Tics – symtom, orsaker och behandling

Vad är tics?

Tics är rörelser eller ljud som kommer utan vilja

Tics är plötsliga ljud från munnen, näsan eller halsen. De kan till exempel höras som ett ljud eller bestå av ord som kommer snabbt och återkommande. Tics kan också vara rörelser som är svåra att hålla tillbaka.¹ Det kan handla om att kroppen gör en rörelse utan att du har bestämt dig för att göra den.

Tics är oftast ofrivilliga, men de kan ibland kontrolleras med viljan.¹ För vissa går det inte alls att stå emot ett tic, medan andra kan hålla tillbaka det en kort stund. Tics kan ibland hållas tillbaka en kort stund, men det kan öka den inre spänningen.² När ticsen sedan kommer kan det kännas som att kroppen behöver få göra dem.

Tics är inte uttryck för personens vilja eller värderingar när de uppfattas som socialt olämpliga.² Ett ljud, ett ord eller en rörelse som verkar medveten kan alltså ändå vara ett tic. De flesta personer med Tourette har inte tics där de svär eller säger andra socialt olämpliga saker.

Tics kan komma och gå. Under vissa perioder kan de märkas mer, och under andra perioder mindre. En del personer kan ha tics som inte syns tydligt utifrån, till exempel i muskler inne i magen eller halsen.

Vanliga och mer komplexa tics

Tics kan delas in i enkla tics och tics som tar längre tid att göra.¹ Enkla tics är ofta korta och upprepade och använder ett mindre antal muskelgrupper. Tics som tar längre tid kan bestå av flera rörelser eller ljud i ett bestämt mönster.

Exempel på enkla rörelsetics är att blinka, rynka på näsan eller rycka på axlarna.¹ Andra enkla rörelsetics kan vara ansiktsrörelser, att flaxa med armarna eller att göra plötsliga ryckningar.

Exempel på enkla ljudtics är att harkla sig, hosta, snörvla eller vissla.¹ Ljudtics kan också vara grymtningar, skrik eller andra läten. Att upprepa ett ljud kan också vara ett ljudtic.

Tics som tar längre tid kan till exempel innebära att slå mot sin egen kropp eller härma någon annans beteende.¹ De kan också innebära att röra vid någon annan eller något på ett sätt som uppfattas som opassande. En del sådana tics består av flera rörelser som kommer efter varandra.

Tics som tar längre tid kan också innebära att upprepa ord eller meningar.¹ Det kan vara ord eller meningar som du själv har sagt eller sådant som någon annan har sagt. Ibland kan ljudtics eller ordtics uppfattas som stötande, men de är ändå ofrivilliga.

Vem får tics och hur brukar de utvecklas?

Tics är vanligt hos barn i skolåldern.¹ De första ticsen kommer ofta under de tidiga skolåren. Hos barn börjar de första ticsen ofta som rörelser i huvudet eller ansiktet, till exempel blinkningar eller ansiktsrörelser.

Tics går oftast över på några år, men inte alltid.¹ Tics kan finnas under några veckor eller månader, och hos vissa kan de komma och gå under flera år. För många minskar ticsen under tonåren eller i vuxen ålder.

Vuxna kan också ha tics.¹ För vissa fortsätter ticsen in i vuxen ålder, och i vissa fall kan de bli starkare även då. Ett tic i vuxen ålder betyder därför inte att besvären började först som vuxen.

Cirka en procent av barn och unga uppfyller kriterierna för Tourette.² Tourette innebär att en person har både rörelsetics och ljudtics under minst ett år. Alla som har tics har alltså inte Tourette.

Tourette diagnostiseras oftare hos pojkar än hos flickor. Tics kan förändras över tid och flytta mellan olika delar av kroppen.² De kan också variera i typ, hur ofta de kommer och hur starka de är. En period kan till exempel domineras av blinkningar, medan en annan period kan innehålla ljudtics eller mer sammansatta rörelser.

Vad kan tics bero på?

Det är inte alltid möjligt att veta orsaken

Det är oklart vad som orsakar tics.¹ Det betyder att det inte alltid går att peka ut en enda orsak till att du eller ditt barn får tics. När det gäller Tourette är orsakerna inte heller helt kända. Forskningen beskriver i stället flera faktorer som kan hänga samman.

Tourette är i hög grad ärftligt.² Det är vanligt att flera personer i samma genetiska familj eller släkt har Tourette. Ärftlighet betyder dock inte att alla i familjen får samma besvär eller att ticsen blir likadana.

Flera genetiska och neurobiologiska faktorer samverkar vid Tourette. Tillståndet kopplas till hur vissa delar av hjärnan, särskilt de basala ganglierna, reglerar rörelser och impulser.² Det går därför inte att förstå tics som något som bara beror på en enskild händelse eller egenskap hos dig.

Det handlar inte om bristande uppfostran eller självkontroll.² Ticsen är inte ett tecken på att du eller ditt barn har fått för lite gränser eller inte försöker tillräckligt. Även när en person ibland kan hålla tillbaka ett tic är det inte samma sak som att kunna styra ticsen fritt.

Sådant som kan öka tics

När ska du söka vård för tics?

När tics inte går över eller när du behöver råd och stöd

De allra flesta som har tics behöver inte söka vård eftersom besvären går över.¹ Det betyder inte att du behöver vänta med att be om hjälp om ticsen fortsätter eller om du behöver råd och stöd. Tics kan finnas under en period på några veckor eller månader och sedan försvinna. Om ticsen kommer tillbaka eller fortsätter kan du ändå ta kontakt för att få råd om vilket stöd som passar. Du behöver inte själv avgöra om det rör sig om tillfälliga tics eller Tourette innan du kontaktar vården.² Berätta i stället vad du har sett, hur länge det har pågått och om det påverkar barnet eller dig i vardagen.⁵ Om du söker för ett barn kan du börja med BVC, elevhälsan eller en vårdcentral. För ungdomar och vuxna är vårdcentralen en möjlig första kontakt. Du kan använda den mottagning som passar bäst för situationen. På 1177.se kan du läsa mer om tics och Tourette innan eller efter kontakten med vården.

Du kan kontakta barnavårdscentralen, BVC, elevhälsan eller en vårdcentral om ticsen inte går över eller om du eller ditt barn behöver råd och stöd.¹ Du kan välja den väg som passar bäst utifrån barnets ålder och situation. Om besvären påverkar vardagen kan det vara bra att berätta hur länge de har funnits och hur de visar sig när du tar kontakt.

Vad kan du göra själv vid tics?

För dig som har tics

Det är bra att komma ihåg att det inte är något fel att ha tics, och det är inget du behöver dölja.¹ Ticsen är något som händer och behöver inte beskriva vem du är.

Att berätta att du har tics kan göra samtalet lugnare.¹ Då kan du koncentrera dig på vad du vill säga i stället för på ticsen. Du kan själv välja när du vill berätta och hur mycket du vill säga.

Försök att prata i ett lugnt och bekvämt tempo utan stress.¹ Det är vanligt att känna sig stressad och vilja skynda sig, men då kan du få mer tics. Ta den tid du behöver när du pratar.

Stress kan göra att du får mer tics.¹ Tics kan också bli fler när du är spänd. En lugnare situation kan därför göra det lättare att prata och vara tillsammans med andra.

Motrörelser

En motrörelse är ett beteende som inte går att göra samtidigt som ticset.¹ Vilken motrörelse som passar beror på vilka tics du har.

Utredning och behandling vid tics

Vad som kan hända vid en utredning

Vid en utredning träffar du och barnet en läkare eller psykolog på mottagningen som ska göra utredningen. Ni får berätta om barnets besvär. Ni får också svara på frågor som behandlaren ställer utifrån frågeformulär.³ Äldre barn och tonåringar kan själva fylla i frågeformulär.

En läkarundersökning ingår alltid i utredningen.³ Ibland behöver behandlaren ta reda på om barnet har någon annan psykiatrisk diagnos eller en funktionsnedsättning utöver Tourette.

När behandling kan behövas

För de allra flesta behövs ingen behandling. Det finns behandling om ticsen är mycket besvärande och långvariga. Då kan du eller barnet bli hjälpta av en särskild sorts terapi eller behandling med läkemedel.¹

En särskild sorts terapi kan hjälpa vid mycket besvärande och långvariga tics. Vid Tourette kan barnet behöva psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, om ticsen gör det svårt att gå i skolan eller vara med kompisar.

Läkemedel kan vara en behandling vid mycket besvärande och långvariga tics.¹ Ibland kan barnet behöva läkemedel om barnet upplever ticsen som mycket störande. Läkemedel kan också övervägas om barnet har en funktionsnedsättning eller har svårt att klara sin vardag, till exempel att gå i skolan.

Vem kan hjälpa dig vid tics?

Vart du kan vända dig

Det finns flera vägar till stöd vid tics. Vilken mottagning som passar bäst beror bland annat på din ålder och vilken hjälp du behöver. Du behöver inte själv avgöra om det handlar om tillfälliga tics eller Tourette innan du tar kontakt. Börja där det känns enklast, eller använd 1177 för att hitta rätt väg.

För barn kan följande mottagningar vara en början:

• Du kan kontakta barnavårdscentralen, BVC, elevhälsan eller en vårdcentral.¹
• Du kan till exempel prata med skolsköterskan, skolkuratorn eller någon på en ungdomsmottagning.⁶

BVC och elevhälsan kan vara nära vägar till stöd i barnets vardag. En vårdcentral kan hjälpa till med den fortsatta kontakten med vården. BUP är en del av den psykiatriska vården för barn och unga. Du kan även kontakta BUP:s lokala mottagningar. På ungdomsmottagningen kan unga prata med någon om Tourette. Läs mer om mottagningarna i din region och använd länkarna på varden.se för att gå vidare.

Specialistvård och val av mottagning

Du kan själv välja mottagning när du söker vård. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ En remiss är en hänvisning från vården till en annan mottagning. Fråga den mottagning du vill gå till vilka regler som gäller där.

Vanliga frågor om tics

Vanliga frågor

Vad är tics?

Tics kan vara plötsliga ljud från munnen, näsan eller halsen. Det kan också vara rörelser som är svåra att hålla tillbaka. Oftast är de ofrivilliga, men ibland kan de kontrolleras med viljan.¹

Går tics över?

Besvären går oftast över på några år, men inte alltid.¹

När kan ett barn behöva kontakta vården för tics?

Kontakta en vårdcentral om följande stämmer in på ditt barn:

• Barnet gör upprepade ofrivilliga rörelser.³
• Barnet gör okontrollerade ljud.³
• Barnet är rastlös.³
• Besvären ska ha pågått under en längre tid.