Åderförkalkning innebär att fett under lång tid samlas på insidan av blodkärlen och kan bilda plack som gör kärlens öppning trängre, framför allt i stora och medelstora artärer. Behandling kan bromsa fortsatt plackbildning och minska risken för komplikationer som hjärtinfarkt och stroke.
Åderförkalkning innebär att fett under lång tid samlas på insidan av blodkärlen.1 Fettansamlingen kan tillsammans med andra ämnen bilda plack i kärlväggen.2 I placket kan även kalk samlas.3 När placket växer blir blodkärlets öppning trängre, och blodet får svårare att passera.1 Åderförkalkning drabbar framför allt stora och medelstora artärer.4
Blodkärlens väggar kan också bli tjockare och stelare när placket växer.2 Det gör att kärlen inte kan släppa fram lika mycket blod som tidigare. Om ett blodkärl blir helt eller delvis blockerat kan blodflödet till den vävnad som kärlet försörjer påverkas.
Processen kan börja tidigt i livet och utvecklas tyst under många år. Förstadier till åderförkalkning kan synas redan under ungdomsåren, även om sjukdomen ofta förblir tyst i decennier.4 Det betyder att förändringar kan finnas i blodkärlen innan du märker något.
Åderförkalkning är vanligt förekommande.5 Den kan finnas utan att ge besvär tills blodkärlet har blivit tillräckligt trångt eller blodflödet på annat sätt har påverkats. Åderförkalkning kan orsaka hjärtinfarkt och stroke när blodflödet påverkas.1
Åderförkalkning kan finnas i kroppspulsådern, hjärtats kranskärl samt stora kärl i benen och halsen.3 Vilket organ som påverkas beror på var förändringarna i blodkärlen finns. När åderförkalkning ger besvär i en del av kroppen finns den ofta också i andra blodkärl.1
Därför kan åderförkalkning beskrivas som en sjukdom som kan påverka blodkärl på flera platser i kroppen. Förändringar i hjärtats kranskärl, halsens kärl eller kärlen i benen kan alltså förekomma hos samma person.
Åderförkalkning börjar i det innersta lagret i artärväggen. Där kan LDL-partiklar, alltså en form av kolesterol, läcka in och börja samlas. När LDL-partiklarna har samlats i kärlväggen kan inflammatoriska celler från blodet dras dit. Dessa celler kan omvandlas till makrofager, som tar upp oxiderat LDL och utvecklas till så kallade skumceller. När skumcellerna överbelastas samlas kolesterol även utanför cellerna, tillsammans med rester av döda celler.4
Placket omges av bindväv och muskelceller, och inflammatoriska celler kan driva processen vidare. Åderförkalkning utvecklas alltså genom flera steg i kärlväggen, inte genom en enda förändring.
Vissa sjukdomar och förändringar i kroppen ökar risken för åderförkalkning. De viktigaste riskfaktorerna är höga blodfetter, högt blodtryck, rökning, diabetes, inflammation och ärftlighet.
Åderförkalkning ger till en början inga symtom. Besvär uppstår först när blodkärlet har blivit tillräckligt trångt eller när en blodpropp har bildats.1 Vilka symtom du får beror på vilket organ som får för lite blodflöde. Symtomen kan därför se olika ut från person till person. Åderförkalkning kan påverka blodkärl i hjärtat, hjärnan, benen och andra delar av kroppen.3
Besvär kan uppstå när blodflödet tillfälligt minskar eller när blodflödet blockeras. En förträngning kan orsaka tillfällig syrebrist med symtom utan långvarig skada. Om en blodpropp stoppar blodflödet kan vävnad i stället få akut syrebrist.3
Det går att ha åderförkalkning utan att märka det under lång tid. Symtom uppstår först när kärlet blivit tillräckligt trångt eller när en akut försämring sker genom att placket brister.3
För trånga kärl som leder blod till hjärtat kan ge kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Utredningen börjar med att läkaren frågar om dina symtom. Du får också berätta om genetiska släktingar som har eller har haft åderförkalkning.1 Sådana uppgifter kan hjälpa läkaren att bedöma om dina besvär och din familjehistoria passar med åderförkalkning.
Vid en kroppslig undersökning kan vårdpersonalen lyssna med stetoskop över hjärtat och blodkärlen.5 Ibland hörs då ett blåsljud över en artär. Ett sådant ljud kan tyda på plack i blodkärlet.2
Blodtryck, blodsocker och blodfetter kan mätas när åderförkalkning utreds.1 Högt blodtryck och höga halter av blodfetter kan finnas utan att du känner av det, så mätningar och blodprover kan ge viktig information även om du inte har tydliga symtom.
Blodtrycket kan också mätas i armar och ben.3
Behandlingen riktas mot riskfaktorer och kan minska risken för komplikationer som hjärtinfarkt och stroke. Den kan också bromsa eller stoppa att plack byggs upp i artärerna. Ett mål är också att förbättra blodflödet genom att vidga blodkärlet eller leda blodet förbi förträngningen.2
Den åderförkalkning som redan finns går vanligen inte helt tillbaka av läkemedel.1 Behandlingen kan däremot göra att åderförkalkningen inte fortsätter och minska risken för komplikationer.
Läkemedel kan användas mot riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes.2 Läkemedel mot högt blodtryck kan sänka risken för problem som orsakas av högt blodtryck.5 Det finns också läkemedel som förebygger blodproppar.
Statiner, som sänker kolesterolet, har en central roll i förebyggande behandling av hjärt-kärlsjukdom. Statinbehandling kan minska risken för hjärtinfarkt. Risken för ischemisk stroke minskar också vid statinbehandling. Andra blodfettsänkande läkemedel kan användas när statiner inte räcker eller inte passar.
Att sluta röka är den viktigaste förändringen du kan göra för att minska risken för hjärtsjukdom och stroke.5 Rökning skadar blodkärlen och är en stark riskfaktor för åderförkalkning.4 Om du dricker alkohol är det bra att begränsa mängden, eftersom alkohol kan öka risken för sjukdom.1
Välj gärna mat med lite mättat fett, transfett, kolesterol, salt och socker. En kost med mindre fett och kolesterol kan minska risken för åderförkalkning. Frukt och grönsaker kan ingå i en hälsosam kost, och fisk kan vara ett alternativ flera gånger i veckan.5
Regelbunden fysisk aktivitet är en del av egenvården. Börja med korta promenader och bygg upp aktiviteten till 30 minuter om dagen de flesta dagar i veckan.2 Om du har hjärtsjukdom eller har haft hjärtinfarkt bör du prata med vårdgivaren innan du börjar med ett nytt träningsprogram.5
Du kan kontakta en vårdcentral om du tror att du har åderförkalkning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.1
På vårdcentralen kan läkaren fråga om dina symtom och din sjukdomshistoria. Blodtryck, blodsocker och blodfetter kan också behöva mätas som en del av utredningen.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Ja, åderförkalkning och åderförfettning används ofta som synonymer för samma medicinska tillstånd. Det medicinska namnet är ateroskleros. Förändringarna beror inte bara på fett, utan även på kalk, inflammation och andra processer i kärlväggen.3
Åderförkalkning kan inte gå tillbaka helt när den väl har uppstått. Förändrade levnadsvanor och behandling av högt kolesterol kan däremot hindra eller bromsa att processen förvärras. Behandlingen kan också minska risken för hjärtinfarkt och stroke.5
Vilka åtgärder som passar dig beror på dina riskfaktorer och din hälsa.
Det kan vara bra att skriva ner dina frågor före besöket. Du kan till exempel fråga vilket blodtrycks- och kolesterolvärde som är lämpligt för dig. Du kan också fråga om det finns ett program som kan hjälpa dig att sluta röka.2
Andra frågor kan handla om vilken behandling som passar dig och hur uppföljningen ska gå till. Du kan be vårdpersonalen att förklara sådant du inte förstår.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Höga LDL-nivåer kan ha en genetisk orsak, men kan också bero på kostvanor. LDL-kolesterolet stiger även med åldern. Diabetes kan påverka blodfetterna, blodkärlens celler och inflammationen på sätt som ökar risken för åderförkalkning.
När du blir äldre blir väggarna i artärerna tjockare och stelare.1 Åldrande är därför en kroppslig faktor som påverkar risken, även om åderförkalkning också kan börja tidigt i livet.
Ärftliga faktorer påverkar risken för åderförkalkning. Det kan handla om en känd ärftlig sjukdom med högt kolesterol, men också om den sammanlagda effekten av flera gener som var och en påverkar risken lite. Ärftlighet kan alltså påverka risken både genom en tydlig sjukdom och genom många små genetiska bidrag. Förhöjda LDL-nivåer kan också bero på kostvanor, och LDL-kolesterolet stiger med åldern.4
Risken är särskilt viktig att uppmärksamma om en nära genetisk släkting fick åderförkalkning före 60 års ålder.1 I så fall kan högt blodtryck och höga halter av blodfetter finnas utan att du känner av det.
För trånga kärl som leder blod till hjärnan kan orsaka stroke.1
Åderförkalkning i benen kan orsaka kärlkramp i benen.1 Smärtan i benen beror på att blodtillförseln i de stora kärlen i benen är försvagad.3 Åderförkalkning kan också ge problem med potensen.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får kraftiga smärtor i bröstet eller benen som inte släpper trots att du har vilat. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Njurar kan också påverkas av åderförkalkning. Ett tidigt tecken på påverkan kan vara mer äggvita i urinen. Det kan påvisas med ett urinprov som mäter mängden äggvita i urinen.3
Ultraljud eller kontraströntgen av blodkärlen kan användas för att undersöka kärl där läkaren misstänker åderförkalkning.1 Vid kontraströntgen sprutas ett färgämne in i en artär. Färgämnet syns på röntgenbilderna och kan visa förträngningar.3
Vilken undersökning som behövs beror på vilka blodkärl eller kroppsdelar som behöver undersökas. Bilddiagnostik kan bland annat visa hur blodet rör sig genom kärlen eller om ett kärl har blivit trängre. Vid misstanke om påverkan på hjärtat kan undersökningar av hjärtats elektriska aktivitet och funktion komplettera blodprover och mätningar. Ett ultraljud av halspulsådrorna kan visa om dessa kärl har blivit hårdare eller trängre. En datortomografi kan visa förträngningar i stora artärer. Ett ultraljud av kroppspulsådern i magen kan visa plackansamling i kärlet.2
Blodförtunnande läkemedel kan minska risken för blodproppar.1 Aspirin eller andra läkemedel som förebygger blodproppar ska inte tas utan att du först har diskuterat det med en vårdgivare.5
Ibland behövs ett ingrepp i det drabbade blodkärlet för att förbättra blodflödet. Vid ballongvidgning förs en liten ballong in i det blodkärl som har blivit för trångt.1 Ballongen blåses sedan upp för att vidga kärlet.
Vid ballongvidgning kan ett metallnät, en stent, sättas in för att hålla kranskärlet öppet. Stenten kan hålla kranskärlet utvidgat efter ballongvidgningen.3 Stenten hjälper till att hålla kärlet utvidgat.
En bypassoperation innebär att andra blodkärl leder blodet förbi förträngningen.1 Vid en kranskärlsoperation kan blodådror från andra delar av kroppen sys fast så att blodet leds förbi förträngningarna.3 På så sätt skapas en ny kanal för blodet.
En operation av blodkärlet kan ge bättre blodflöde.1 Vilket ingrepp som används beror bland annat på var förträngningen finns och hur blodflödet påverkas. Ballongvidgning, stent och bypass är exempel på ingrepp som kan användas vid förträngningar.2 I vissa fall kan även bortskrapning av kärlets innersta lager användas.1
En annan möjlig operationsmetod är bortskrapning av blodkärlets innersta förkalkade lager.1
Att hålla en vikt som är hälsosam för dig kan minska risken för åderförkalkning.5 Övervikt eller fetma är en riskfaktor för sjukdomen, och viktnedgång kan minska risken.1
Tillräcklig sömn ingår i de levnadsvanor som rekommenderas för att minska risken för åderförkalkning. Stress är också en riskfaktor, så stresshantering kan vara en del av förändringar av levnadsvanorna.1
Att begränsa alkoholkonsumtionen ingår i förändringar av levnadsvanorna vid åderförkalkning. Du kan få hjälp och stöd av vårdpersonalen på den mottagning där du har sökt vård när du vill förändra dina levnadsvanor.
Högt blodtryck är en stark riskfaktor för åderförkalkning.4 Därför är det viktigt att hålla blodtrycket under kontroll.5 Du och vårdgivaren kan sätta ett mål för blodtrycket.
Högt blodtryck och höga halter av blodfetter kan finnas utan att du känner av det.1 Kontroller av blodtryck och blodfetter kan därför vara en del av uppföljningen.
Gå på dina uppföljningar och var delaktig i vården. Berätta för vårdgivaren om du får nya eller förändrade symtom, eftersom tidig behandling kan minska risken för allvarliga komplikationer.2
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum