Xantelasma är en ofarlig gul hudförändring på eller nära ögonlocket, som bildas när kolesterolavlagringar samlas under huden. Vårdgivare kan vanligtvis ställa diagnosen genom att undersöka huden, och behandling kan användas av kosmetiska skäl.
Xantelasma är en ofarlig gul förändring på eller nära huden på ögonlocket. Det bildas när kolesterolavlagringar samlas under huden.1 Xantelasma är den vanligaste formen av xantom. Ett xantom är en hudförändring som uppstår när fett samlas i huden. Xantelasma är en typ av så kallat platt xantom.2 Förändringen kan därför beskrivas som en ytlig hudförändring snarare än som en förändring inne i själva ögat.1 Xantelasma kallas också xanthelasma palpebrarum, men på svenska används benämningen xantelasma.2 Även om förändringen är ofarlig kan den upplevas som störande på grund av sitt utseende.1
Förändringen sitter ofta vid den inre ögonvrån på det övre ögonlocket, nära näsan. Det är alltså området där det övre ögonlocket möter näsan som ofta påverkas.2 Xantelasma kan förekomma på ett eller flera ögonlock, och förändringarna kan ha liknande utseende på båda sidor. Förändringen sitter i huden runt ögonlocken, inte i ögats inre delar.1 Både det övre och det nedre ögonlocket kan påverkas, och förändringarna kan sitta symmetriskt på ögonlocken.2
Cirka 1 procent av befolkningen har xantelasma. Xantelasma kan uppstå mellan 20 och 70 års ålder. De flesta får xantelasma mellan 35 och 55 års ålder.1 Xantelasma räknas därmed som en förändring som främst ses hos vuxna.2
Xantelasma kan hänga ihop med förändringar i blodfetterna, men det gäller inte alla som får förändringen. Hälften av personer med xantelasma har höga kolesterolvärden. När höga kolesterolvärden förekommer hos personer med xantelasma handlar det ofta om den typ av högt kolesterol som går i familjen. Sådana kolesterolvärden kan också förekomma vid vissa leversjukdomar. Xantelasma kan alltså ha samband med både ärftliga förändringar i blodfetterna och sjukdomar som påverkar levern. Den andra hälften av personer med xantelasma har inte höga kolesterolvärden.1 Xantelasma förekommer därför även när blodfetterna ligger på en normal nivå.2
Xantelasma kan vara tecken på diabetes. Xantelasma kan också vara tecken på problem med sköldkörteln. Sköldkörtelproblem som hypotyreos, alltså underfunktion i sköldkörteln, kan vara en orsak till xantelasma.1 Även diabetes kan vara en orsak.
Flera förhållanden har kopplats till en ökad risk för xantelasma:
Xantelasma visar sig som gula hudområden runt ögonlocken. Förändringen kan vara platt eller upphöjd. Den kan också vara mjuk eller fast.1 Färgen kan vara gul eller gulorange. Förändringen kan synas som en liten upphöjning eller som ett platt hudområde.2 Den kan finnas som en enstaka förändring, men flera förändringar kan också förekomma.1
Ofta börjar xantelasma som en liten knöl och växer långsamt under flera månader.2 Det kan därför vara svårt att lägga märke till förändringen i början. Med tiden kan den bli tydligare eftersom den långsamt ökar i storlek.
Xantelasma kan sitta på eller nära ögonlockets hud. Förändringarna kan finnas på övre eller nedre ögonlocket. De kan också komma på båda ögonlocken och se likadana ut på varje sida.
Xantelasma kan ge obehag.1 En del får skav eller obehag runt ögonlocket.
Xantelasma kan vanligtvis bedömas genom att vårdgivaren undersöker huden runt ögonlocken. Diagnosen ställs ofta genom att vårdgivaren ser på förändringen, eftersom xantelasma har ett utseende som kan kännas igen vid en klinisk undersökning. I undersökningen ingår också att se om det finns en eller flera förändringar.
Om det finns flera förändringar kan vårdgivaren jämföra deras utseende på ögonlocken. På så sätt kan den kliniska bedömningen omfatta både enstaka och flera förändringar.
Under samtalet får du frågor om när besvären började, hur länge de har funnits och hur de har utvecklats. Frågor om symtomens debut, varaktighet och förlopp ingår i anamnesen, alltså din sjukdomshistoria. Informationen om symtomen används tillsammans med undersökningen av huden.
Ibland behöver diagnosen bekräftas med ett vävnadsprov. Då kan en hudbiopsi behövas, vilket innebär att ett prov från hudförändringen tas för undersökning.
Själva diagnosen kräver inte alltid prover. Vårdgivaren kan ändå föreslå blodprover för att undersöka om det finns en sjukdom eller förändring som kan höra ihop med xantelasma. Ett blodprov kan visa om du har högt kolesterol.1
Utredningen kan omfatta flera olika prover. Vilka prover som tas beror på vad vårdgivaren behöver undersöka.
Xantelasma kan tas bort av en vårdgivare.1 Behandling kan bli aktuell av kosmetiska skäl, eftersom förändringen kan upplevas som störande på grund av sitt utseende.2
Om xantelasma hänger ihop med högt kolesterol kan behandling av det höga kolesterolet göra att förändringen förbättras.2 Att äta fettsnål kost och ta statin kan däremot inte ta bort xantelasma som redan finns.1 När förändringen hänger ihop med högt kolesterol kan behandling av den bakomliggande störningen i blodfetterna göra att xantelasma förbättras. Det gäller däremot inte alla xantomasjukdomar, och en förbättring av blodfetterna betyder inte att en befintlig förändring alltid försvinner. Om förändringen fortfarande stör dig kan den därför behöva tas bort separat av en vårdgivare.2 Behandling av xantelasma kan bli aktuell även när förändringen inte ger smärta, eftersom utseendet kan upplevas som besvärande.1
Xantelasma behöver ingen egenvård eftersom förändringen är ofarlig. Du behöver alltså inte försöka behandla själva förändringen hemma. Xantelasma försvinner inte utan behandling, utan kan vara kvar i samma storlek eller bli större.1
Det är därför bättre att inte använda produkter som säljs utan recept på eget initiativ för att försöka ta bort xantelasma. Borttagning av xantelasma är en behandling som görs av vårdgivare.
Xantelasma kan förekomma även när blodfetterna ligger på en normal nivå. Samtidigt har hälften av personer med xantelasma höga kolesterolvärden.1 Därför kan det vara relevant att arbeta med kolesterolet, särskilt om du har höga värden.
Vårdcentralen är oftast den första kontakten vid besvär från ögonlocken. Vårdcentralen gör primär bedömning och behandling i de flesta fall av ögonlockssjukdomar.4 En vårdgivare kan undersöka huden för att bedöma xantelasma.1 Bedömningen kan vanligtvis göras genom att titta på förändringen på huden.
Vid besöket kan vårdgivaren se om det finns en eller flera förändringar.1 Om diagnosen behöver bekräftas kan ett vävnadsprov av förändringen behövas.3 Vårdgivaren kan också bedöma om det finns skäl att kontrollera blodfetter, leverfunktion, sköldkörtelfunktion eller blodsocker.1 Sådana kontroller kan visa om det finns en sjukdom som behöver behandlas.
Vårdcentralen kan också prata med dig om hur xantelasma påverkar dig. Besvär från xantelasma kan vara utseenderelaterade, ge skav eller orsaka obehag.4
Nej, xantelasma försvinner inte utan behandling. Utan behandling behåller förändringen samma storlek eller blir större.1 Det betyder att behandling behövs om du vill ta bort ett xantelasma; behandling kan också behöva göras av kosmetiska skäl. Borttagning kan göras med till exempel kirurgi, laserbehandling, kryoterapi eller kemisk peeling, och det kan behövas flera behandlingstillfällen.
Xantelasma är en typ av xantom, och ett xantom är inte cancer. Hos många med xantelasma finns ingen bakomliggande sjukdom. Ett xantom är inte elakartat och gör inte ont. Ett xantom är också smärtfritt.3 Xantelasma kan ändå vara kopplat till andra hälsotillstånd, vilket gör att blodfetter och ibland andra prover kan behöva kontrolleras. Utseendet på förändringen avgör därför inte ensamt om du har högt kolesterol eller någon annan bakomliggande sjukdom.
Ja, xantelasma har samband med framtida hjärtsjukdom. Xantelasma hör ihop med kranskärlssjukdom, oberoende av om blodfetterna är rubbade. Xantelasma har också kopplats till hjärtinfarkt. Xantelasma har kopplats till åderförkalkning även när kolesterolnivåerna är normala.1 Förändringen kan förbättras om en samtidig blodfettsrubbning behandlas framgångsrikt.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 8 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Högt kolesterol är också en riskfaktor.1 Xantelasma kan alltså förekomma både hos personer med höga kolesterolvärden och hos personer utan höga kolesterolvärden. Det går därför inte att dra slutsatsen att du har högt kolesterol enbart för att du har xantelasma.
Ärftligt högt kolesterol kan bidra till xantelasma. Ärftlighet för högt kolesterol eller xantelasma är en riskfaktor. Hos personer med xantelasma ses ibland den typ av högt kolesterol som går i familjen.1
Inflammation kan vara en orsak till xantelasma. Hypotyreos är en annan möjlig orsak. Även viktuppgång kan vara en orsak.1 Xantelasma kan dessutom förekomma tillsammans med andra sjukdomar, men hos många finns ingen bakomliggande sjukdom.3
Xantelasma kan förekomma som en eller flera förändringar.1 Om du har mer än en förändring kan de se likadana ut på varje ögonlock. Förändringarna finns i huden runt ögat och inte inne i själva ögat.
Xantelasma är inte skadligt i sig.1 Den som får xantomförändringar bör kontakta vårdgivare eftersom de kan tyda på en bakomliggande sjukdom.3
Det är inte alltid möjligt att avgöra orsaken enbart genom att se förändringen. Därför kan en bedömning vara viktig även när själva xantelasma inte gör ont. Om förändringen ger skav eller annat obehag kan det också vara bra att beskriva detta vid kontakten med vården.
Blodfetter kan undersökas för att se om kolesterol eller andra blodfetter är förhöjda. Lever-, sköldkörtel- och njurfunktionstester ger information om hur dessa organ fungerar. Fasteblodsocker används för att undersöka blodsockernivån efter fasta.
Xantelasma kan förekomma även när blodfetterna ligger på en normal nivå. Därför kan vårdgivaren behöva undersöka flera områden och inte bara kolesterolvärdet.
Sköldkörtelfunktionen kan kontrolleras för att se om det finns ett sköldkörtelproblem. Blodsockret kan kontrolleras för att undersöka om det finns diabetes. Leverfunktionen kan kontrolleras för att undersöka om det finns leversjukdom.1
Det finns flera metoder för att ta bort xantelasma. Vilken metod som används beror bland annat på förändringen och på behandlarens bedömning.
Behandlingarna brukar fungera, men det kan behövas flera behandlingssessioner för att ta bort xantelasma. Behandlingen kan därför behöva upprepas innan förändringarna är borta. Även efter en lyckad borttagning finns en risk att xantelasma återkommer. Den risken gäller oavsett vilken av metoderna du har fått.1
Xantelasma kommer ofta tillbaka efter borttagning, oavsett vilken behandlingsmetod som används. Risken för att förändringen ska komma tillbaka kan minska om du samarbetar med en vårdgivare för att sänka kolesterolet.1
Efter borttagning kan huden påverkas på flera sätt. Möjliga biverkningar är:
Återhämtningen kan ta tre eller fyra dagar, beroende på vilken behandling du får. Vissa biverkningar går över på några dagar, medan förändrad hudfärg kan finnas kvar i ett par månader. Hudens färg kan alltså förändras efter att xantelasma har tagits bort. Ärr och smärta hör också till de biverkningar som kan förekomma efter behandlingen. Hur lång återhämtningen blir beror på vilken metod som har använts, och återhämtningen kan ta tre eller fyra dagar.1
En kostförändring eller behandling av högt kolesterol tar inte bort ett xantelasma som redan finns.1 Däremot kan xantelasma förbättras när högt kolesterol behandlas.2 Risken för att xantelasma kommer tillbaka efter borttagning kan minskas genom att du arbetar tillsammans med en vårdgivare för att sänka kolesterolet.1
Huden på ögonlocket kan behöva särskild vård efter borttagning av xantelasma. Efter borttagning kan antibiotika behöva appliceras på ögonlockshuden.1
Tidpunkten för uppföljningen kan variera beroende på vilken behandling du har fått. Det kan till exempel finnas uppföljningsbesök en månad och tre månader efter ingreppet. Kontakta vårdgivaren om du får besvärande biverkningar efter behandlingen eller om xantelasma kommer tillbaka.1
Viss ögonlockssjukvård kan remitteras till en öppenvårdsmottagning för ögon.4 En remiss innebär att vårdcentralen skickar en bedömning till den specialiserade mottagningen när du behöver sådan vård.
Kosmetiska ingrepp handläggs inte inom offentligt finansierad ögonsjukvård.4 Om du vill ta bort xantelasma av kosmetiska skäl behöver du därför fråga vårdgivaren vilken väg som gäller där du bor. Olika metoder kan användas för att ta bort xantelasma, men behandlingen kan behöva göras vid flera tillfällen och förändringen kan komma tillbaka efteråt.1
Vilken mottagning som blir aktuell beror på vad undersökningen visar och vilken hjälp du behöver. Börja därför med vårdcentralen när du vill få xantelasma bedömt. Läs mer om undersökning och behandling i avsnitten om diagnos och behandling.
Tiden beror på vilken behandling du har fått. Återhämtningen kan ta tre eller fyra dagar, men vissa biverkningar efter behandlingen försvinner inom några dagar. Hudmissfärgning kan däremot ta ett par månader att försvinna. Förändrad hudfärg, ärr och smärta kan förekomma efter borttagning av xantelasma. Om du får besvärande biverkningar efter behandlingen bör du kontakta vårdgivaren.1