa dig formulera ett klagomål så att det blir tydligt
Vara ett stöd om du känner dig överkörd eller inte tagen på allvar
Det här är bra att känna till: patientnämnden fattar inte medicinska beslut och “dömer” inte vården. De kan inte heller lova att du får en viss behandling. Men de kan hjälpa dig att få svar, få en dialog och komma vidare.
IVO (Inspektionen för vård och omsorg) tar främst hand om de mer allvarliga fallen. Det kan till exempel handla om att:
Någon fått en bestående skada som inte är ringa
Vårdbehovet ökat väsentligt på grund av det som hänt
Någon avlidit i samband med vård
Det finns frågor om rättigheter, integritet eller rättsställning
Det gäller tvångsvård eller isolering
Du behöver normalt först ha framfört klagomålet till vårdgivaren. Alternativt kan du ha tagit vägen via patientnämnden.
För att IVO som regel ska kunna utreda behöver du lämna in klagomålet inom två år från händelsen.
När du anmäler får du vanligtvis ett skriftligt besked inom cirka en månad om IVO kommer att utreda. Om IVO utreder kan handläggningstiden vara lång – IVO anger just nu cirka 23 månader.
IVO beskriver att en anmälan har lågt sekretesskydd. Det betyder att uppgifter kan lämnas ut enligt offentlighetsprincipen. Om du är orolig för integritet kan det vara klokt att tänka igenom vilka personuppgifter du lämnar, och vad som är nödvändigt för att beskriva händelsen.
Vid allvarliga vårdskador är det vårdgivaren som ska anmäla händelsen till IVO (Lex Maria). Du kan ändå klaga själv, men du ska inte behöva bära ansvaret för att en Lex Maria-anmälan görs.
Ett klagomål blir ofta mer effektivt när du kan visa vad som hänt, i rätt ordning. Du behöver inte ha allt från början – men den här checklistan hjälper dig komma igång.
Samla gärna:
Datum och ungefärlig tid för händelsen
Var du fick vård (mottagning/klinik/avdelning)
Vilka du träffade (namn om du har, annars yrkesroll)
Vad du sökte för och vilka symtom du hade
Vad som gjordes (undersökningar, prov, behandling, råd)
Vad som inte gjordes som du förväntade dig
Hur det gick efteråt (försämring, nya besök, komplikationer)
Journalutdrag (om du behöver stöd för tidslinjen)
Bilder eller foton (t.ex. sår, utslag, svullnad)
Kvitton och fakturor (om klagomålet gäller avgift eller kostnader)
Egen anteckning med frågor du vill ha besvarade
Tips: Skriv en kort tidslinje med 5–10 rader. Den räcker ofta långt.
När du klagar är det lätt att fastna i vad som “borde ha hänt”. För att få ett bra svar hjälper det att veta vad du faktiskt kan be om.
Det här kan du ofta begära:
En förklaring: Vad bedömde vården, och varför?
En rättelse: Om något är sakligt fel, till exempel i journalen.
En plan framåt: Vad blir nästa steg nu?
En ny medicinsk bedömning: Om dina besvär kvarstår, om du försämrats eller om du tappat förtroendet.
En fast kontakt: Om du behöver bättre kontinuitet, till exempel en fast läkarkontakt i primärvården (gäller enligt patientlagen, med förtydliganden från 2022).
Det här leder klagomål ofta inte till:
“Straff” av en enskild person på det sätt många föreställer sig
Ekonomisk ersättning automatiskt bara för att du klagat
Snabb handläggning i alla instanser, särskilt om ärendet behöver utredas
Om du tror att du fått en undvikbar skada kan det finnas en separat väg för ekonomisk ersättning via patientskadeförsäkring. Det är en annan process än att klaga för att få svar och förbättring.
Om något gått fel är det vanligt att du står med två behov samtidigt: du vill få svar – och du vill må bättre.
Om du fortfarande har symtom, oro eller en pågående behandling som inte fungerar, kan en ny bedömning vara ett bra nästa steg. Du kan till exempel:
Boka tid på en vårdcentral för uppföljning
Be om en ny bedömning om du tappat förtroendet för den första
Boka en kontroll om du fått nya symtom efter behandling
På Vården.se kan du jämföra vårdgivare och boka tid direkt utifrån vad du behöver just nu.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Vården.se – Sepsis – Blodförgiftning — Akuta varningssignaler och när du ska söka vård direkt
1177 – Om du inte är nöjd — Exempel på vad klagomål kan gälla och att det även gäller tandvård
Socialstyrelsen (Patientsäkerhet) – När en patient har synpunkter eller klagomål — Patientnämndens uppdrag och när IVO ska utreda; tvåårsregel
NHS England – Feedback and complaints about NHS services — Internationell jämförelse: 12 månader som riktmärke och stöd för att klaga
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.
