Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
Lewykroppsdemens är en ovanlig demenssjukdom som beror på förändringar i hjärnans nervceller, där så kallade Lewykroppar finns. Den kan påverka bland annat rumsuppfattning, balans, sömn och minne. Sjukdomen utvecklas vanligtvis långsamt och förvärras gradvis, men hjälp finns för att lindra de symtom som påverkar personen mest.
Lewykroppsdemens är en ovanlig demenssjukdom. Sjukdomen påverkar till exempel din rumsuppfattning, balans, sömn och ditt minne. Besvären beror på förändringar i hjärnans nervceller. Sådana förändringar kallas för Lewykroppar. Det är inte klart varför förändringarna i hjärnan uppstår.1 Lewykroppar består bland annat av proteinet alfa-synuklein.2
Lewykroppsdemens kan också kallas Lewybodydemens.1 Namnet hänger ihop med de proteinansamlingar som kan ses i hjärnan vid sjukdomen. Lewykroppar är ett kännetecken för Lewykroppsdemens.3
Sjukdomen är en av flera demenssjukdomar. Demens innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och att tolka din omgivning. Vid Lewykroppsdemens kan minnesstörningar komma senare i sjukdomsförloppet än vid andra demenssjukdomar. Besvären kan också variera från en dag till en annan.1
Lewykroppsdemens beskrevs som en egen diagnos efter att forskare hade hittat små proteinansamlingar i hjärnan hos personer med demens. Ansamlingarna hade sedan tidigare kopplats till Parkinsons sjukdom. Det som särskilt uppmärksammades var att Lewykropparna också verkade ha samband med kognitiva symtom.
Lewykroppsdemens uppskattas stå för 10–15 procent av alla demensfall. Sjukdomen är sannolikt underdiagnostiserad, vilket betyder att många kan ha sjukdomen utan att ha fått diagnosen.3
Olika undersökningar har gett olika uppskattningar av hur vanligt tillståndet är. Det beror bland annat på vilken grupp som har undersökts och hur sjukdomen har identifierats. Därför går det inte att ange ett helt säkert antal personer som har Lewykroppsdemens.
Lewykroppsdemens utvecklas vanligtvis långsamt och förvärras gradvis under flera år.4 Hur sjukdomen utvecklas kan skilja sig mellan olika personer. Det finns ingen behandling som gör att du blir frisk från lewykroppsdemens.1 Sjukdomen beror på skador i hjärnan som inte går att läka.
Det finns samtidigt mycket stöd och hjälp att få. Mer information om symtom, utredning, behandling och vilket stöd som kan finnas finns i artikelns övriga avsnitt.
Lewykroppsdemens beror på förändringar i hjärnans nervceller.1 Förändringarna kallas Lewykroppar och är en viktig del av sjukdomen. Lewykroppar innehåller en skadlig form av proteinet alfa-synuklein. Proteinet kan finnas i hjärnbarken och hjärnstammen, men också i andra delar av nervsystemet.3
Alfa-synuklein kan skada strukturer som bildar dopamin, noradrenalin, acetylkolin och serotonin. Dessa ämnen hjälper nervceller att skicka signaler till varandra. När ämnena minskar kan det bidra till de besvär som sjukdomen ger. Förändringarna kan även påverka nerver till tarmen, hjärtat och urinblåsan.2
Lewykropparna kan alltså påverka flera delar av nervsystemet, inte bara de områden som har betydelse för minne och tänkande. Vid Lewykroppsdemens kan det också finnas förändringar av typen amyloid i hjärnan.2 Ibland förekommer sådana förändringar tillsammans med förändringar som liknar dem vid Alzheimers sjukdom.
Det är inte klarlagt varför förändringarna i hjärnan uppstår.1
Lewykroppsdemens kan påverka hur du uppfattar omgivningen, hur uppmärksam du är och hur du tänker i vardagen. Minnesproblem kommer ofta senare vid lewykroppsdemens än vid andra demenssjukdomar.1 Minnet kan därför vara förhållandevis gott i början, även om andra svårigheter märks tydligt. Du kan också vara väl orienterad, men ändå ha svårt att bedöma avstånd och uppfatta saker tredimensionellt.3
Uppmärksamheten kan alltså skifta tydligt. En person kan verka klar och närvarande under en stund och senare bli mycket trött eller förvirrad. Förändringarna behöver inte se likadana ut varje dag. Uppmärksamheten kan vara nedsatt, och tröttheten kan bli påtaglig.3
Det finns inget enskilt test som kan ställa diagnosen Lewykroppsdemens.4 Diagnosen bygger i stället på en samlad bedömning av symtom, undersökningar och testresultat.
Läkaren frågar om din sjukdomshistoria och gör en fysisk undersökning. Utredningen kan också innehålla en undersökning av nervsystemet, där läkaren bland annat bedömer tänkande, minne och avvikande rörelser.5
I samtalet kan läkaren fråga om vilda drömmar och om du rör dig, ropar eller fäktar när du sover.2 Du kan också få frågor om lång sömn, påtaglig trötthet, synintryck som andra inte ser, stelhet och små steg. Det är bra om en närstående kan beskriva förändringar som du själv kanske inte har lagt märke till.
Läkaren frågar även om svårigheter att bedöma avstånd, att använda vardagsföremål eller att komma igång med olika aktiviteter. Uppgifter om psykiska besvär, ångest, nedstämdhet och fall kan också ingå i sjukdomshistorien.
En bedömning av psykiska förmågor brukar innehålla flera uppgifter och frågor.4 Testen kan undersöka tänkande, minne, uppmärksamhet och förmågan att förstå avstånd och föremål i rummet.
Det finns ingen botande behandling för Lewykroppsdemens, men behandling kan lindra vissa besvär och ge stöd i vardagen.1 Behandlingen riktas mot de symtom som påverkar dig mest, och vad som passar kan variera mellan olika personer och över tid. Behandlingen brukar initieras via specialistkliniker. Eftersom flera signalsubstanser kan vara nedsatta är behandlingsordningen viktig. Basbehandlingen med kolinesterashämmare och memantin ges först, och därefter kan det mest besvärande symtomet behandlas. På så sätt minskar risken att behandling av rörelsebesvär utlöser synhallucinationer.2
Läkemedel kan lindra vissa symtom och förbättra koncentration, minne och språk. Läkemedel kan också göra att sjukdomen utvecklas långsammare.1 Behandlingen kan därför påverka både kognitiva besvär och rörelsebesvär.
Behandlingen brukar börja med kolinesterashämmare och memantin innan andra symtom behandlas. Rivastigmin är en kolinesterashämmare som ofta används eftersom den finns i flera former och även har Parkinsondemens som användningsområde.2 Därefter behandlas det symtom som är mest besvärande.
Behandlingen är oftast livslång.
En lugn och regelbunden rutin kan vara till hjälp vid Lewykroppsdemens. En sådan rutin kan förebygga förvirring, oro och stress.5 Försök därför att hålla vardagen så lugn och regelbunden som möjligt, samtidigt som aktiviteterna anpassas efter hur dagen fungerar.
Besvären kan förändras från en dag till en annan. Det kan därför vara hjälpsamt att tillsammans lägga märke till vad som fungerar bra olika dagar. Du och dina närstående kan ändra något i vardagen eller miljön när beteendet förändras.1 Det kan till exempel handla om att ändra rutiner eller hur personer runt dig bemöter dig.
Fysisk träning kan ha en gynnsam effekt på parkinsonsymtom.2 Anpassa aktiviteten efter personens förmåga och dagsform.
Det är viktigt att du som tar hand om eller vårdar någon med Lewykroppsdemens också får eget stöd.1 Ett sådant stöd kan göra det lättare att orka med situationen. Stödgrupper kan ge kontakt med andra som går igenom liknande erfarenheter. Samtal i grupp kan också hjälpa dig och din familj att hantera situationen.
Om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom kan du kontakta en vårdcentral. Det är bra att söka hjälp tidigt.1
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.1
Utredning och diagnos bör göras i specialistvården. Behandling vid Lewykroppsdemens brukar också initieras via specialistkliniker. Efter utredning och behandling bör uppföljningen ske på specialistklinik, medan primärvården senare kan ta över när din förmåga att fungera i vardagen är sänkt, särskilt om specialistkonsultation finns.2
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Du ska få vara delaktig i din vård och behöver få information som du förstår.
Skillnaden mellan Lewykroppsdemens och Parkinsondemens handlar framför allt om när rörelsesymtomen och de kognitiva symtomen börjar i förhållande till varandra. Vid Parkinsondemens kommer rörelsesymtomen före de kognitiva symtomen, medan de vid Lewykroppsdemens kommer ungefär samtidigt eller senare. Det kan därför vara svårt att skilja sjukdomarna åt enbart genom att se vilka symtom som finns, eftersom sjukdomsbilderna vid Parkinsondemens och Lewykroppsdemens i stort sett är identiska trots att de nås via olika symtomvägar.2
Den genomsnittliga överlevnaden efter diagnos anges till omkring fem till sju år. Variationen är stor, och sjukdomens utveckling kan se olika ut från person till person. Hur snabbt Lewykroppsdemens förvärras varierar från person till person.4 Vissa försämras långsamt, medan andra kan märka snabbare förändringar. Din allmänna hälsa och andra sjukdomar kan påverka hur sjukdomen utvecklas. Vissa personer lever mycket längre än genomsnittet, ibland i årtionden.5
Det finns ingen känd behandling som bromsar Lewykroppsdemens. Det finns däremot behandlingar som kan hjälpa till att lindra vissa symtom, även om de inte botar sjukdomen. Det finns ingen metod som förebygger Lewykroppsdemens.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Lewykroppar har också hittats hos personer med Parkinsons sjukdom.4 Det finns därför ett nära samband mellan Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens. Sjukdomarna har liknande förändringar av proteinet alfa-synuklein, men de kognitiva och motoriska förändringarna kan komma i olika ordning.
Lewykroppsdemens uppkommer vanligtvis hos personer utan sjukdomen i familjen. Det finns mycket sällsynta fall som verkar gå i familjer.4 En biologisk familjehistoria av lewykroppsdemens eller Parkinsons sjukdom kan öka risken.5
Vissa gener, bland annat APOE och GBA, kan öka risken utan att innebära att personen säkert får sjukdomen. Forskare undersöker fortfarande vilka andra faktorer som kan påverka risken. Forskare vet inte varför vissa personer får Lewykroppsdemens och andra inte. Att en släkting har Lewykroppsdemens betyder därför inte att du säkert kommer att få sjukdomen.5
Rörelserna kan bli små och långsamma, och gången kan bli hasande. Parkinsonsymtom kommer vid lewykroppsdemens ungefär samtidigt med eller efter de kognitiva symtomen, till skillnad från Parkinsondemens där rörelseproblemen kommer först.3 Denna skillnad gäller när rörelseproblemen uppträder i förhållande till de kognitiva symtomen.
Balanspåverkan kan göra det svårare att gå säkert och öka risken för fall. Blodtrycksfall när du reser dig kan också förekomma och kan bidra till yrsel eller svimning.2
Synhallucinationerna kan vara tydliga och handla om personer, djur eller andra saker som inte finns i verkligheten. Vid lewykroppsdemens kan personen ibland ha insikt i att synintrycket inte är verkligt.2 Ibland kan personen också uppleva saker som inte finns på riktigt, vilket kallas psykoser.
Sömnen kan påverkas på flera sätt. Vid störd drömsömn kan personen ropa, fäkta eller slåss när drömmen spelas upp i rörelser. Rörelserna kan bli så kraftiga att personen ramlar ur sängen. Störd drömsömn kan komma tidigt och ibland finnas flera år innan andra symtom visar sig. Drömsömnen kan vara störd flera år innan andra symtom visar sig.3
Symtomen kan variera från milda till starka under samma dag.3 Symtomen kan också förändras från en dag till en annan. Därför kan en person ena dagen ha mer trötthet, förvirring eller synintryck och nästa dag mindre av samma besvär. Psykiska besvär och beteendeförändringar kommer ofta i perioder.1
Om du eller en närstående märker flera av dessa symtom kan du läsa mer i avsnittet om hur lewykroppsdemens utreds.
Blodprover kan användas för att utesluta sjukdomar med liknande symtom.4 I utredningen kan blodprover bland annat omfatta sköldkörtelprov, kalcium, B12, folat, blodstatus och elektrolyter.2
Proverna är en del av helhetsbedömningen och används tillsammans med samtalet, den kroppsliga undersökningen och de kognitiva testen. Vid en specialistutredning kan ytterligare prover ibland tas, men sådana undersökningar används inte alltid i den vanliga utredningen. Vid en specialistutredning kan läkaren även undersöka ryggvätska för markörer som hör samman med Alzheimers sjukdom. Markörer för Lewykroppsdemens används ännu främst i forskning och inte som en vanlig klinisk undersökning.2
Datortomografi, magnetkamera eller SPECT kan behövas för att upptäcka tecken på demens eller andra hjärnproblem.4 Datortomografi och magnetkamera kan också visa förändringar i hjärnan som bättre förklarar symtomen och därför talar mot Lewykroppsdemens.
Vid en specialistutredning kan PET eller SPECT användas för att undersöka dopamintransporten i de basala ganglierna.2 En sådan undersökning kan vara aktuell när läkaren behöver stärka bedömningen med en så kallad biomarkör.
En sömnutredning kan rekommenderas.5 Den kan användas för att undersöka om drömsömnen är störd på ett sätt som passar med Lewykroppsdemens.
En terapeutisk sväljningsröntgen kan undersöka hur du sväljer olika drycker och konsistenser. Undersökningen görs tillsammans med en logoped och kan ge information om hur sväljningen fungerar. Undersökningen görs med logoped och kan ge information om sväljningsförmågan.
För diagnosen sannolik Lewykroppsdemens krävs minst två av fyra kärntecken, eller ett kärntecken och en så kallad indikativ biomarkör. För diagnosen möjlig Lewykroppsdemens krävs ett kärntecken eller en indikativ biomarkör.2
De fyra kärntecknen är parkinsonsymtom, synhallucinationer med god insikt, växlingar i uppmärksamhet och vakenhet samt störd drömsömn med utagerande av drömmar. Den kognitiva bilden behöver också passa med diagnosen, och andra sjukdomar får inte bättre förklara symtomen.
Utredningen görs genom flera delar eftersom symtomen kan likna andra sjukdomar. Vid specialistutredningen kan läkaren också göra ett hjärtprov med EKG. Det kan användas för att undersöka om hjärtrytmen är långsam eller oregelbunden.2 När resultat från samtal, undersökningar, blodprover, kognitiva test och eventuell hjärnavbildning vägs samman kan läkaren bedöma vilken demenssjukdom som bäst förklarar besvären.
Rivastigmin kan användas som kolinesterashämmare och kan ges både som kapsel och plåster. Hjärtfrekvensen behöver följas eftersom kolinesterashämmare kan ge långsam hjärtfrekvens.2
Memantin kan introduceras efter eller under upptrappningen av rivastigmin när njurfunktionen är normal. Vid nedsatt njurfunktion kan behandlingen behöva stanna på en lägre dos.2
Läkemedel väljs utifrån vilka besvär som är mest besvärande för dig. Kompletterande behandling behöver därför inledas individuellt utifrån vilket symtom som är mest besvärande. Detta kan variera från person till person och från en tid till en annan.2 Neuroleptika bör undvikas vid Lewykroppsdemens eftersom känsligheten kan vara kraftigt ökad och tillståndet kan försämras allvarligt.3
Låg dos L-dopa kan användas när rörelsesymtomen är mycket besvärande.2 L-dopa kan påverka rörelsebesvär, men behandlingen sätts vanligtvis in efter kolinesterashämmare och memantin.
Melatonin eller mirtazapin kan användas vid störd drömsömn. Mirtazapin eller venlafaxin kan användas vid depression och ångest. SSRI kan försämra motoriken och behöver därför bedömas med hänsyn till rörelseförmågan.2
Midodrin kan användas vid blodtrycksfall när du reser dig.2 Blodtrycksfall när du reser dig kan behöva upptäckas och behandlas eftersom en förbättring av blodtryckssituationen kan öka välbefinnandet.
Läkemedel med antikolinerga effekter kan försämra sjukdomstillståndet när nivåerna av acetylkolin är låga. Därför kan en läkemedelsgenomgång behövas för att undvika en ökad antikolinerg belastning.
Läkemedel kan kombineras med behandlingar som hjälper dig att behålla förmågor i vardagen. Sådana behandlingar kan omfatta fysioterapi, arbetsterapi och logopedstöd.4 De kan hjälpa vid rörelsebesvär, vardagliga uppgifter, kommunikation och sväljning. Fysioterapi kan förbättra styrka, balans och rörelseförmåga.5 Fysisk träning kan påverka parkinsonsymtom gynnsamt.2
Arbetsterapi kan hjälpa dig att klara vardagliga uppgifter mer självständigt.5 Arbetsterapi kan också ge stöd för att hantera praktiska uppgifter i vardagen.
En logoped kan hjälpa vid tal-, språk- och sväljsvårigheter.5 Logoped kan också medverka vid en terapeutisk sväljningsröntgen, där sväljningen av olika drycker och konsistenser undersöks.2
Psykologiska behandlingar som kognitiv stimulering kan hjälpa vid Lewykroppsdemens.
Vid psykiska besvär eller förändringar i beteendet kan du och dina närstående få hjälp att hantera situationen.1 Det kan handla om att ändra rutiner, vardag eller miljö. Det kan också handla om hur personer runt dig bemöter dig.
Efter utredning och behandling kan uppföljningen ske på specialistklinik.2 Behandlingen kan behöva följas upp i flera steg eftersom symtomen kan utvecklas olika för olika personer och förändras över tid.
1177 anger att läkare kontrollerar personen minst en gång om året och att regelbunden kontakt med sjuksköterska är vanlig.1 Vid uppföljningen kan behandlingen anpassas efter symtom och biverkningar. Regelbundna återbesök gör det möjligt för vårdteamet att följa symtomen, justera behandlingen och uppmärksamma biverkningar. Berätta därför om symtomen förändras eller om nya symtom uppstår.5
Senare i sjukdomen kan vården i större utsträckning ske i primärvården, särskilt om det finns möjlighet till specialistkonsultation.2
Besvären hos den som är sjuk kommer ofta långsamt.1 Därför finns det tid att fortsätta göra sådant ni tycker om och att planera för framtiden. Prata tidigt om vilken vård och omsorg personen vill ha längre fram. Ett förhandsdirektiv kan beskriva vilken vård personen vill ha om hen senare inte kan uttrycka sin vilja själv.5
Samtal om framtiden kan också ge närstående möjlighet att förstå personens önskemål. Skriv gärna ner det ni kommer fram till så att önskemålen blir tydliga. Ett förhandsdirektiv kan vara ett juridiskt dokument som berättar vilken vård du vill ha om du inte längre kan uttrycka dig själv.5
Lewykroppsdemens: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Ett team som utreder Lewykroppsdemens kan bestå av neurolog, psykiater, neuropsykolog och geriatriker. Yrkesgrupperna kan bidra med olika delar av bedömningen, till exempel kunskap om rörelser, psykiska förmågor och åldersrelaterade sjukdomar. Teamet väger samman testresultat och symtom eftersom inget enskilt test säkert kan visa diagnosen.5