Klusterhuvudvärk är en intensiv, primär huvudvärk som kommer i många attacker under samma period. En läkare behöver bedöma huvudvärken, och det finns behandlingar som kan hjälpa vid attacker och förebygga nya attacker.
Klusterhuvudvärk är en intensiv huvudvärk som kommer i många attacker under samma period.1 Den räknas som en typ av primär huvudvärk, vilket betyder att huvudvärken inte beror på en annan sjukdom.2 Klusterhuvudvärk kallades tidigare Hortons huvudvärk.1
Att få klusterhuvudvärk innebär inte automatiskt att all intensiv huvudvärk är klusterhuvudvärk. Det finns flera olika typer av huvudvärk, och en läkare behöver bedöma besvären för att avgöra vilken typ det handlar om. Mer om hur klusterhuvudvärk skiljs från andra huvudvärksformer finns i avsnittet om diagnos.
Klusterhuvudvärk följer ofta ett tydligt tidsmönster. Attackerna kommer ofta flera gånger per dygn under en klusterperiod som varar i veckor eller månader.3 En klusterperiod varar vanligtvis fyra till tolv veckor. Under perioderna med attacker kan huvudvärken komma allt ifrån en gång varannan dag upp till åtta gånger per dygn.1
Mellan perioderna kan du vara fri från huvudvärk i flera veckor och upp till flera år. Den episodiska formen innebär perioder utan huvudvärk på flera månader upp till år mellan klusterperioderna.3 Om perioderna utan attacker är kortare än tre månader under ett år kallas formen kronisk klusterhuvudvärk.
Klusterhuvudvärk kan ha stor påverkan på arbete, skola och vardagsliv.2 När attackerna återkommer ofta kan det bli svårt att planera och genomföra sådant du brukar göra. Det finns behandlingar som kan lindra smärtan, förkorta perioden med attacker och förebygga nya attacker. Läs mer om detta i avsnittet om behandling.
Klusterhuvudvärk är ovanligt. Knappt en promille av befolkningen har klusterhuvudvärk, vilket motsvarar ungefär 70–90 personer per 100 000 invånare.3
Klusterhuvudvärk börjar vanligtvis när du är mellan 20 och 40 år. Det finns också personer som får sin första period senare i livet.
Den exakta orsaken till klusterhuvudvärk är inte känd.1 Forskning visar alltså inte en enda bestämd förklaring till varför sjukdomen uppstår.
Klusterhuvudvärk verkar ha samband med funktioner som reglerar dygnsrytmen.1 Det kan passa ihop med att attackerna ofta följer ett återkommande tidsmönster under en klusterperiod.
Hypotalamus kan vara inblandad eftersom området reglerar sömn, dygnsrytm och smärta.3 Förändringar i hypotalamus har också kunnat ses med undersökningar av hjärnan.
En aktivering av en trigeminoautonom eller trigeminovaskulär reflex kan förklara smärtans spridning och symtomen från ögat och näsan.3 Det är en möjlig förklaring till att besvär från ögat och näsan kan komma på samma sida som huvudvärken.
Klusterhuvudvärk börjar vanligen mellan 20 och 40 års ålder.1
En attack av klusterhuvudvärk börjar plötsligt med stark smärta bakom eller i det ena ögat.1 Den kan beskrivas som brännande, skärande eller stickande.
Huvudvärken försvinner lika plötsligt som den kom.1 Attackerna kan variera i hur länge de varar och hur intensiva de är under en pågående klusterperiod.
Symtomen från ögat och näsan kommer på samma sida som huvudvärken. Du kan få ett eller flera av följande symtom:
För att avgöra om du har klusterhuvudvärk behöver en läkare bedöma dina symtom. Bedömningen bygger på dina svar om hur huvudvärken känns och när den kommer. Det hjälper läkaren att skilja klusterhuvudvärk från andra huvudvärkstyper, till exempel migrän.1
Det finns inget särskilt test som ensamt ställer diagnosen klusterhuvudvärk.4 I stället väger läkaren ihop sjukdomshistorien, dina symtom och resultatet av undersökningen. En undersökning av nervsystemet är oftast utan anmärkning, men under en attack kan läkaren ibland se en mindre pupill eller ett lätt hängande ögonlock.3
Inför besöket är det bra att ta med information som du har skrivit ner om huvudvärken. Läkaren brukar fråga om följande:
Behandlingen under en attack behöver verka snabbt, eftersom smärtan är mycket stark och attacken kan komma plötsligt. Triptaner hjälper oftast vid en attack. De fungerar bäst som spruta.1 Du får lära dig att ta sprutorna själv om det är den behandling som väljs.
Nässprej kan också hjälpa, men har mindre effekt än spruta och verkar något långsammare. Tabletter har oftast långsammare effekt och rekommenderas därför inte som behandling under en attack.1 Vilket läkemedel som passar dig bedöms av vården. Eftersom tabletter verkar för långsamt rekommenderas behandling som börjar verka snabbt när attacken startar.3 Triptaner kan ges som spruta eller nässprej.4 Syrgas kan ge smärtlindring inom 30 minuter och har bäst effekt vid lätta till måttligt svåra attacker. Syrgas kan kombineras med sumatriptan eller zolmitriptan.3
Syrgas genom en ansiktsmask kan användas som ett annat alternativ till triptaner. Behandlingen bryter oftast attacken inom 15–30 minuter. Om syrgas har visat sig vara den bästa behandlingen för dig kan du få tillgång till en syrgastub hemma.
Under perioder med attacker bör du undvika alkohol, eftersom alkohol ofta startar huvudvärken.1 Det gäller även om alkohol inte brukar ge dig huvudvärk under andra perioder.
Försök att ha regelbundna sömnvanor om nätterna. Det kan göra besvären mindre. Ta inte extra sovtid under dagen, eftersom det kan starta en attack.1
Om du får attacker på natten kan du pröva att höja huvudändan på sängen cirka 20 centimeter. Det kan göra att besvären minskar.1
Dessa råd gäller främst när du är inne i en period med klusterhuvudvärk. Utlösare kan vara olika för olika personer, så lägg märke till vad som händer innan dina egna attacker.
En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att samla information när en period av attacker kommer. Det kan vara svårt att skriva detaljer under en attack, men anteckna så snart du orkar.
Skriv gärna ned:
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har klusterhuvudvärk och vill få hjälp med behandling. En läkare behöver bedöma dina symtom för att avgöra vilken typ av huvudvärk du har. Bedömningen görs genom att läkaren ställer frågor om dina symtom och din sjukdomshistoria.1 Det finns inget särskilt test som ensamt ställer diagnosen klusterhuvudvärk.
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också hitta information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta på 1177.se.
Om läkaren bedömer att du har klusterhuvudvärk bör du få remiss till en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar så snart som möjligt. En neurolog kan behöva bedöma dig om läkaren misstänker klusterhuvudvärk.1 Neurologen kan ta ställning till behandling och fortsatt uppföljning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.1 När du träffar vårdpersonalen kan en huvudvärksdagbok med information om attackerna vara bra att ta med inför bedömning och behandling.
Klusterhuvudvärk är en intensiv huvudvärk som kommer i många attacker under samma period.1 Under en klusterperiod kan attackerna komma både på dagen och natten.3 Huvudvärken kommer ofta vid ungefär samma tid på dygnet. Klusterhuvudvärk kallades tidigare för Hortons huvudvärk.1
En attack kan vara mellan 15 minuter och tre timmar. En klusterperiod varar vanligtvis fyra till tolv veckor.1 Ibland kan en klusterperiod pågå längre än tolv veckor.3 Efter perioden kan du vara fri från huvudvärk i flera veckor eller upp till flera år.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ärftlighet har konstaterats i cirka fem procent av fallen.3 Det betyder att en nära familjemedlem med klusterhuvudvärk kan vara en omständighet som ökar risken, men uppgiften om fem procent visar samtidigt att ärftlighet inte finns i de flesta fall.
Rökning är en rapporterad riskfaktor.4 Alkohol är också en känd faktor som kan ha betydelse för attacker, särskilt under en period då du redan har klusterhuvudvärk.1
Utlösare kan vara olika från person till person. En utlösare är något som kan starta en attack, men alla med klusterhuvudvärk reagerar inte på samma saker.
Starkt ljus kan utlösa klusterhuvudvärk hos vissa personer. Fysisk ansträngning kan också utlösa klusterhuvudvärk hos vissa personer. Värme, till exempel varmt väder eller heta bad, kan också utlösa klusterhuvudvärk.5
Vissa kärlvidgande läkemedel kan orsaka en attack.1 Om du märker ett återkommande mönster mellan en aktivitet, ett ämne eller ett läkemedel och en attack kan du skriva ner det i en huvudvärksdagbok, så att mönstret kan tas upp vid en vårdkontakt.
Symtomen från ögat och näsan kan finnas samtidigt som smärtan och är vanligtvis ensidiga. Du kan få minst ett symtom från ögat och näsan eller bli motoriskt orolig under attacken, så att det blir svårt att sitta eller ligga still.3 Hängande eller svullet ögonlock och mindre pupill kan ibland ses under en attack och hos en del även mellan attackerna.
Under en attackperiod kommer värken vanligtvis på samma sida av huvudet vid varje attack. Vid nästa period kan huvudvärken ibland sitta på den andra sidan.1
Attackerna kan komma från en gång varannan dag till åtta gånger per dygn.1 De kan komma både dagtid och nattetid och ofta vid samma klockslag under dagar och nätter. Under en del av en klusterperiod kommer attackerna vid samma tidpunkt. Attackerna kan komma både när du är vaken och när du sover, och många får dem nattetid.3,5
En klusterperiod varar vanligtvis fyra till tolv veckor.1 Därefter kan du vara fri från huvudvärken i flera veckor och upp till flera år. En klusterperiod kan också pågå längre än tolv veckor. Under samma klusterperiod kan attackerna och symtomen från ögat och näsan ändras i hur länge de varar och hur intensiva de är.3
Kronisk klusterhuvudvärk innebär att följande pågår under minst ett år:
Attackerna och symtomen från ögat och näsan kan variera i hur länge de varar och hur intensiva de är under en pågående klusterperiod.3
Läkaren brukar också fråga hur ofta du använder läkemedel mot huvudvärken och om de hjälper.1 En huvudvärksdagbok är viktig inför diagnosen och när behandlingen senare ska utvärderas.3 Skriv gärna ner när en attack börjar, hur länge den varar och hur många attacker du har under ett dygn. Notera också om något händer i ansiktet när attacken kommer.
Blodtryck och EKG kontrolleras som en del av utredningen.3 Resultaten kan ha betydelse när läkaren väljer läkemedel.
Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera. Magnetkamera av hjärnan med kärlsekvenser kan användas för att utesluta annan sjukdom. Sådan bilddiagnostik rekommenderas särskilt när huvudvärken börjar efter 40 års ålder, när symtomen inte stämmer med klusterhuvudvärk eller när undersökningen visar något avvikande.3
Ibland behöver en läkare som är specialist på huvudvärk bedöma dig. Om läkaren bedömer att du har klusterhuvudvärk bör du få remiss till en neurolog, alltså en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar, så snart som möjligt.1 Neurologen kan gå igenom symtombilden och utredningsresultaten och ta ställning till den fortsatta vården.
Förebyggande behandling används för att minska eller stoppa attacker under en period med klusterhuvudvärk. Det finns receptbelagda läkemedel som kan göra att du slipper attacker. Verapamil brukar oftast hjälpa bra som förebyggande behandling.1
Det kan ta en till två veckor innan förebyggande behandling får full effekt.3 Prednisolon kan användas under korta perioder vid svåra besvär.1 Prednisolon kan också göra att en pågående period med attacker blir kortare.
Den behandling som brukar hjälpa bäst är en kombination av två olika förebyggande läkemedel.1 Du kan alltså behöva mer än ett läkemedel för att få tillräcklig effekt under en besvärsperiod. Behandlingen kan även behöva anpassas när en ny period med attacker börjar. Förebyggande behandling rekommenderas bland annat när du har fler än två attacker per dygn eller när en klusterperiod förväntas pågå längre än två till tre veckor. Det är viktigt att börja behandlingen så snart symtomen kommer, eftersom full effekt kan dröja en till två veckor. Topiramat är ett annat förebyggande läkemedel som kan användas tillsammans med verapamil eller som alternativ.3
Verapamil kan påverka hjärtats elektriska signaler. Därför kontrolleras EKG innan behandlingen börjar och när dosen höjs över en viss nivå.3
Litium kan användas vid kronisk klusterhuvudvärk.1 Det kan också vara ett alternativ vid långa besvärsperioder när verapamil eller andra förebyggande läkemedel inte har gett tillräcklig effekt eller har gett besvärliga biverkningar.
Litiumbehandling kräver regelbundna blodprover. Proverna används för att följa hur hög koncentration av litium du har i blodet.1 I början kan prover behöva tas varje vecka under tiden behandlingen trappas upp och tills värdet har varit stabilt vid flera provtagningar. Därefter kan provtagningarna glesas ut.
Vid fortsatt behandling kan koncentrationen i blodet kontrolleras med längre mellanrum när värdena är stabila. Sköldkörtelns funktion kontrolleras regelbundet under litiumbehandling, och kalcium i blodet kontrolleras årligen. Det är läkaren som planerar provtagningarna och följer resultaten. Vid litiumbehandling kontrolleras även sköldkörtelns funktion halvårsvis när behandlingen fortsätter. Kalcium i blodet kontrolleras årligen.3 När litiumvärdet är stabilt kan blodproverna tas mer sällan, enligt den plan som läkaren gör.6
Vid svår kronisk klusterhuvudvärk som inte svarar på förebyggande läkemedelsbehandling kan nervstimulering i utvalda fall erbjudas.3 Det kan innebära stimulering av nackens nerver eller djup hjärnstimulering. Vid djup hjärnstimulering placeras en elektrod nära en del av hypotalamus på samma sida som smärtan.
Effekten av nervstimulering kan dröja två till tre månader efter operationen. Behandlingen kan också utebli i effekt. Nervstimulering kan innebära stimulering av nackens nerver eller djup hjärnstimulering. Vid djup hjärnstimulering placeras elektroden mot den bakre delen av hypotalamus på samma sida som smärtan.3 Därför används den bara i utvalda fall när förebyggande läkemedelsbehandling inte har fungerat.
Vid en ny besvärsperiod rekommenderas uppföljning hos neurolog. Personer med kronisk klusterhuvudvärk och pågående behandling bör följas regelbundet av neurolog.3 Uppföljningen gör det möjligt att bedöma hur behandlingen fungerar och att följa läkemedelsbehandling med undersökningar och blodprover när det behövs.
Inför en ny klusterperiod bör du ha både behandling för attacker och en utprovad förebyggande behandling hemma, så att behandlingen inte fördröjs. En huvudvärksdagbok är viktig när behandlingen ska utvärderas.3 Där kan du dokumentera när attackerna kommer, hur länge de varar och hur många attacker du har under ett dygn.
Informationen kan vara bra att ha om du ska söka vård. En huvudvärksdagbok är också viktig inför diagnos och utvärdering av behandling.3
En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att identifiera vad som utlöser dina attacker.5 Försök därför att skriva ned sådant som kan ha påverkat dig före huvudvärken.
Skriv ned vad du åt och drack under det senaste dygnet före en huvudvärk. Du kan också anteckna när huvudvärken började och hur länge den varade.5
Skriv om hur mycket du sov och vad du gjorde precis innan smärtan började.5 Anteckna även hur länge huvudvärken varade och vad som fick den att sluta.
När du har flera anteckningar kan dagboken visa om det finns ett mönster i samband med dina attacker. Ta gärna med uppgifterna när du träffar vårdpersonal, så blir det lättare att beskriva besvären och vad som hände före dem.
Det är vanligt att attackerna kommer flera gånger under samma dygn när du är inne i en klusterperiod. Efter en klusterperiod kan du vara fri från huvudvärk i flera veckor och upp till flera år.1
Syrgas genom ansiktsmask bryter oftast attacken inom 15–30 minuter. Triptaner kan också användas när en attack har börjat. De hjälper bäst som spruta, medan nässprej kan hjälpa men är mindre effektiv.1 Syrgas kan ge smärtlindring inom 30 minuter.3
Verapamil brukar oftast hjälpa bra som förebyggande behandling.1 Det kan ta en till två veckor innan förebyggande behandling får full effekt. Förebyggande behandling kan behövas när attackerna kommer ofta eller när en klusterperiod väntas pågå längre än två till tre veckor.3
Att undvika alkohol under en period med attacker kan minska risken att en attack startar. Regelbundna sömnvanor på natten kan också göra besvären mindre.1
Skriv gärna ned när huvudvärken började, hur mycket du sov och vad du gjorde innan attacken. Uppgifterna kan sedan hjälpa dig och vårdgivaren att se ett mönster.5
Det kan vara svårt att själv avgöra vilken behandling som passar dig, eftersom läkemedel och syrgas används på olika sätt. Om du tror att du har klusterhuvudvärk kan du läsa mer i avsnitten om diagnos och behandling.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum