Ögonbesvär och synbesvär är förändringar som påverkar ögat eller synen. De kan bedömas på vårdcentral eller ögonmottagning, och 1177 kan hjälpa dig att hitta vård.
Ögat är ett sinnesorgan som gör att du kan se. Det tar emot synligt ljus från omgivningen och omvandlar ljuset till signaler som hjärnan använder för att skapa ditt synintryck. Signalerna innehåller information om bland annat ljusets färg och styrka. Signalerna från ögonen fungerar som kodade meddelanden om ljuset. Tillsammans ger ögonen ett synfält på ungefär 200 grader på bredden och 135 grader på höjden.1
Ögonen gör den fysiska delen av seendet. Hjärnan tar emot signalerna, bearbetar dem och bygger den bild som du upplever. Därför är syn inte bara det som händer i ögat, utan en process som börjar när ögat tar emot ljus och fortsätter när hjärnan bearbetar det.1
De flesta människor föds med två ögon. Ögonen samlar in information från omvärlden och skickar den vidare till hjärnan.1 När informationen har bearbetats kan du uppfatta det du ser som en sammanhängande bild.
När ögonen arbetar tillsammans bidrar de till djupseende och tredimensionellt seende.1 Det hjälper dig att uppfatta om något finns närmare eller längre bort.
Ögonen bidrar också till färgseendet.1 Hjärnan bearbetar signalerna från ögonen och använder informationen om ljuset för att skapa synintrycket, däribland hur färger uppfattas.
Ögats yta består av flera delar som skyddar ögats insida och hjälper till att hålla ögat fuktigt. De yttre delarna ligger längst fram eller runt den synliga delen av ögat. Ögat är format som ett litet klot. Det kallas ögongloben.2
Hornhinnan, senhinnan och bindehinnan är alltså olika lager och delar av ögats yttre. Tårvätskan ligger på ögats yta och smörjer framför allt hornhinnan.
Bakom hornhinnan finns iris, pupillen och linsen. Tillsammans släpper de in ljus och hjälper till att rikta ljuset längre in i ögat.
Iris omger alltså pupillen, medan linsen ligger längre in och riktar ljuset mot ögats bakre del. Kammarvätskan finns i det främre rummet framför linsen och bidrar där till ögats form.
Seendet börjar med ljus från omvärlden. Ljuset kommer in i ögat och passerar genom flera klara delar: hornhinna, kammarvätska, lins och glaskropp. De här delarna bryter ljuset och fokuserar det genom att påverka hur långt ljusstrålarna färdas innan de möts i fokus. När ljuset passerar genom de klara delarna ändras ljusstrålarnas riktning. På så sätt samlas strålarna till en fokuserad punkt. För att synen ska bli skarp behöver den punkten hamna på näthinnan. Fokuseringen påverkas av hur ögats form och de ljusbrytande delarna tillsammans styr ljuset.1 Det är alltså inte bara en enda del som gör att ljuset hamnar rätt.
Fokuseringen behöver bli exakt för att du ska se tydligt. Om den inte blir det uppfattas det du tittar på som suddigt. Muskler i ögat kan göra små förändringar av ögats form. På så sätt flyttas fokuspunkten så att den hamnar rätt på näthinnan. Förändringen av ögats form är liten, men den kan flytta fokus mellan olika avstånd. När fokus flyttas på det sättet kan ljuset från det du tittar på riktas mot näthinnan. Musklernas arbete är därför en del av ögats sätt att ställa in skärpan.1
När ljuset träffar cellerna i näthinnan skickar cellerna signaler till hjärnan. Signalerna fungerar som kodade meddelanden om ljuset. De innehåller bland annat information om ljusets färg och styrka. Näthinnans celler omvandlar ljuset till elektriska signaler som kan skickas vidare till hjärnan. På det sättet blir egenskaper hos ljuset till information som nervsystemet kan bearbeta. Olika delar av näthinnan bidrar med olika slags information om ljuset. Signalerna från näthinnan förs sedan vidare till hjärnan genom synnerven.1
Ögonbesvär kan märkas på olika sätt. Vanliga besvär från ögats yta är irritation, rött öga, rinnande ögon eller vätska från ögat. Synbesvär kan innebära att du ser dubbelt, plötsligt ser sämre eller förlorar synen, blir känslig för ljus eller har svårt att se tydligt.1
Brytningsfel innebär att ljuset inte fokuseras rätt på näthinnan.1 Det kan göra att det du tittar på verkar suddigt. Vanliga ögonsjukdomar är bland annat grå starr, glaukom, näthinnesjukdomar, makuladegeneration och diabetesrelaterade ögonproblem.3 Vissa ögonsjukdomar kan finnas utan att du märker några symtom.
Glaskroppsavlossning är mycket vanligt och oftast inte farligt. Det är vanligast från 50-årsåldern. Oftast märker du inte av det. Glaskroppen blir mer lättflytande och sjunker ihop från 50-årsåldern, vilket kan göra att den lossnar från näthinnan. De flesta får glaskroppsavlossning i medelåldern eller senare i livet.
Synskärpan kan testas med en syntavla från några meters håll.2 Tavlan innehåller bokstäver i olika storlekar, och läkaren bedömer synskärpan utifrån hur små bokstäver du kan se.
Ett ögonmikroskop förstorar ögat och används när läkaren undersöker ögat.4 Du sitter på ena sidan av mikroskopet med hakan och pannan mot ett stöd, så att huvudet hålls stilla medan läkaren undersöker ögat.
Pupillvidgande ögondroppar används ofta eftersom delar av ögat kan vara svåra att undersöka genom en normalstor pupill.4 Det starka ljuset från ögonmikroskopet kan blända dig under undersökningen.
Efter pupillvidgande droppar kan synen vara suddig i minst fyra timmar.4 Du kan också bli ljuskänslig under de första timmarna och ha svårt att läsa eller se skarpt på nära håll med det undersökta ögat.
Vid en näthinneundersökning kan läkaren använda ett kontaktglas med speglar efter att ögat bedövats med droppar.
Det går inte alltid att helt undvika att få skräp i ögonen. Vid vissa aktiviteter och i vissa arbeten kan du minska risken för ögonskador genom att använda skyddsglasögon.
Starkt ljus kan också skada ögonen.5 Det kan till exempel hända om du tittar direkt på en svetslåga eller på starkt laserljus. Skydda därför ögonen mot starkt ljus när det behövs, till exempel med skyddsglasögon vid arbete med svets. Använd också skydd för ögonen i starkt solljus, till exempel solglasögon i miljöer där solen lyser på snö, hav eller vit sand.
Skräp i ögat kan ofta sköljas bort med ögats tårar eller med vatten. Börja med en enkel åtgärd och undvik att göra sådant som kan förvärra irritationen.
Ögonbesvär kan bedömas på en vårdcentral eller en ögonmottagning.4 Undersökningen kan göras på en vårdcentral eller en ögonmottagning. Vilken mottagning som passar beror på vilket besvär du har och vilken undersökning som behövs.
En ögonläkare gör en ögonundersökning för att avgöra om du har fått en näthinneavlossning.2 Vid misstanke om näthinneavlossning kan ditt öga undersökas på flera sätt av läkaren på vårdcentralen eller ögonmottagningen. En ögonläkare kan också undersöka om det har blivit hål i näthinnan.
Om du har diabetes får du en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare.6 Du får oftast en kallelse till nästa ögonbottenfotografering. Vid regelbundna undersökningar kan läkaren eller ögonsjuksköterskan jämföra bilder från tidigare undersökningar för att se om det finns nya diabetesförändringar i näthinnan.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.2 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan använda rådgivningen om du är osäker på vilken mottagning som passar dina besvär.
Ögat tar emot ljus och omvandlar det till signaler som hjärnan använder för att skapa syn. Ljuset passerar genom hornhinnan, kammarvätskan, linsen och glaskroppen, som bryter och fokuserar ljuset mot näthinnan. När ljuset träffar näthinnans celler skickar de signaler till hjärnan. Om ljuset inte fokuseras rätt kan det du tittar på uppfattas som suddigt.1
Synnerven för signalerna från näthinnan till hjärnan.1 Hjärnan bearbetar signalerna och bygger den bild som du ser.
De kallas grumlingar och kan uppfattas som gråsvarta, halvt genomskinliga punkter, streck eller ringar i synfältet.4 Grumlingarna kan bli tydligare när glaskroppen förändras eller efter en glaskroppsavlossning.
Ljusblixtar i utkanten av synfältet kan bero på att glaskroppen drar i näthinnan när den lossnar. Glaskroppsavlossning gör vanligtvis inte ont.4 Se avsnittet om när du ska söka vård om du vill läsa om vårdkontakt vid nya synbesvär.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Längre in i ögat finns glaskroppen, näthinnan och gula fläcken. Synnerven förbinder ögat med hjärnan.
Glaskroppen fyller alltså större delen av utrymmet mellan linsen och näthinnan, medan näthinnan sitter längst bak i ögat. Gula fläcken ligger i näthinnan och är särskilt viktig för det centrala seendet. Synnerven är förbindelsen som leder signalerna från näthinnan vidare till hjärnan.
Hjärnan avkodar och bearbetar signalerna och använder dem för att bygga den bild som du ser.1 Det du ser uppstår alltså genom att ljuset först registreras i näthinnan och sedan bearbetas av hjärnan.
Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler som har olika uppgifter:
Ljuset behöver därför både fokuseras på rätt plats och registreras av cellerna i näthinnan för att synintrycket ska kunna bildas.
Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt och gör inte ont. Du kan få ett eller flera av följande synintryck:
När glaskroppen lossnar kan näthinnan i sällsynta fall få ett litet hål. Om det händer finns det risk för näthinneavlossning. Vätska kan tränga in genom hålet när glaskroppen inte längre ger stöd åt näthinnan. Då kan näthinnan lossna från åderhinnan.2
Vid näthinneavlossning lossnar näthinnan från åderhinnan.2 Då får näthinnan för lite näring och syre, och den fungerar sämre. En näthinneavlossning kommer ofta plötsligt och gör inte ont.
Näthinneavlossning kan märkas som följande:
Ögonskador kan bero på skräp, ett slag mot ögat, starkt ljus, laser eller kemikalier.5 De kan ge rodnad, sveda, skav, tårar, ljuskänslighet eller förändrad syn. Vilka besvär du får beror på om skadan är lindrig eller mer allvarlig.
Diabetesretinopati betyder att diabetes påverkar näthinnan. Förändringarna kan skada näthinnans blodkärl. I början märker du inga symtom alls.6
Om det uppstår en blödning vid diabetesretinopati kan du plötsligt se sämre.6 Du kan också se grumlingar eller få dimsyn. Grumlingar kan vara små rörliga punkter, streck eller ringar. En svullnad i gula fläcken kan göra att synskärpan blir sämre.
Kontakta genast en ögonmottagning om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.6
Efter en ögonskada ska du genast söka vård hos ögonläkare om du har en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet.5
Efter en ögonskada ska du genast söka vård hos ögonläkare om du har svårt att röra ögat eller ser dubbelt.5
Vid en ögonskada av ett vasst föremål eller en metallflisa som träffat ögat med hög fart ska du genast söka vård hos ögonläkare.5
Vid frätande ämne i ögat ska du genast skölja ögat, ringa 112 och begära Giftinformationscentralen samt fortsätta skölja i minst 15 minuter.7
Vid kraftiga besvär efter metallskräp som inte går över ska du genast kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om de är stängda ska du söka vård på akutmottagning.7
Vid ögonbottenfotografering tas en bild genom pupillen med en särskild kamera.2 Du sitter med hakan och pannan mot ett stöd, så att huvudet hålls stilla medan bilden tas.
Vid diabetes kan regelbundna ögonbottenundersökningar upptäcka näthinneförändringar innan de skadar synen. Genom att jämföra bilder från tidigare undersökningar kan läkaren eller ögonsjuksköterskan se om det finns nya diabetesförändringar i näthinnan. Hur ofta ögonbotten behöver undersökas beror på om det finns förändringar i näthinnan och hur stora de är.6 Du får vanligtvis en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare och kallas sedan till nya undersökningar.
Pupillerna vidgas vanligtvis i tio till trettio minuter före fotograferingen.6 Ögondropparna görs för att fotografierna ska bli så bra som möjligt.
Ultraljud kan användas när en blödning i glaskroppen gör det svårt att se näthinnan.2 Då kan läkaren undersöka ögat med hjälp av bilder som förs över till en bildskärm.
Vid ultraljud blundar du medan läkaren försiktigt för en ultraljudspenna över ögonlocket.2 Undersökningen gör inte ont, och du får besked om resultatet direkt när den är klar.
Efter en pupillvidgande undersökning kan du vara ljuskänslig och ha svårt att läsa de första timmarna.2 Synen kan också vara suddig under den tiden.
Efter en ögonbottenfotografering försvinner besvären oftast efter fyra timmar, men ibland är synen påverkad i upp till tre dygn. Undersökningen går oftast snabbt och gör inte ont, men hela besöket tar längre tid eftersom pupillerna behöver hinna vidgas före fotograferingen. Du kan skydda ögonen med solglasögon om du blir bländad av solljus.6
Ta ut kontaktlinserna innan du sköljer ögat. Ljummet vatten känns ofta skönare för ögat än kallt vatten. Håll gärna isär ögonlocken när du sköljer, eftersom sköljningen då blir mer effektiv. Använd en mjuk stråle från duschen eller vattenkranen om det går.
Om skräpet sitter kvar efter att du har sköljt ögat kan du ibland se det innanför det nedre ögonlocket. Försök alltid skölja bort skräpet först. Skräp innanför det övre ögonlocket är ofta svårt att ta bort på egen hand.
Regelbundna ögonundersökningar kan upptäcka många ögonsjukdomar eller andra problem innan du får symtom.1 Därför är ögonkontroller viktiga även om ögonen känns friska.
Att sluta röka eller att inte börja kan bidra till att ta hand om synen.1 Rökning kan med tiden bidra till problem med blodcirkulationen, även i de små blodkärlen i ögonen.
Om du har diabetes kan du minska risken för diabetesretinopati genom att inte röka, ha en bra metabol kontroll och regelbundet få ögonen undersökta.6 Metabol kontroll innebär att du regelbundet kontrollerar blodsocker, blodtryck och blodfetter. Vid diabetes är det viktigt att gå på de regelbundna ögonundersökningarna, eftersom förändringar i näthinnan då kan upptäckas tidigt. Håll gärna själv reda på när det är dags för nästa ögonkontroll, även om du brukar få en kallelse.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.5 Kontrollera därför med mottagningen om du behöver remiss innan du bokar ett besök.
Du kan läsa mer om undersökningar av ögat i avsnittet om undersökning och utredning.
Efter pupillvidgning kan du se suddigt och bli bländad under de första timmarna.2 Du kan också ha svårt att läsa eller se skarpt på nära håll under den tiden. Synen är oftast påverkad i minst fyra timmar efter pupillvidgande droppar.4
Skyddsglasögon kan användas vid arbete med kemikalier, verktyg och maskiner.7 Det gäller till exempel när du arbetar med skadliga kemikalier eller med såg, hammare, svarv eller slip. Skyddsglasögon kan minska risken för ögonskador.
Vid skräp i ögat kan du ofta börja med att blinka eller skölja ögat med ljummet vatten. Ta ut kontaktlinser innan du sköljer ögat. Undvik att gnugga kraftigt eftersom skräpet kan skada ögat om det finns kvar.7