Synnedsättning kan märkas genom att det blir svårt att läsa text, bedöma avstånd eller förflytta sig. Den kan finnas från födseln eller komma senare under livet och bero på ögonsjukdomar, sjukdomar i kroppen eller skador på ögat; synfel är vanliga.
Vad är synnedsättning?
Synnedsättning är ett besvär, inte en sjukdom
En synnedsättning kan finnas när du föds eller komma senare under livet.1 Synnedsättning är ett samlingsbegrepp för att synen inte fungerar som vanligt. Besvären kan vara små eller stora och kan märkas i olika delar av synfältet. Synförmågan kan påverka hur du klarar olika delar av vardagen. Hos vuxna kan synnedsättning också påverka livskvaliteten.2
Synnedsättning kan bero på ögonsjukdomar, sjukdomar i kroppen eller skador på ögat. Synen påverkas alltså inte bara av själva ögat, utan även av sjukdomar som påverkar kroppen. En synnedsättning kan ge svårigheter i vardagen. Det kan till exempel vara att du har svårt att läsa text, bedöma avstånd eller förflytta dig.1
Så kan synen upplevas
Att börja se oskarpt kan märkas på flera olika sätt. Du kan uppleva besvär i ett öga, i båda ögonen eller i en viss del av synfältet.
Förändringen kan också påverka hur former och ansikten ser ut. Du ser raka linjer som krokiga. Du kan uppleva att ansikten ser snedvridna ut. Du ser dubbelt.1
Förändring över tid och vanliga former
Synen kan långsamt bli sämre. Det kan ta flera månader eller år. Synen kan också förändras snabbt, under ett par dagar eller veckor.1 Ibland kan synen bli sämre på mycket kort tid.
Synfel är vanliga. De kan göra att du antingen ser dåligt på nära eller långt håll eller både och.3 Vanliga synfel är närsynthet, översynthet, astigmatism och ålderssynthet.
Närsynthet innebär att du ser bättre på nära håll men otydligt på långt håll. Översynthet innebär ofta att du ser bättre på långt håll än på nära håll. Ålderssynthet är en åldersrelaterad förändring av ögat som gör det svårare att se föremål på nära håll. Att bli ålderssynt är fysiologiskt normalt.4
Synnedsättning kan förekomma i alla åldrar. De flesta personer med synnedsättning och blindhet är över 50 år.5
Synfel är en vanlig orsak till att synen blir oskarp. Synfel beror på att ljuset bryts på fel sätt i ögat, så att bilden inte blir skarp på näthinnan.3
Närsynthet innebär att du ser bättre på nära håll än på avstånd.3
Närsynthet beror vanligtvis på att ögat är för långt i förhållande till sin optiska brytkraft.6
Ärftlighet och omgivningsfaktorer bidrar till närsynthet.6
Översynthet uppstår när ögats optik är för svag i förhållande till ögats längd.7
Astigmatism beror oftast på att hornhinnan har olika krökning i olika vinklar.3
Ålderssynthet beror på att ögats förmåga att ställa om från långt håll till nära håll minskar.
När ska du söka vård för synnedsättning?
Kontakta en optiker
Kontakta en optiker om något av följande stämmer in på dig:
Din syn har blivit sämre under de senaste sex månaderna.1
Om du tror att du har ett synfel ska du kontakta en optiker. En optiker kan undersöka din synskärpa och prova glas med olika styrka för att ta reda på vilken glasögonstyrka som passar dig. Vid undersökningen kan du och optikern komma fram till en glasstyrka eller en kombination av glasstyrkor som ger bästa möjliga synskärpa. Optikern kan ibland skicka en remiss till en ögonläkare för undersökning om du inte får bra synskärpa med glasögon.3
Det är alltså optikern som är en vanlig första kontakt när synen har blivit lite sämre eller när du tror att du har ett synfel. Om synen förändras snabbt ska du i stället kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.1 Optikern kan ibland skicka en remiss till en ögonläkare om du inte får bra synskärpa med glasögon.3
Vad kan du göra själv vid synnedsättning?
Anpassa vardagen med synhjälpmedel
Synhjälpmedel kan göra det lättare att klara vardagen när synen inte räcker till. Genom syncentralen kan du få hjälpmedel som är anpassade efter dina behov. Datorprogram som förstorar text eller läser upp text kan vara synhjälpmedel.1
Syncentralen kan ge dig träning i att använda rätt belysning utifrån dina förutsättningar. Du kan också få träning i att orientera dig och förflytta dig. Syncentralen kan ge undervisning i att skriva och läsa utifrån dina förutsättningar.1
Vilka hjälpmedel som finns och vilka som är gratis varierar mellan regionerna. Du kan även köpa hjälpmedel själv. Läs mer om synhjälpmedel på varden.se.
Praktisk hjälp hemma och utanför hemmet
En heminstruktör kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel i hemmet. Heminstruktören kan också hjälpa dig med träning i praktiskt hushållsarbete och med att förflytta dig utanför hemmet.1
För att få kontakt med en heminstruktör kontaktar du kommunen där du bor. Du behöver ingen remiss.1 I vissa kommuner finns i stället en distriktsarbetsterapeut, och en del kommuner har varken heminstruktör eller distriktsarbetsterapeut.
Utredning och behandling vid synnedsättning
Vad som händer vid ögonundersökningen
Vid ett besök får du först berätta om dina besvär. Läkaren kan fråga hur snabbt synen har förändrats, om synen blivit sämre på båda ögonen och om du har andra ögonbesvär eller sjukdomar. Du kan också få frågor om du har ont i ögat, om du har diabetes eller om en nära släkting har en ögonsjukdom.1
Läkaren undersöker först din synskärpa. Därefter undersöker läkaren oftast ögat med ett ögonmikroskop. Då undersöks ögats yttre och inre delar, bland annat hornhinnan, linsen, glaskroppen och näthinnan. Ibland gör läkaren också en tryckmätning. Sedan undersöks ögats inre delar, linsen, glaskroppen och näthinnan.1
Undersökningen tar oftast fem till tio minuter.1 Om du får pupillvidgande ögondroppar före undersökningen tar det längre tid eftersom dropparna behöver tid för att verka.
Undersökning av synfel
Synskärkan kan undersökas hos en optiker eller ögonläkare. Du får då läsa bokstäver som blir allt mindre. Optikern eller ögonläkaren provar glas med olika styrka för att hitta den glasögonstyrka som ger bäst syn. Ibland används en autorefraktor för att mäta synfelet. Apparaten ger ett förslag på vilken glasstyrka som kan passa.3
Vem kan hjälpa dig vid synnedsättning?
Optiker och ögonläkare
En optiker kan undersöka din synskärpa och prova glas med olika styrka för att ta reda på vilken glasögonstyrka som passar.11 Optikern kan ibland skicka en remiss till en ögonläkare om du inte får bra synskärpa med glasögon.3 Utredning och behandling av grön starr ska göras av ögonläkare.10
Syncentral och kurator
Om du har mycket nedsatt syn och behöver praktiskt stöd kan en ögonläkare skriva en remiss till syncentralen. Syncentralen kan ge träning och undervisning utifrån dina förutsättningar samt hjälpa till med synhjälpmedel. Ögonsjukhusens ögonmottagningar kan ordna kontakt med en kurator.1 På syncentralen kan du också få stöd av en kurator eller en psykolog.
Kommunalt stöd och andra aktörer
Kommunens heminstruktör kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel i hemmet och träna praktiskt hushållsarbete. Heminstruktören gör sedan en bedömning av vilka behov du har. Du behöver ingen remiss för att få kontakt med en heminstruktör, utan kontaktar kommunen där du bor. Om kommunen saknar heminstruktör kan du i stället få hjälp av en distriktsarbetsterapeut.
Vanliga frågor om synnedsättning
Kan synnedsättning finnas från födseln?
Ja, synnedsättning kan finnas redan när du föds. Synnedsättning kan också komma senare under livet.1 Orsaken kan finnas i ögat, men ibland i andra delar av kroppen.
Vad betyder krokseende?
Krokseende betyder att raka linjer ser krokiga ut. Krokseende är ett sätt som synnedsättning kan märkas på. Det kan till exempel förekomma vid våta åldersförändringar i gula fläcken, där förändringarna kommer snabbt inom en till två veckor.1
Kan barn få hjälp med synfel?
Synfel hos barn upptäcks ofta vid synmätning på BVC eller i skolan. Vid fyraårskontrollen på BVC får barnet göra en synmätning, och synfel kan också upptäckas vid skolans synmätning när barnet är sex år. Barn och unga vuxna kan få glasögonbidrag eller bidrag till kontaktlinser till och med det år de fyller 19 år. För barn upp till åtta års ålder bestämmer varje region själv bidragets storlek.3
Kan synnedsättning påverka vardagen?
Synnedsättning kan göra det svårt att läsa text. Synnedsättning kan göra det svårt att bedöma avstånd. Det kan också vara svårt att förflytta sig eller att göra vardagliga aktiviteter som att läsa post och laga mat. Syncentralen kan ge undervisning i att skriva och läsa utifrån dina förutsättningar och träning i att orientera dig och förflytta dig.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Närsynthet utvecklas ofta under barndomen och tonårstiden. Risken för närsynthet kan påverkas av gener, mycket närarbete och hur mycket dagsljus ett barn får. Närsynthet kan också förekomma tillsammans med vissa ögonsjukdomar och sjukdomar i kroppen. Översynthet kan bero på normal biologisk variation, en avvikelse i ögats längd eller ögats optiska styrka.7
Åldersrelaterade ögonsjukdomar
Grå starr innebär att ögats lins blir grumlig och är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos äldre patienter. Den vanligaste orsaken till grå starr är hög ålder.9 Grå starr kan dock förekomma i alla åldrar, även hos nyfödda. Diabetes, skador mot ögat, rökning och tidigare inflammation i ögat är exempel på andra faktorer som kan ha samband med grå starr.
Öppenvinkelglaukom, som är den vanligaste formen av grön starr, gör att synfältet långsamt krymper.1 Den vanligaste glaukomformen ger ofta inga tydliga symtom tidigt i sjukdomsförloppet. Grön starr är vanligt i högre åldrar och uppskattas drabba omkring fem procent av personer över 75 år.10 Ärftlighet kan också spela roll, särskilt om två eller fler nära släktingar har sjukdomen.
Åldersförändringar i gula fläcken påverkar mitten av synfältet. Den torra formen av åldersförändringar i gula fläcken ger oftast märkbara synbesvär först efter många år. Den våta formen kan utvecklas snabbt och ge krokseende.1 Åldersförändringar i gula fläcken är en av de ledande orsakerna till synnedsättning och blindhet globalt.2
Andra ögonsjukdomar
Inflammation eller infektion i hornhinnan, som kallas keratit, kan ge flera besvär:1
skav i ögat
värk i ögat
rodnad och irritation
ljuskänslighet
suddig syn
Näthinneavlossning kan ge ljusblixtar eller en skugga i utkanten av synfältet. Näthinneavlossning kan också ge små rörliga punkter, streck och ringar.1 Det brukar inte göra ont, men synskärpan kan bli sämre om näthinneavlossningen påverkar gula fläcken.
Andra ögonsjukdomar kan påverka synen på olika sätt. Hur snabbt synen förändras och hur mycket den påverkas beror på vilken sjukdom det handlar om. En del sjukdomar ger en tillfällig synnedsättning, medan andra kan ge en synnedsättning som inte går över.
Sjukdomar i kroppen och skador
Diabetes kan påverka ögonen och försämra synen. En snabbt stigande blodsockerhalt kan göra att du tillfälligt blir närsynt inom ett dygn. Långvarig diabetes kan skada blodkärlen och nervcellerna i näthinnan.1
Högt blodtryck kan skada näthinnans blodkärl och nervceller.1 Därför kan orsaken till synnedsättning ibland finnas i en sjukdom i kroppen, även när besvären märks i ögonen.
Ett kraftigt slag mot ögat kan ge skador på hornhinnan, linsen eller näthinnan och därmed synnedsättning.1 Hur mycket synen påverkas beror på var i ögat skadan sitter och hur allvarlig den är.
Skräp i ögat kan ibland orsaka ett skrubbsår på ögat.1 Såret brukar läka inom ett dygn, men det kan ibland behöva behandling. Ett skrubbsår kan också leda till en infektion i hornhinnan, och ett ärr mitt på hornhinnan kan ge synnedsättning.
Hur vanligt synnedsättning är
Globalt har minst 2,2 miljarder människor nedsatt syn på nära eller långt håll. Brytningsfel och grå starr är globalt de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet.2 Andra ledande orsaker globalt är diabetesretinopati, grön starr och åldersrelaterade förändringar i gula fläcken.5 Den vanligaste orsaken till nedsatt syn på nära håll globalt är ålderssynthet.2
Orsakerna varierar mellan länder och mellan olika åldersgrupper. Befolkningens åldrande ökar risken för att fler får synnedsättning. Hos barn kan medfödd grå starr och förändringar efter för tidig födsel vara viktiga orsaker i olika delar av världen.
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:
Ögat är rött och det gör ont, skaver och är mycket irriterat.1
Det är viktigt att inte avvakta när synförändringen kommer snabbt, eftersom synen ibland kan bli sämre på mycket kort tid. Snabba synförändringar behöver därför bedömas på rätt vårdnivå. Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning även om du inte vet vad förändringen beror på. Ögat är rött och det gör ont, skaver och är mycket irriterat är också ett skäl att kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.1
Kontakta ögonmottagning eller ansvarig ögonläkare
Du kan också kontakta en ögonmottagning direkt. Kontakta den ögonläkare som är ansvarig för din behandling om du har en ögonsjukdom sedan tidigare och har fått besvär igen.1
Om du redan har kontakt med en ögonläkare kan det därför vara den mottagningen du ska vända dig till när tidigare ögonbesvär kommer tillbaka. Du kan också kontakta en ögonmottagning direkt när du behöver ögonvård. Om du redan följs för en ögonsjukdom är den ansvariga ögonläkaren den kontakt som anges när besvären kommer tillbaka. Har du ingen sådan kontakt kan 1177 hjälpa dig att bedöma symtomen och berätta var du kan söka vård.1
Du kan välja vårdcentral eller specialistmottagning i hela landet. För den öppna specialiserade vården kan det ibland krävas en remiss, så fråga mottagningen eller ring 1177 om vad som gäller.1
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Du kan ringa 1177 om du är osäker på vilken mottagning som passar dina besvär. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1
Val av mottagning och remiss
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Det betyder att du i vissa fall kan kontakta en specialistmottagning själv, medan det ibland krävs en remiss för att få komma till den öppna specialiserade vården.
Förberedelse och stöd
Inför det första mötet på syncentralen kan du fundera på vilka aktiviteter som är svåra att göra.1 Det kan till exempel handla om att läsa din post, laga mat eller vara utomhus. Skriv gärna ner sådant som du vill få hjälp med, så blir det lättare att beskriva din vardag under mötet.
Du kan själv föreslå hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara vardagen.1 Syncentralen kan sedan hjälpa dig att hitta synhjälpmedel som passar dina behov. Du kan också läsa mer om att få hjälpmedel på varden.se.
Vid undersökningen kan du och optikern komma fram till en glasstyrka eller en kombination av glasstyrkor som ger bästa möjliga synskärpa. Optikern kan skicka en remiss till en ögonläkare om du inte får bra synskärpa med glasögon.3
Behandling som beskrivs i källorna
Vilken behandling du får beror på orsaken till synnedsättningen. Vanliga synfel kan korrigeras med glasögon eller kontaktlinser. En del synfel kan också behandlas med operation eller laserbehandling. Vilken metod som kan passa vid operation eller laserbehandling beror på vilket synfel du har.3
Behandling av grön starr kan bestå av ögondroppar, laser eller operation.1
En liten näthinneavlossning kan behandlas med laser.1
En större näthinneavlossning kan kräva operation.1
En mild inflammation i hornhinnan läker ofta av sig själv. Inflammation i hornhinnan kan också behandlas med ögondroppar. Om ett ärr i hornhinnan ger en kraftig synnedsättning kan behandling med laser eller hornhinnetransplantation behövas.1
Pupillvidgande droppar och tiden efteråt
Pupillvidgande ögondroppar kan behöva ges före undersökningen. Efter dropparna kan du se dimmigt i en timme upp till två dygn. Dropparna kan också göra dig lite ljuskänslig efter undersökningen.1
Har du fått frågan om en annan vårdgivare får läsa din journal? Sortera situationen, förstå villkoren för samtycke och se hur du kan säga nej, avsluta ett samtycke eller begära uppgifter om åtkomst.
När du efter en vårdkontakt vill förstå vad som hände eller få hjälp att föra fram ett klagomål kan du välja väg efter ditt mål: en förklaring, stöd eller att föra en allvarlig händelse vidare.
Just nu sprids magsjuka i Sverige i högre grad än vanligt genom färsk kyckling. Du kan minska risken för smitta genom att välja frysta produkter eller vara extra noggrann med temperaturen vid tillagning.
Kämpar du med psykisk ohälsa, stress, skadligt bruk eller beroende? Access Duo erbjuder individanpassad digital vård och behandling med erfarna samtalsterapeuter som lyssnar och utformar behandlingen utifrån din unika situation.
Allt fler patienter sker idag alternativ till traditionell ortopedisk kirurgi. På Elit Ortopedi har man valt att gå en väg där fokus ligger på att stödja kroppens egen förmåga att läka med hjälp av moderna, biologiska behandlingsmetoder.
ANNONS
ANNONS