Neurologiska sjukdomar och besvär påverkar hjärnan, ryggmärgen eller nerverna. Det finns hjälp att få, och en neurologisk utredning kan omfatta läkarundersökning, blodprov och andra undersökningar.
Om hjärnan och nerverna
Hjärnan och nervsystemet i vardagen
Hjärnan ger oss vår personlighet och våra känslor. Den gör också att vi har ett medvetande, kan tänka och kan minnas. Hjärnan styr dessutom kroppens funktioner, bland annat våra sinnen och rörelser.1
Nervsystemets uppgift är att ta emot och förmedla signaler från och till kroppens olika sinnen och kroppsdelar. På så sätt kan kroppens olika delar samarbeta.1
Storhjärnan är den mest utvecklade delen av hjärnan och består av två halvor som sitter ihop. Storhjärnans yttre skikt kallas bark. Barken styr bland annat medvetande, tankar, känslor, minne, sinnesintryck och viljestyrda rörelser.1
Andra delar av hjärnan har också särskilda uppgifter. Hjärnstammen reglerar livsviktiga funktioner som andning, hjärta, hormoner, temperatur, ämnesomsättning och vakenhet. Lillhjärnan ansvarar för balans och finjustering av rörelser.1
Vad neurologi handlar om
Neurologi handlar om sjukdomar och besvär i hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen, medan andra nerver förmedlar signaler mellan kroppen och nervsystemet.
Neurologiska besvär kan påverka flera olika funktioner.2 Exempel på sådant som kan påverkas är:
rörelse och förmågan att samordna rörelser
känsel och balans
syn och tal
minne och medvetande
Vilka besvär du får beror bland annat på vilken del av nervsystemet som är påverkad. Yrsel är ett exempel på ett symtom som kan ha många olika orsaker.3 Yrsel kan bland annat hänga ihop med balansorganet, blodtrycksfall, läkemedel, migrän eller sjukdomar i nervsystemet.
Ett symtom säger därför inte alltid vilken sjukdom som ligger bakom. Vid till exempel yrsel kan läkaren behöva fråga när besvären började, i vilka situationer de kommer och hur länge de brukar vara. Vilka undersökningar som behövs beror på vad besvären kan bero på.
Exempel på besvär och tillstånd
Epilepsi är en sjukdom i hjärnan som orsakar olika typer av anfall.4 Ett anfall kan innebära stelhet, yrsel eller ryckningar. Du kan också förlora medvetandet under en kortare eller längre stund.1 Anfallen kan se mycket olika ut beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad.
Migrän är en neurologisk sjukdom som oftast kommer i intensiva anfall. Den kan ge huvudvärk, illamående, kräkningar och känslighet för ljud och ljus.5 En del får också en aura före eller i samband med huvudvärken, till exempel en tillfällig synförändring eller stickningar och domningar.
Multipel skleros, MS, är en sjukdom i nerverna i hjärnan och ryggmärgen. MS kan till exempel börja med att du ser sämre eller får förändrad känsel i en arm eller ett ben.6 Under sjukdomens förlopp kan du också få nedsatt känsel, skakningar, svårigheter att gå och hålla balansen, trötthet eller svårt att minnas och koncentrera dig.
Besvär från hjärnan och nerverna kan alltså märkas på många olika sätt. Samma sjukdom kan ge olika symtom hos olika personer, och samma symtom kan bero på olika tillstånd.
Stroke orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt förlorar olika förmågor som tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.7
Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke.7
Symtomen på stroke kommer plötsligt. Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:
Domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan.7
Neurologi omfattar sjukdomar och besvär i hjärnan, ryggmärgen och nerverna.6 Det kan också handla om infektioner som påverkar hjärnhinnorna eller hjärnvävnaden.
Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. TIA innebär en kortvarig syrebrist i delar av hjärnan, där symtomen är desamma som vid stroke men försvinner helt inom ett dygn.7
Epilepsi är en sjukdom i hjärnan som orsakar olika typer av anfall.1 MS är en sjukdom i nerverna i hjärnan och ryggmärgen.6 Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som gör att hjärnan får svårt att kontrollera nervsignalerna som styr rörelser.9
Hjärnhinneinflammation påverkar hjärnhinnorna, som finns mellan skallbenet och hjärnan. Hjärninflammation gör att själva hjärnvävnaden blir inflammerad och kan även göra att hjärnhinnorna blir inflammerade.
När bör du söka vård för hjärnan och nerverna?
När vanlig vårdkontakt är lämplig
Kontakta en vårdcentral om du har symtom som tyder på Parkinsons sjukdom.9 Det kan till exempel vara skakningar när en kroppsdel är avslappnad, stela muskler eller att rörelserna blivit långsammare. Symtomen kan variera mycket från person till person och kan likna symtom vid andra sjukdomar.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller någon i din närhet har epilepsi.1 Anfallen kan se olika ut, och det är inte alltid tydligt för den som själv har haft ett anfall vad som har hänt. Det kan därför vara bra att en närstående berättar vad hen såg vid besöket i vården.
Kontakta en vårdcentral om du har yrsel som inte går över. Du bör också kontakta en vårdcentral om yrseln påverkar ditt vardagsliv, känns annorlunda än tidigare eller påverkar hörseln.3 Enstaka yrsel, till exempel efter hastiga rörelser, behöver inte alltid bedömas i vården.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har migrän och vill få hjälp med behandling. Du bör också göra det om du har migrän och läkemedlen du tar inte hjälper.5 En läkare behöver bedöma symtomen för att avgöra vilken typ av huvudvärk du har och för att du ska få rätt behandling.
Egenvård och råd vid hjärnan och nerverna
Råd vid migrän
När ett migränanfall börjar kan du vila så snart du kan. Vila, mörker, tystnad och sömn kan minska besvären, och för vissa kan det räcka för att behandla anfallet.5
Receptfria smärtstillande läkemedel kan ofta lindra migrän när huvudvärken börjar eller är mild.5
Använd receptfria smärtstillande läkemedel mot huvudvärk högst nio dagar i månaden.5
Om du använder receptfria smärtstillande läkemedel oftare kan du få huvudvärk fler dagar.5
Regelbundna måltider kan hjälpa till att förebygga nya migränanfall.5
Tillräckligt med sömn kan hjälpa till att förebygga nya migränanfall.5
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska risken för nya migränanfall.
Hitta vård inom hjärnan och nerverna
Första kontakt och specialistvård
Vårdcentralen är ofta den första kontakten när du har symtom som kan bero på en neurologisk sjukdom.9 Där kan du få en första bedömning och vid behov en remiss till specialistvård. Vid misstanke om MS kan läkaren skriva en remiss till en neurolog, och vid misstanke om Parkinsons sjukdom skriver läkaren en remiss till en läkare som är specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar.6
En neurolog är en läkare som är specialist på nervsystemets sjukdomar. Neurologen kan bland annat utreda och följa sjukdomar som MS, epilepsi och Parkinsons sjukdom.1 Vid epilepsi kan en neurolog bedöma om du behöver en fortsatt utredning.
Öppen specialistvård kan ibland kräva remiss.9 Reglerna kan skilja sig mellan olika mottagningar, så kontrollera vad som gäller när du väljer mottagning. På varden.se kan du använda länkarna till vårdmottagningar för att hitta kontaktuppgifter och information om vård inom hjärnan och nerverna.
Team och rehabilitering
Neurologisk vård kan ges av flera yrkesgrupper. Ett neurologiskt team kan bestå av:
Vanliga frågor om hjärnan och nerverna
Vad gör en neurolog?
En neurolog är en läkare som är specialist på nervsystemets sjukdomar.1 Neurologen utreder och följer bland annat sjukdomar som påverkar hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Vid misstanke om neurologisk sjukdom kan vårdcentralens läkare skriva en remiss till neurolog.6 En remiss betyder att en läkare skickar vidare information om dina besvär till en specialistmottagning.
Vilka undersökningar kan behövas?
Vilka undersökningar som behövs beror på ditt tillstånd och dina symtom. En neurologisk utredning kan innehålla blodprov. Datortomografi, magnetkamera, EEG eller ryggvätskeprov kan också ingå i utredningen.1
Vid Parkinsons sjukdom ställs diagnosen utifrån symtom och hur de har förändrats. Det finns inget blodprov eller enstaka test som kan visa om du har Parkinsons sjukdom.9 Vid MS kan läkaren också behöva göra en ny magnetkameraundersökning innan diagnosen är säker.
Kan man leva med en neurologisk sjukdom länge?
MS pågår ofta i många år, men sjukdomens utveckling varierar mycket mellan olika personer.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Strokesymtomen kan ibland gå över inom några minuter eller timmar, vilket kallas TIA. Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över. Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA.7
När ett epileptiskt anfall behöver akut hjälp
Epilepsi är en sjukdom i hjärnan som orsakar olika typer av anfall. Ett anfall kan innebära att du får stelhet, yrsel och ryckningar. Du kan också förlora medvetandet under en kortare eller längre stund.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får ett epileptiskt anfall och inte har haft det tidigare. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Ring genast 112 om du blir vittne till något av följande:1
Någon får ett anfall som varar fem minuter eller längre.1
Den som haft anfall vaknar inte till ordentligt när kramperna är över.1
De flesta anfall går över av sig själva utan att orsaka någon skada i hjärnan.1 Du kan minska risken för att personen skadas under anfallet genom några enkla åtgärder:
Lägg något mjukt under huvudet om den som fått ett anfall ligger på hårt underlag.1
Lägg personen i stabilt sidoläge när kramperna är över för att underlätta andningen.1
Stanna kvar tills anfallet är över så att den som har epilepsi kan berätta hur hen vill bli hjälpt.1
Titta på klockan så att du vet hur länge anfallet varat.1
Stoppa inte in något i munnen på den som har ett epileptiskt anfall. Det kan skada tänder och försvåra andningen. Försök inte hålla emot om en arm eller ett ben på den som har epilepsi rycker i kramp under anfallet.1
Tecken på hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation
Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två likartade sjukdomar som oftast orsakas av ett virus. Inflammationer i hjärnan kan vara mycket allvarliga.8
Det här är några vanliga symtom vid hjärnhinneinflammation:
Vid hjärninflammation är det vanligt med samma symtom som vid hjärnhinneinflammation. Du får feber och kraftigt ont i huvudet. Det är också vanligt att få störningar av hjärnans funktion som ger följande symtom:
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du eller någon i din närhet har en hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.8
Yrsel innebär att du känner dig ostadig och snurrig. Yrsel är vanligt och kan ha många orsaker. Yrsel som enda symtom beror mycket ovanligt på någon allvarlig sjukdom.3
Ring genast 112 om någon har yrsel och samtidigt ett eller flera av följande symtom:3
Hen har svimmat och har varit avsvimmad i längre än en minut.3
Hen har svårt att prata, förändrad känsel i armar och ben eller förlamning i ena sidan av kroppen eller ansiktet.3
Plötsliga eller kraftiga MS-besvär
MS är en sjukdom i nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Symtomen kan bero på andra saker än MS.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om besvären är kraftiga eller kommer plötsligt. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.6
Ett långvarigt första migränanfall
Migrän kommer oftast i intensiva anfall. Huvudvärken kan hålla i sig i upp till tre dygn eller mer varje gång.5
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har för första gången ett migränanfall som pågår i mer än tre dygn. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.2
Neurologiska tillstånd kan påverka flera delar av kroppens funktioner. Vilka besvär du får beror bland annat på vilket område i nervsystemet som är påverkat.
Vanliga exempel på symtom och funktionssvårigheter är:
nedsatt känsel och skakningar
gång- och balanssvårigheter
trötthet
besvär från urinblåsan, till exempel täta trängningar eller urininkontinens
minnes- och koncentrationssvårigheter.
MS kan ge nedsatt känsel, skakningar, svårigheter att gå och hålla balansen, trötthet, nedsatt kontroll över urinblåsan samt svårt att minnas och koncentrera sig.6 Parkinsons sjukdom kan ge skakningar, stela muskler, sämre rörelseförmåga och svårigheter att göra flera saker samtidigt.10
Epileptiska anfall kan vara generaliserade eller fokala beroende på hur stor del av hjärnan som är inblandad från början. Generaliserade anfall innebär att stora delar av hjärnan är inblandade från anfallets start. Fokala anfall startar i en begränsad del av hjärnan.1
Migrän kan förekomma med eller utan aura.5 Aura är tillfälliga symtom som kan komma före migränen, till exempel en förändring i synen eller stickningar och domningar i olika delar av kroppen.
Yrsel innebär att du känner dig ostadig eller snurrig.3 Yrsel är vanligt och kan ha många orsaker, bland annat sjukdomar i nervsystemet, migrän eller påverkan på balansorganet.
Undersökning och behandling inom området
Utredningen beror på vilka besvär du har och kan innehålla flera olika delar. Läkaren kan göra en kroppsundersökning och bedöma bland annat rörelser, känsel, reflexer och balans.
EEG, som registrerar hjärnans elektriska aktivitet
ryggvätskeprov.
Vid misstanke om MS kan magnetkamera eller ryggvätskeprov behövas. Vid epilepsi kan blodprov, datortomografi, EEG och magnetkamera ingå i utredningen. Datortomografi eller magnetkamera kan också användas vid yrsel om besvären kan bero på en sjukdom i hjärnan.
Vid epilepsi består behandlingen i första hand av läkemedel, medan en operation ibland kan vara ett alternativ vid svårbehandlad epilepsi. Vid MS kan läkemedel bromsa sjukdomens utveckling och lindra besvären.
Rehabilitering kan innehålla stöd, hjälp och träning för att hantera rörelse-, tal- eller andra funktionssvårigheter. Vid MS ingår sådana yrkesgrupper i team som ger stöd under sjukdomstiden.
Inför ett besök kan det vara hjälpsamt att skriva ner när besvären började, hur de förändras och hur de påverkar vardagen. Vid huvudvärk kan du anteckna hur ofta den kommer, hur länge den håller i sig, hur intensiv den är och om läkemedel hjälper. Ta med anteckningarna om du söker vård för huvudvärk.
1177 som sjukvårdsrådgivning
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Sjuksköterskorna som svarar bedömer ditt behov av vård, ger råd och vägleder dig till en lämplig mottagning när det behövs.8 1177:s sjukvårdsrådgivning är öppen dygnet runt.9
Du kan också hitta information om sjukdomar och mottagningar på 1177.se. Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in. Vilka e-tjänster som finns varierar mellan mottagningarna.
Utredning och specialistremiss
Vid misstanke om Parkinsons sjukdom skriver läkaren en remiss till en läkare som är specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar.9 En stor del av utredningen och behandlingen kan ske på specialistmottagningen i samverkan med vårdcentralen.
Om läkaren på vårdcentralen misstänker MS kan läkaren skriva en remiss till en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar, en neurolog.6 Läkaren på vårdcentralen kan först göra en kroppslig undersökning och leta efter tecken på MS, bland annat genom att undersöka reflexer, känsel och balans.
Vid epilepsi kan du få en remiss till en neurolog om läkaren bedömer att du behöver undersökas mer.1 En neurolog är en läkare som är specialist på nervsystemets sjukdomar. Neurologen kan bedöma om det behövs fortsatt utredning.
Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet, men reglerna för remiss kan variera.
Vad en neurologisk utredning kan innehålla
Vid Parkinsons sjukdom finns inget blodprov eller enstaka test som kan visa om du har sjukdomen.9 När symtomen blivit tydliga ställer läkaren diagnosen utifrån symtomen och hur de har förändrats.
Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera vid misstanke om Parkinsons sjukdom. Sådana undersökningar kan ge läkaren mer information, men diagnosen bygger på helheten i dina symtom och deras förändring över tid.
Vid MS kan utredningen innehålla magnetkamera eller ryggvätskeprov. Läkaren bedömer resultaten av undersökningarna tillsammans med det du har berättat om dina besvär. Ibland görs en ny magnetkameraundersökning innan du får en säker diagnos.
Vid epilepsi kan utredningen innehålla EEG och magnetkamera. Läkaren avgör vilka undersökningar du behöver göra.
Vid migrän bedömer läkaren symtomen genom att ställa frågor om bland annat huvudvärkens varaktighet, plats och karaktär, känslighet för ljus eller ljud, illamående och om läkemedel hjälper.5 Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera. Ibland kan du behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.
Stress kan utlösa migrän, så det kan vara bra att försöka minska stressen i vardagen. Avslappningsövningar, promenader, yoga eller massage kan hjälpa vissa personer att slappna av. En huvudvärksdagbok kan göra det lättare att se vad som kan utlösa dina migränanfall.5
Råd vid yrsel
Det är bra att inte undvika rörelser som kan sätta igång yrseln. När du utlöser yrseln får hjärnan en chans att ställa om balansen, och då kan besvären gå över snabbare.3
Res dig upp långsamt om du lätt blir yr när du ändrar kroppsläge.3
Att undvika alkohol kan minska risken för mer yrselbesvär.3
Du kan också göra rörelserna långsamt och upprepa dem flera gånger under dagen. Det är bra om du blir yr när du gör rörelserna, eftersom hjärnan då får reda på att signalerna inte stämmer överens och kan justera dem.
Vardagliga råd vid Parkinsons sjukdom och MS
Regelbunden fysisk aktivitet kan underhålla kroppens rörlighet och smidighet vid Parkinsons sjukdom.9
Fasta rutiner kan underlätta det dagliga livet och medicineringen vid Parkinsons sjukdom.9
Vid MS kan planering och prioritering av dagliga aktiviteter hjälpa dig att använda din energi bättre när tröttheten beror på MS.6
Fysisk aktivitet kan också förbättra vissa symtom vid Parkinsons sjukdom och förbättra livskvaliteten. Du kan få råd och träningsprogram av en fysioterapeut. Fasta rutiner kan göra det lättare att klara det dagliga livet och medicineringen.
När tröttheten beror på MS kan du använda energin bättre genom att planera och prioritera dagens aktiviteter. Det kan innebära att du väljer vad som är viktigast att göra och anpassar aktiviteterna efter hur mycket energi du har.
Vilka personer du träffar beror på dina besvär och vilken hjälp du behöver. Vid MS ingår dessa yrkesgrupper i ett team som ger stöd under sjukdomstiden och även till närstående.
Efter en stroke är rehabilitering viktig och kan ges av bland annat kurator, fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped.7 De kan ordna med stöd, hjälp och träning. Läs mer om rehabilitering efter stroke via länken på varden.se.
Vid Parkinsons sjukdom kan en fysioterapeut ge råd och träningsprogram.9 Regelbunden fysisk aktivitet kan underhålla rörlighet och smidighet, och fysioterapeuten kan hjälpa dig att välja träning som passar dina behov.
Patientens val och stöd
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.9 Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. På varden.se kan du jämföra information om mottagningar och gå vidare till vårdgivarens kontaktvägar.
Om du har kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Den personen hjälper bland annat till att samordna vården. Det finns möjlighet att välja en fast vårdkontakt i hela landet.9
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.9 Berätta för mottagningen att du behöver tolk när du bokar eller inför besöket.
Besvär under skov kan försvinna helt eller delvis, och mellan skoven har du vanligtvis inga besvär vid skovformad MS.
Parkinsons sjukdom utvecklas långsamt under resten av livet, men hur snabbt den utvecklas varierar från person till person. Du kan leva ungefär lika länge med Parkinsons sjukdom som om du hade varit frisk.9 Under de första åren brukar sjukdomen inte ge några större bekymmer.
Vilka behandlingar kan finnas?
Det finns läkemedel vid Parkinsons sjukdom som kan lindra symtomen.9 Behandlingen kan behöva följas upp eftersom läkemedlen med tiden kan fungera sämre.
Vid MS kan läkemedel bromsa sjukdomens utveckling och lindra besvären.6 Läkemedlen kan minska antalet skov och hindra att förändringar i nervsystemet sprids vid MS med skov. Du kan också få behandling som lindrar särskilda symtom, till exempel trötthet eller besvär från urinblåsan.
Vad kan jag göra själv?
Vid ett migränanfall kan vila, mörker, tystnad och sömn minska besvären.2 Det kan räcka för att behandla ett migränanfall. Regelbundna måltider, tillräckligt med sömn och fysisk aktivitet kan också minska risken för nya migränanfall.
Vid yrsel är det bra att inte undvika rörelser som kan sätta igång yrseln. Då får hjärnan möjlighet att ställa om balansen och besvären kan gå över snabbare. Res dig långsamt om du lätt blir yr när du ändrar läge.3 Regelbundna balansövningar kan också vara en del av egenvården.