Tobaksavvänjning/ Rökavvänjning

Så går tobaksavvänjning till

Förbered beslutet

Du kan fundera på om du vill sluta röka ganska snart eller längre fram i tiden. Ett sätt att förbereda rökstoppet är att samla information och skriva ned dina personliga anledningar till att sluta röka, eftersom det kan hjälpa dig att bli mer motiverad. Du kan också bestämma ett datum för när du ska sluta röka.¹ Inför beslutet kan du gå igenom några praktiska frågor:

• Vill du sluta ganska snart eller längre fram i tiden?¹
• Vill du avbryta all rökning direkt eller minska antalet cigaretter mer långsamt?¹
• Vilka förberedelser vill du göra?¹
• Kan du tänka dig att öva på att göra vissa platser rökfria?¹

Att tänka igenom de här frågorna kan hjälpa dig att välja ett sätt som passar ditt rökstopp. Du kan också samla information om att sluta röka innan du bestämmer hur du vill göra. En lista med alla dina personliga anledningar till att sluta röka kan göra dig mer motiverad.¹

Bryt vanor och hantera utlösare

Du kan bryta vanan att röka på vissa platser eller i vissa situationer. Det går till exempel att sluta röka helt och hållet på platser där du tillbringar mycket tid med andra, som på jobbet eller i skolan.¹

Du kan välja mellan att avbryta all rökning direkt och att minska antalet cigaretter mer långsamt. Ett röksug brukar hålla i sig i 20–30 sekunder. Röksug kan komma tillbaka då och då även efter att du har slutat röka. När det händer går röksuget över snabbare än tidigare. Det kan därför vara hjälpsamt att ha tänkt igenom vilka platser eller situationer som brukar hänga ihop med rökning, så att du kan göra dem rökfria under försöket.¹ Det gäller till exempel platser där du tillbringar mycket tid med andra.

Du kan också välja att göra vissa platser rökfria innan själva rökstoppet. På så sätt kan du öva på att bryta kopplingen mellan platsen och rökningen. Ett helt rökfritt område kan vara en plats där du ofta vistas med andra, till exempel jobbet eller skolan.¹

Stöd och läkemedel under försöket

Läkemedel kan vara en del av försöket att sluta röka. Läkemedel kan användas som hjälp när du försöker sluta röka. En kombination av råd och stöd tillsammans med läkemedel har visats vara den bästa metoden i det material som beskriver hur du kan sluta röka. Olika sätt kan behövas under olika försök, och du kan behöva prova olika saker.²

Nikotinläkemedel finns bland annat som tuggummi och plåster. De innehåller nikotin och minskar det fysiska behovet av nikotin. Det finns också läkemedel utan nikotin som läkare kan skriva ut på recept. Vilket alternativ som passar dig behöver bedömas utifrån din situation. De vanligaste läkemedlen är nikotinläkemedel som tuggummi eller plåster. De minskar det fysiska behovet av nikotin, och läkemedel kan fördubbla dina chanser att lyckas bli rökfri.¹

Det finns också läkemedel utan nikotin som en läkare kan skriva ut på recept.¹ Om du har fyllt 18 år kan du köpa nikotinläkemedel själv i en mataffär eller på ett apotek. Om du är under 18 år behöver nikotinläkemedel skrivas ut av en läkare.

Du som är gravid eller ammar bör inte använda något av dessa läkemedel.¹ Prata med en läkare om du ändå behöver använda nikotinläkemedel när du är gravid eller ammar.

Om rökstoppet inte håller direkt

Om du börjar röka igen är det vanligt att misslyckas några gånger innan du lyckas sluta. Försök att använda det du lärde dig under det tidigare försöket när du bestämmer dig för att sluta igen. För varje gång du gör ett seriöst försök att sluta röka ökar chansen att du lyckas bli långsiktigt rökfri. Ett bakslag kan ge kunskap som du har nytta av vid nästa försök. Fundera på vad som hände när du började röka igen och använd det du lärde dig när du planerar nästa rökstopp. Ett nytt försök kan därför bygga vidare på det tidigare försöket, i stället för att börja helt från början.¹

Vad kostar tobaksavvänjning?

Avgifter för vårdkontakter

När du kontaktar vården får du oftast betala en avgift. Hur mycket du betalar beror bland annat på vilken typ av vård du får.³ Det gäller även om kontakten handlar om stöd för att sluta röka.

Hälso- och sjukvården finansieras till största delen genom skatt till regioner och kommuner. Därför är avgiften vid exempelvis ett läkarbesök bara en liten del av den faktiska kostnaden för vården.

Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter som gäller.³ Avgifterna är oftast ganska lika mellan regionerna, men de kan ändå skilja sig åt. För att få veta vad ett besök kostar kan du kontakta mottagningen där du får vård.

Vid offentlig vård och hos privata vårdgivare som har avtal med en region betalar du den patientavgift som gäller i den region där du får vården.³ Det gäller också om du väljer vård i en annan region än den där du är folkbokförd.

Högkostnadsskydd för öppenvård

Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården.⁴ Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Det kan till exempel vara ett besök hos läkare eller sjuksköterska på en vårdcentral. Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.

Du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader.⁴ En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.

Tolv-månadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket sker. När du har betalat upp till den beloppsgräns som regionen har beslutat om får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden, och då betalar du inget för dina besök. Frikortet gäller i alla regioner i Sverige. I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får ett frikort.⁴

Privat vård och försäkring

I helt privat vård som inte finansieras av en region betalar du hela kostnaden själv.³ Det gäller vård som inte finansieras genom någon region.

En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.³ Om du har frågor om vad vården kostar kan du kontakta mottagningen där du fick vård.

Fördelar med tobaksavvänjning

Förändringar det första dygnet

Kroppen börjar återhämta sig nästan direkt när du slutar röka. Det är aldrig för sent att sluta röka. När du gör ett rökstopp reagerar kroppen nästan omedelbart och börjar återhämta sig. Därför är det aldrig för sent att sluta röka och ge dig själv chansen att må bättre.¹ Redan under det första dygnet börjar flera förändringar märkas:

• Efter några minuter har ditt blodtryck och din puls gått ner till en normal nivå.¹
• Efter åtta timmar har kolmonoxidhalten i ditt blod minskat och närmar sig det normala.¹
• Efter 24 timmar har nikotinet i ditt blod nollställts.¹

Lungor och blodcirkulation under månaderna efteråt

Återhämtningen fortsätter under de närmaste månaderna. Efter två till tolv veckor fungerar dina lungor och din blodcirkulation så mycket bättre att det bör kännas lättare att promenera.¹

Flimmerhåren i dina luftrör återhämtar sig efter rökstopp.¹ De rengör lungorna genom att skicka tillbaka smuts och föroreningar upp i halsen igen. Det kan göra att du hostar mer. Det kan ta några månader innan du märker att du hostar mindre och har mindre mängd slem i halsen.

Efter två till tolv veckor blir huden mindre grå och börjar återfå sin naturliga färg. Efter ett år har risken för hjärtinfarkt minskat.¹

Fördelar efter ett år

Efter ett år från det att du tog din sista cigarett har ditt immunförsvar blivit så här mycket bättre:

• Din kropp kan nu lättare motverka förkylningar och andra sjukdomar.¹
• Risken för att du ska få allergier och luftrörskatarr har minskat betydligt.¹
• Risken för hjärtinfarkt har nu minskat.

Långsiktiga hälsofördelar

Fördelarna med att inte röka fortsätter resten av ditt liv. Efter fem till femton år har risken för att du ska utveckla de flesta cancertyper halverats.¹ Det gäller till exempel lungcancer, strupcancer och bukspottkörtelcancer.

Efter 15 år har risken för att du ska få en stroke minskat till en nivå som är nära icke-rökarens.¹ Att sluta röka kan också förbättra livskvaliteten och förlänga livet.⁵

Nackdelar med tobaksavvänjning

Abstinens och röksug

När du slutar röka kan kroppen reagera med abstinensbesvär eftersom den inte längre får nikotin. Besvären kan vara obehagliga och leda till att du börjar röka igen. Röksug kan dyka upp då och då även flera år efter att du har slutat röka. När du slutar röka och kroppen inte längre får något nikotin kan du få abstinensbesvär. Röksuget brukar hålla i sig i 20–30 sekunder. Det kan kännas starkt medan det pågår, men går över snabbare efter att du har slutat röka. Röksuget kan dyka upp då och då även år efter rökstoppet. Yttre faktorer kan trigga igång behovet av att röka, eftersom rökning också hänger ihop med vanor och inlärt beteende.¹

Vanliga kortvariga besvär

Abstinensbesvär kan påverka hur du mår och fungerar under den första tiden efter rökstoppet. Vanliga besvär är:

• Du känner oro och ängslan.¹
• Du har svårt att koncentrera dig.¹
• Du är nedstämd.¹
• Du känner dig rastlös.¹
• Du har svårt att sova.¹
• Du blir lätt irriterad. Abstinensbesvär kan också ge ökad aptit och göra att du vill äta mer. Det kan göra förändringen i vardagen mer märkbar än bara själva röksuget. Besvären kan påverka både hur du mår och hur du fungerar under den första tiden efter rökstoppet.

Besvären kan göra den första tiden utan cigaretter påfrestande, även om de vanligtvis går över. För vissa kan röksuget ändå komma tillbaka senare, eftersom både nikotinberoende och tidigare vanor kan påverka behovet av att röka.

Begränsningar och särskilda situationer

De flesta abstinensbesvär brukar försvinna efter en till tre veckor från det att du slutar röka. Det betyder att besvären kan finnas kvar under en period efter rökstoppet. När du röker är kroppen van vid att få en viss mängd nikotin. Förutom de besvär som redan nämnts kan aptiten öka och du kan vilja äta mer.¹ Det är alltså inte bara röksuget som kan kännas besvärligt under de första veckorna.

Nikotinläkemedel passar inte alla situationer. Om du är gravid eller ammar bör du inte använda dessa läkemedel utan att först prata med en läkare.¹

E-cigaretter är ett annat alternativ som vissa överväger, men effekten som hjälp för att sluta röka är inte bevisad. Det kan därför vara svårt att veta om e-cigaretter hjälper dig att bli rökfri. Det finns flera sätt att försöka sluta röka, men olika alternativ passar inte alla. Nikotinläkemedel kan vara olämpliga om du är gravid, ammar, är tonåring eller har vissa medicinska problem eller använder vissa läkemedel.² För dig som tillhör någon av dessa grupper kan valet av hjälpmedel därför behöva bedömas särskilt.

Vem kan hjälpa dig med tobaksavvänjning?

Sluta-röka-linjen

Sluta-röka-linjen erbjuder kostnadsfria råd och stöd när du vill sluta röka. Där finns personer med stor erfarenhet av att hjälpa människor att sluta röka. Du kan ringa Sluta-röka-linjen på 020-84 00 00 eller gå in på slutarokalinjen.se.¹

Personalen finns på plats alla vardagar och vissa kvällar. Du kan också få tips för att hantera abstinensbesvär genom att kontakta professionella rökavvänjare, till exempel Sluta-röka-linjen.¹

Vårdcentral och distriktssköterska

En vårdcentral kan ge stöd och hjälp för att sluta röka.¹ Du kan kontakta en vårdcentral när du vill ha stöd i samband med att du slutar röka.

Många distriktssköterskor är särskilt utbildade för att hjälpa personer att sluta använda tobak. De kan hjälpa dig när du behöver extra stöd.¹ Fråga vårdcentralen vilken hjälp som finns där och hur du får kontakt med en distriktssköterska.

Rådgivning och stöd kan också ges av professionella rökavvänjare. De kan ge tips som passar situationer där du får abstinensbesvär eller behöver hjälp att fortsätta vara rökfri.

Stöd för personer under 18 år

Om du är under 18 år kan du kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, skolans elevhälsa eller studenthälsa för hjälp med nikotinläkemedel. För personer under 18 år behöver nikotinläkemedel skrivas ut av en läkare.¹

Du som är under 18 år kan gå till valfri vårdcentral eller ungdomsmottagning i Sverige.¹ Du behöver alltså inte välja en mottagning i den region där du bor.

Om du vill ha stöd att sluta röka kan du börja med den verksamhet som känns enklast att kontakta. En vårdcentral, en distriktssköterska, Sluta-röka-linjen eller en ungdomsverksamhet kan hjälpa dig vidare till rätt stöd.

Vanliga frågor om tobaksavvänjning

Kan nikotinläkemedel köpas utan recept?

Ja, om du har fyllt 18 år kan du köpa nikotinläkemedel utan recept i en mataffär eller på ett apotek. Det gäller till exempel nikotintuggummin och nikotinplåster. Nikotinläkemedel är alltså inte begränsade till apotek, utan kan också finnas där du handlar mat. De vanligaste formerna är tuggummin och plåster som innehåller nikotin. Nikotinläkemedel minskar det fysiska behovet av nikotin, och du kan använda dem som hjälp när du försöker sluta röka.¹

Om du är under 18 år behöver nikotinläkemedel skrivas ut av en läkare. Du kan då kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning eller skolans elevhälsa eller studenthälsa. Du får gå till vilken vårdcentral eller ungdomsmottagning du vill i hela Sverige. Prata med vården om vilket stöd som kan passa dig. Det gäller även om du vill använda nikotinläkemedel för att minska antalet cigaretter mer långsamt. Nikotinläkemedel för personer under 18 år behöver fortfarande skrivas ut av läkare.¹

Är ökad aptit en möjlig del av abstinensen?

Ja, ökad aptit kan förekomma när du slutar röka. Du kan också vilja äta mer. Det är ett av flera möjliga abstinensbesvär efter att kroppen inte längre får nikotin. Abstinens kan därför påverka både hur hungrig du känner dig och hur mycket du vill äta. Ökad aptit är ett vanligt symtom på abstinens efter rökstopp.¹

En viktuppgång kan vara en kortvarig effekt när du slutar röka eller minskar rökningen.² Viktuppgång och ökad aptit är inte samma sak, men de kan förekomma under samma period. Abstinensbesvär brukar försvinna efter en till tre veckor från det att du slutar röka.¹

Besvär som ökad aptit och en önskan att äta mer kan göra den första tiden annorlunda än du hade väntat dig. Det kan vara bra att känna till detta när du planerar ett rökstopp. Om abstinensbesvär blir svåra att hantera kan du få tips av professionella rökavvänjare, till exempel Sluta-röka-linjen.¹

Är det lättare att lyckas efter en viss rökfri tid?

Ja. Om du klarar 28 dagar rökfri är du fem gånger mer benägen att sluta röka för gott.⁶ De första 28 dagarna kan därför vara ett tydligt mål när du planerar ditt rökstopp.

Det finns också kostnadsfria digitala stöd som kan hjälpa dig att komma igång. Du kan få kostnadsfritt råd och stöd hos Sluta röka-linjen på 020-84 00 00 eller på slutarokalinjen.se, där det finns personer som har stor erfarenhet av att hjälpa folk att sluta röka.

Ett sådant program kan också ge praktiska tips för att hantera situationer som sätter igång röksug. Du kan använda stödet när du förbereder dig för rökstoppet och under tiden efteråt.

Att du har klarat en viss tid rökfri betyder inte att du måste göra allt på samma sätt som någon annan. Om du klarar 28 dagar utan att röka ökar chansen att du slutar för gott. För mer information om stöd och hjälp, se avsnittet om vem som kan hjälpa dig med tobaksavvänjning.