Öga

Om ögat

Ögat som synorgan

Ögat är ett sinnesorgan som gör att du kan se. Det tar emot synligt ljus från omgivningen och omvandlar ljuset till signaler som hjärnan använder för att skapa ditt synintryck. Signalerna innehåller information om bland annat ljusets färg och styrka. Signalerna från ögonen fungerar som kodade meddelanden om ljuset. Tillsammans ger ögonen ett synfält på ungefär 200 grader på bredden och 135 grader på höjden.¹

Ögonen gör den fysiska delen av seendet. Hjärnan tar emot signalerna, bearbetar dem och bygger den bild som du upplever. Därför är syn inte bara det som händer i ögat, utan en process som börjar när ögat tar emot ljus och fortsätter när hjärnan bearbetar det.¹

De flesta människor föds med två ögon. Ögonen samlar in information från omvärlden och skickar den vidare till hjärnan.¹ När informationen har bearbetats kan du uppfatta det du ser som en sammanhängande bild.

Vad ögonen hjälper oss att uppfatta

När ögonen arbetar tillsammans bidrar de till djupseende och tredimensionellt seende.¹ Det hjälper dig att uppfatta om något finns närmare eller längre bort.

Ögonen bidrar också till färgseendet.¹ Hjärnan bearbetar signalerna från ögonen och använder informationen om ljuset för att skapa synintrycket, däribland hur färger uppfattas.

Anatomi och uppbyggnad av ögat

Ögats yttre delar

Ögats yta består av flera delar som skyddar ögats insida och hjälper till att hålla ögat fuktigt. De yttre delarna ligger längst fram eller runt den synliga delen av ögat. Ögat är format som ett litet klot. Det kallas ögongloben.²

• Hornhinnan skyddar ögats insida, ungefär som en vindruta. Den bryter också en del av ljuset när det kommer in i ögat. Tårvätskan smörjer hornhinnorna och hjälper till att hålla deras yta fuktig.
• Senhinnan är den vita delen av ögat. Den ger ögongloben dess allmänna form och struktur.
• Bindehinnan är ett tunt och genomskinligt lager. Den täcker senhinnan och klär insidan av ögonlocken.

Hornhinnan, senhinnan och bindehinnan är alltså olika lager och delar av ögats yttre. Tårvätskan ligger på ögats yta och smörjer framför allt hornhinnan.

Iris, pupill och lins

Bakom hornhinnan finns iris, pupillen och linsen. Tillsammans släpper de in ljus och hjälper till att rikta ljuset längre in i ögat.

• Iris innehåller muskler som styr pupillens storlek. Iris påverkar också ögonfärgen.
• Pupillen är den svarta öppningen i iris. Den fungerar som en öppning in mot ögat och reglerar hur mycket ljus som kommer in.
• Linsen fokuserar ljuset som kommer in i ögat. Den leder ljuset mot ögats bakre del.
• Kammarvätska är en vätska som fyller det främre rummet i ögat. Trycket från kammarvätskan hjälper till att hålla ögats form.

Iris omger alltså pupillen, medan linsen ligger längre in och riktar ljuset mot ögats bakre del. Kammarvätskan finns i det främre rummet framför linsen och bidrar där till ögats form.

Ögats inre delar och förbindelse med hjärnan

Så fungerar ögat

Ljusets väg genom ögat

Seendet börjar med ljus från omvärlden. Ljuset kommer in i ögat och passerar genom flera klara delar: hornhinna, kammarvätska, lins och glaskropp. De här delarna bryter ljuset och fokuserar det genom att påverka hur långt ljusstrålarna färdas innan de möts i fokus. När ljuset passerar genom de klara delarna ändras ljusstrålarnas riktning. På så sätt samlas strålarna till en fokuserad punkt. För att synen ska bli skarp behöver den punkten hamna på näthinnan. Fokuseringen påverkas av hur ögats form och de ljusbrytande delarna tillsammans styr ljuset.¹ Det är alltså inte bara en enda del som gör att ljuset hamnar rätt.

Fokuseringen behöver bli exakt för att du ska se tydligt. Om den inte blir det uppfattas det du tittar på som suddigt. Muskler i ögat kan göra små förändringar av ögats form. På så sätt flyttas fokuspunkten så att den hamnar rätt på näthinnan. Förändringen av ögats form är liten, men den kan flytta fokus mellan olika avstånd. När fokus flyttas på det sättet kan ljuset från det du tittar på riktas mot näthinnan. Musklernas arbete är därför en del av ögats sätt att ställa in skärpan.¹

Från ljus till synintryck

När ljuset träffar cellerna i näthinnan skickar cellerna signaler till hjärnan. Signalerna fungerar som kodade meddelanden om ljuset. De innehåller bland annat information om ljusets färg och styrka. Näthinnans celler omvandlar ljuset till elektriska signaler som kan skickas vidare till hjärnan. På det sättet blir egenskaper hos ljuset till information som nervsystemet kan bearbeta. Olika delar av näthinnan bidrar med olika slags information om ljuset. Signalerna från näthinnan förs sedan vidare till hjärnan genom synnerven.¹

Vanliga besvär och tillstånd i ögat

Vanliga symtom och orsaksområden

Ögonbesvär kan märkas på olika sätt. Vanliga besvär från ögats yta är irritation, rött öga, rinnande ögon eller vätska från ögat. Synbesvär kan innebära att du ser dubbelt, plötsligt ser sämre eller förlorar synen, blir känslig för ljus eller har svårt att se tydligt.¹

• Irritation kan märkas som att det skaver eller svider i ögat.
• Ögat kan bli rött.
• Ögat kan rinna eller få vätska från sig.
• Du kan bli känslig för ljus.
• Du kan få dubbelseende.
• Du kan få plötsligt förändrad syn eller plötsligt förlora synen.
• Du kan få svårt att se tydligt.

Brytningsfel innebär att ljuset inte fokuseras rätt på näthinnan.¹ Det kan göra att det du tittar på verkar suddigt. Vanliga ögonsjukdomar är bland annat grå starr, glaukom, näthinnesjukdomar, makuladegeneration och diabetesrelaterade ögonproblem.³ Vissa ögonsjukdomar kan finnas utan att du märker några symtom.

Glaskroppsavlossning och näthinneavlossning

Glaskroppsavlossning är mycket vanligt och oftast inte farligt. Det är vanligast från 50-årsåldern. Oftast märker du inte av det. Glaskroppen blir mer lättflytande och sjunker ihop från 50-årsåldern, vilket kan göra att den lossnar från näthinnan. De flesta får glaskroppsavlossning i medelåldern eller senare i livet.

Undersökning och utredning av ögat

Syn och ögonmikroskop

Synskärpan kan testas med en syntavla från några meters håll.² Tavlan innehåller bokstäver i olika storlekar, och läkaren bedömer synskärpan utifrån hur små bokstäver du kan se.

Ett ögonmikroskop förstorar ögat och används när läkaren undersöker ögat.⁴ Du sitter på ena sidan av mikroskopet med hakan och pannan mot ett stöd, så att huvudet hålls stilla medan läkaren undersöker ögat.

Pupillvidgande ögondroppar används ofta eftersom delar av ögat kan vara svåra att undersöka genom en normalstor pupill.⁴ Det starka ljuset från ögonmikroskopet kan blända dig under undersökningen.

Efter pupillvidgande droppar kan synen vara suddig i minst fyra timmar.⁴ Du kan också bli ljuskänslig under de första timmarna och ha svårt att läsa eller se skarpt på nära håll med det undersökta ögat.

Näthinneundersökning och fotografering

Vid en näthinneundersökning kan läkaren använda ett kontaktglas med speglar efter att ögat bedövats med droppar.

Egenvård för ögat

Skydda ögonen

Det går inte alltid att helt undvika att få skräp i ögonen. Vid vissa aktiviteter och i vissa arbeten kan du minska risken för ögonskador genom att använda skyddsglasögon.

• Använd skyddsglasögon när du arbetar med frätande kemikalier eller kemikalier som är skadliga på annat sätt.⁷
• Använd skyddsglasögon när du arbetar med till exempel såg, hammare, svarv eller slip.⁷

Starkt ljus kan också skada ögonen.⁵ Det kan till exempel hända om du tittar direkt på en svetslåga eller på starkt laserljus. Skydda därför ögonen mot starkt ljus när det behövs, till exempel med skyddsglasögon vid arbete med svets. Använd också skydd för ögonen i starkt solljus, till exempel solglasögon i miljöer där solen lyser på snö, hav eller vit sand.

Om du får skräp i ögat

Skräp i ögat kan ofta sköljas bort med ögats tårar eller med vatten. Börja med en enkel åtgärd och undvik att göra sådant som kan förvärra irritationen.

• Du kan ofta få bort skräp genom att blinka några extra gånger.⁷

Vem kan hjälpa dig vid besvär i ögat?

Vilken vård kan vara aktuell?

Ögonbesvär kan bedömas på en vårdcentral eller en ögonmottagning.⁴ Undersökningen kan göras på en vårdcentral eller en ögonmottagning. Vilken mottagning som passar beror på vilket besvär du har och vilken undersökning som behövs.

En ögonläkare gör en ögonundersökning för att avgöra om du har fått en näthinneavlossning.² Vid misstanke om näthinneavlossning kan ditt öga undersökas på flera sätt av läkaren på vårdcentralen eller ögonmottagningen. En ögonläkare kan också undersöka om det har blivit hål i näthinnan.

Om du har diabetes får du en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare.⁶ Du får oftast en kallelse till nästa ögonbottenfotografering. Vid regelbundna undersökningar kan läkaren eller ögonsjuksköterskan jämföra bilder från tidigare undersökningar för att se om det finns nya diabetesförändringar i näthinnan.

Råd, val och remiss

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.² Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan använda rådgivningen om du är osäker på vilken mottagning som passar dina besvär.

Vanliga frågor om ögat

Vad är ögat och hur fungerar det?

Ögat tar emot ljus och omvandlar det till signaler som hjärnan använder för att skapa syn. Ljuset passerar genom hornhinnan, kammarvätskan, linsen och glaskroppen, som bryter och fokuserar ljuset mot näthinnan. När ljuset träffar näthinnans celler skickar de signaler till hjärnan. Om ljuset inte fokuseras rätt kan det du tittar på uppfattas som suddigt.¹

Synnerven för signalerna från näthinnan till hjärnan.¹ Hjärnan bearbetar signalerna och bygger den bild som du ser.

Vad kan rörliga prickar eller blixtar i synfältet bero på?

De kallas grumlingar och kan uppfattas som gråsvarta, halvt genomskinliga punkter, streck eller ringar i synfältet.⁴ Grumlingarna kan bli tydligare när glaskroppen förändras eller efter en glaskroppsavlossning.

Ljusblixtar i utkanten av synfältet kan bero på att glaskroppen drar i näthinnan när den lossnar. Glaskroppsavlossning gör vanligtvis inte ont.⁴ Se avsnittet om när du ska söka vård om du vill läsa om vårdkontakt vid nya synbesvär.

Vad händer vid en ögonundersökning?