TIA är en kortvarig syrebrist i delar av hjärnan som ger samma symtom som en stroke, men symtomen går över helt inom ett dygn. TIA är en varningssignal för en kommande stroke. Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över.
TIA står för transitorisk ischemisk attack. Det är ett akut cerebrovaskulärt syndrom med fokala neurologiska bortfall. TIA är ett neurologiskt tillstånd med kortvariga symtom som liknar en stroke. Cirkulationsrubbningen finns i en artär som försörjer ett särskilt kärlområde i centrala nervsystemet. Om motsvarande akut debuterande fokala neurologiska bortfall finns kvar handläggs tillståndet i stället som misstänkt stroke.1 Det betyder att en del av hjärnans funktioner påverkas tillfälligt på grund av en cirkulationsrubbning i ett bestämt kärlområde i centrala nervsystemet.
Vid TIA går samtliga symtom över inom 24 timmar. Symtomen beror på en övergående cirkulationsrubbning i ett kärlområde i centrala nervsystemet.1 TIA kan därför beskrivas som ett tillstånd där blodcirkulationen i ett område tillfälligt störs, medan de neurologiska bortfallen sedan försvinner.
En övergående synnedsättning på ett öga, amaurosis fugax, räknas också som TIA.1 Det gäller när synnedsättningen beror på en störning i en artär.
TIA-symtom varar vanligen mellan fem och 60 minuter. Även om symtomen går över helt inom ett dygn är TIA ett akut tillstånd och ska ses som en allvarlig varningssignal för ischemisk stroke.1
TIA ska ses som en varningssignal för ischemisk stroke. Risken är särskilt viktig att känna till under de första dygnen efter en TIA. Fem till tio procent av personer med TIA får stroke inom två dagar.1
Det betyder att en TIA inte bara är en kortvarig händelse som är över när symtomen försvinner. Den signalerar en risk för ischemisk stroke, och därför har tidsperioden efter en TIA stor betydelse.
TIA uppstår när blodflödet i ett område av hjärnan eller centrala nervsystemet tillfälligt störs. En sådan störning kan bero på att något färdas med blodet och täpper till ett kärl, på en blodpropp som bildas i ett blodkärl eller på att blodflödet blir otillräckligt av andra så kallade hemodynamiska faktorer.
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet, och det kan då uppstå en emboli från hjärtat som når hjärnans blodkärl. Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrelaterade orsaken till emboli vid TIA. Även andra hjärttillstånd kan vara orsaker till kardiell emboli, till exempel akut hjärtinfarkt, mekanisk klaffprotes, kardiomyopati, mitralisstenos, endokardit och myxom.2
Hos yngre kan en dissektion av halspulsådern vara en orsak till TIA.
Symtom vid stroke kommer plötsligt. TIA kan ge liknande symtom, och symtomen kan ibland gå över inom några minuter eller timmar.4 Därför behöver du agera även om besvären känns milda eller redan har försvunnit.
Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten får något av följande symtom:4
Utredningen sker i två steg. Först försöker vårdpersonalen bekräfta TIA och utesluta andra tillstånd som kan ge liknande symtom. Därefter undersöks möjliga orsaker till TIA. Utredningen liknar till stor del den som görs vid ischemisk stroke.1
Du får berätta vilka symtom som kom, hur länge de varade och om de började plötsligt. Vårdpersonalen kan också fråga om hur symtomen spred sig, om du hade huvudvärk eller andra ovanliga förnimmelser, samt om tidigare sjukdomar, migrän, epilepsi, skalltrauma och aktuella läkemedel.1
En undersökning av nervsystemet, neurologstatus, görs bland annat för att utesluta kvarvarande neurologiska bortfall. Kroppsundersökningen kan omfatta temperatur, puls och blodtryck. Vårdpersonalen kan också lyssna på hjärtat och halspulsådrorna med stetoskop.1
Liknande symtom kan ha andra orsaker än TIA.1 Exempel på differentialdiagnoser är migrän med aura, epileptiska anfall, övergående minnesstörning, lågt blodsocker, svimning och blodtrycksfall. Även ögonsjukdom med påverkan på synen, kroniskt subduralhematom och andra kärlinflammationer kan behöva övervägas.
Efter en TIA kan läkemedel användas för att minska risken för nya blodproppar och stroke. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på om utredningen visar en blodpropp från blodplättarna eller en proppkälla i hjärtat. Om datortomografin inte visar någon blödning kan acetylsalicylsyra ges som laddningsdos på 300–320 milligram.1
Efter en TIA kan du minska risken för stroke genom att leva hälsosamt och ta hand om sådant som ökar risken. Levnadsvanor är en del av det långsiktiga arbetet efter TIA. Fysisk aktivitet kan planeras så att den återkommer regelbundet under veckan. En rekommendation är minst tre gånger i veckan under minst 30 minuter, så pass mycket att du blir lite svettig.1 Förändringar i levnadsvanor kan kombineras med att följa blodtryck, blodsocker och blodfetter.
En TIA som har inträffat under de närmast föregående veckorna ska utredas akut på sjukhus.1 Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke.4
På en vårdmottagning får du berätta vad som har hänt och om du har andra sjukdomar. Läkaren brukar också göra en kroppslig undersökning och särskilt undersöka hjärtat, blodtrycket och nervsystemet.4 Du kan dessutom få lämna blodprov och göra undersökningar som datortomografi av hjärnan, EKG eller ultraljud av halskärlen. Vilka undersökningar som behövs beror på den medicinska bedömningen.
Yrsel utan andra neurologiska bortfall brukar inte bero på TIA. Yrsel tillsammans med andra neurologiska symtom kan däremot förekomma vid TIA, särskilt när vertebrobasilarisområdet är påverkat.1 Det är därför framför allt kombinationen av yrsel och andra neurologiska symtom som kan göra misstanken om TIA större.
Migrän med aura hör till de differentialdiagnoser som kan övervägas vid retningssymtom, till exempel stickningar, smärtor eller synfenomen som flimmer och ljusblixtar. Under aurafasen vid migrän med aura kan symtomen sprida sig under fem till tjugo minuter.1 Huvudvärken efter aurafasen är ofta ensidig och pulserande, men förekommer inte alltid.
Fokala epileptiska anfall hör också till de differentialdiagnoser som kan övervägas vid retningssymtom. Vid fokal epilepsi kan symtomen sprida sig snabbt under några sekunder.1 Efter anfallet kan övergående bortfallssymtom, till exempel svaghet i ena kroppshalvan eller afasi, pågå från minuter till dagar.
Om utredningen inte hittar någon orsak kan en utvidgad provtagning övervägas.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
TIA har samma orsaker och riskfaktorer som ischemisk stroke.1 Det betyder att flera tillstånd och levnadsvanor kan öka risken för att en blodpropp eller annan cirkulationsstörning ska påverka hjärnans blodkärl.
Riskfaktorer för TIA är:2
Högt blodtryck kan påverka blodkärlen och är samtidigt ett tillstånd som delvis kan förekomma i familjer. Diabetes och rubbningar i blodfetterna hör också till de riskfaktorer som kan finnas samtidigt med TIA. Rökning, övervikt och alkohol är andra riskfaktorer som har kopplats till TIA.
Riskfaktorerna kan finnas var för sig eller tillsammans. När flera riskfaktorer förekommer samtidigt kan det vara svårare att avgöra vilken enskild faktor som bidrog mest. Orsaken till TIA kan också vara okänd, särskilt hos yngre personer.
Risken för stroke är något ökad om nära släktingar har haft stroke.4 Det betyder inte att du säkert kommer att få stroke eller TIA, men ärftlighet kan vara en del av den samlade risken.
Det finns en viss ärftlighet för högt blodtryck.4 Typ 2-diabetes har en hög grad av ärftlighet. Både högt blodtryck och typ 2-diabetes är riskfaktorer som kan bidra till samma kärlsjukdomar som orsakar TIA.
Ärftlighet är bara en del av förklaringen. TIA kan bero på flera mekanismer, och samma person kan ha mer än en riskfaktor. Förmaksflimmer, sjukdom i små eller stora blodkärl och förändringar i halspulsådern är exempel på olika orsaker som kan ligga bakom TIA.
Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över. Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA.4
AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda om du misstänker att en person har fått en stroke. Bokstäverna i ordet AKUT står för det här:4
TIA ger vanligtvis akuta neurologiska bortfallssymtom. Vanliga fokala symtom är svaghet, synfältsbortfall, känselbortfall och afasi. Afasi betyder att språket påverkas, till exempel att det blir svårt att tala eller hitta ord. Symtomen kan komma från både karotisområdet och vertebrobasilarisområdet. Vid påverkan på vertebrobasilarisområdet kan du få känselbortfall i ansiktet, en arm eller en kroppshalva. Dubbelseende kan förekomma vid påverkan på vertebrobasilarisområdet. Tal- eller sväljsvårigheter tillsammans med andra neurologiska symtom kan också förekomma där. Flera av de här symtomen kan alltså bero på påverkan i både karotisområdet och vertebrobasilarisområdet.1
En del symtom påverkar synen eller språket. Synfältsbortfall innebär att en del av synfältet försvinner.1 Afasi kan påverka förmågan att tala, förstå, läsa eller skriva.2 En övergående blindhet på ett öga är ett fokalt symtom som kan förekomma vid påverkan på karotisområdet.1
Yrsel, dubbelseende och sväljsvårigheter behöver bedömas tillsammans med andra symtom. När de förekommer ensamma brukar de inte tala för TIA. Även förvirring och svimning brukar inte ensamma bero på TIA.1
Symtomen vid TIA beror på vilket eller vilka av hjärnans kärl som har drabbats.1 Olika delar av hjärnan hör ihop med olika funktioner, vilket gör att symtomen kan se olika ut från person till person.
Vid påverkan på karotisområdet kan du få övergående blindhet på ett öga.1 Det kan också förekomma svaghet eller känselbortfall i ena kroppshalvan och språkstörning.
Vid påverkan på vertebrobasilarisområdet kan du få dubbelseende eller ataxi. Ataxi innebär att rörelserna blir okoordinerade. Yrsel tillsammans med andra neurologiska symtom kan också förekomma.1
Tal- och sväljsvårigheter tillsammans med andra neurologiska symtom kan vara tecken på påverkan i vertebrobasilarisområdet.1 Dubbelseende, ataxi, yrsel samt tal- eller sväljsvårigheter kan alltså förekomma tillsammans med andra fokala symtom.
Övergående yrsel, svimning, förvirring, dubbelseende, sväljsvårigheter och inkontinens brukar inte ensamma bero på TIA. Misstanken om TIA blir större när sådana besvär förekommer tillsammans med andra fokala neurologiska symtom.1
Det är ändå viktigt att ta plötsliga neurologiska symtom på allvar. Om du får symtom som kan tyda på stroke eller TIA ska du ringa 112, även om symtomen går över.4
Blodproverna kan omfatta blodstatus, koagulationsstatus, elektrolyter, leverstatus, inflammationsprover, blodfetter, glukos, kalcium, albumin och troponin.1 Vilka prover som tas beror på den samlade bedömningen och på vilka orsaker som behöver undersökas.
EKG används för att undersöka om det finns förmaksflimmer, någon annan hjärtrytmrubbning eller tecken på ischemisk hjärtsjukdom. En datortomografi av hjärnan görs för att utesluta färsk infarkt, blödning och andra möjliga förklaringar till symtomen.1 Vid kvarstående misstanke om en rytmrubbning kan långtids-EKG under 72–96 timmar rekommenderas. Magnetkameraundersökning av hjärnan görs framför allt vid symtom från den bakre delen av hjärnans blodcirkulation eller när fallet är oklart. Utvidgade koagulationsprover kan övervägas hos personer under 50 år.3
Magnetkameraundersökning av hjärnan kan övervägas i vissa fall som en del av en utvidgad utredning.1 Den kan till exempel användas när symtomen är oklara eller när man misstänker påverkan i den bakre delen av hjärnans blodcirkulation.
När TIA har fastställts behövs en utredning av bakomliggande orsak. Undersökningarna väljs utifrån vilket område av hjärnans blodcirkulation som kan ha varit påverkat och vilka orsaker som verkar möjliga.
Ultraljud av halskärlen kan användas för att upptäcka åderförkalkning eller förträngningar i halspulsådrorna.1 I vissa fall används i stället eller dessutom datortomografi med kärlavbildning för att undersöka blodkärlen.
Långtidsregistrering av hjärtrytmen kan användas när vårdpersonalen misstänker en rytmrubbning som kommer och går.1 Exempel på sådan registrering är långtids-EKG eller annan registrering som kan upptäcka oregelbunden hjärtrytm under längre tid än ett vanligt EKG.
Ultraljud av hjärtat kan användas för att bedöma om det finns en möjlig källa till emboli från hjärtat.1 Undersökningen görs i vissa fall, till exempel när en annan orsak inte har kunnat påvisas.
Vid förmaksflimmer bedöms behovet av antikoagulantiabehandling utifrån risken för stroke och risken för blödning. Vid förmaksflimmer kan läkaren bland annat välja warfarin, apixaban, dabigatran eller rivaroxaban som antikoagulantiabehandling.1 Exempel på antikoagulantia är warfarin, apixaban, dabigatran och rivaroxaban. Vilket läkemedel som väljs och hur behandlingen ska genomföras avgörs av behandlande läkare.
Efter en TIA behandlas också sjukdomar och förändringar som kan öka risken för en ny stroke. Utredningen kan därför följas av behandling av blodfetter, blodtryck eller blodsocker.
Statiner används för att behandla höga halter av blodfetter och kan också minska risken för stroke oavsett blodfettsnivå. Vid tydliga åderförkalkningsplack eller förhöjda kolesterolvärden, särskilt förhöjt LDL, kan simvastatin användas. Atorvastatin kan övervägas om behandlingen inte räcker.
Blodtrycksbehandlingen kan behöva anpassas efter det akuta skedet. Blodtryckssänkande behandling kan senare bestå av en tiazid, en ACE-hämmare eller en kalciumblockerare, och ibland behöver flera läkemedel kombineras. Målblodtrycket är vanligtvis 130/80 eller eventuellt lägre. Blodtrycksbehandlingen kan bestå av en tiazid, en ACE-hämmare eller en kalciumblockerare.1
Om du har diabetes mellitus ingår behandling av blodsockret i den förebyggande behandlingen. Målet är att optimera behandlingen av diabetes mellitus som en del av arbetet med att minska risken för stroke.
I vissa fall kan en operation bli aktuell om utredningen visar en förträngning i halspulsådern som har orsakat symtomen.
Karotiskirurgi vid en symtomgivande förträngning på 50 procent eller mer bör genomföras inom 14 dagar enligt behandlingsunderlaget. Operationen övervägs efter att graden av förträngning och kopplingen till TIA har bedömts. Operationen bör enligt behandlingsunderlaget göras inom 14 dagar vid en symtomgivande förträngning på minst 50 procent.3
Behandlingen styrs av vilka orsaker och riskfaktorer som hittas vid utredningen.1 En embolikälla i hjärtat kan leda till antikoagulantiabehandling, medan en förträngning i halspulsådern kan leda till bedömning för karotiskirurgi. Förhöjda blodfetter, högt blodtryck och diabetes mellitus behandlas med åtgärder som riktas mot respektive riskfaktor.
Snabb och adekvat behandling kan minska risken för stroke efter TIA. Behandlingen är därför inriktad på att förebygga nya blodproppar och att behandla den orsak eller riskfaktor som utredningen visar. När behandlingen sätts in snabbt och är anpassad efter utredningen kan risken för stroke efter TIA minska betydligt.1
Du kan också minska alkoholkonsumtionen. Om du dricker alkohol rekommenderas högst en måttlig konsumtion.1
Övervikt är en riskfaktor för TIA och ischemisk stroke. Att behandla övervikt är därför en del av arbetet med riskfaktorer efter TIA.2
Blodtryck, blodsocker och blodfetter kan följas för att upptäcka och behandla riskfaktorer. Blodtrycket kan behöva mätas för att högt blodtryck ska kunna upptäckas och behandlas. Blodsockerhalten och halten av blodfetter kan också kontrolleras. Kontrollerna kan göra det möjligt att upptäcka riskfaktorer som du inte känner till och att följa sådant som redan har upptäckts.4 Blodtrycksbehandling, behandling av blodfetter och optimering av diabetes mellitus ingår i arbetet med riskfaktorer efter TIA.2 På längre sikt anges ett målvärde för blodtrycket på under 130/80 mmHg i ett vårdprogram för TIA.3
Det är särskilt viktigt att arbeta med levnadsvanor och riskfaktorer om du har nära släktingar som har haft stroke eller hjärt-kärlsjukdom. Mer information om undersökningar och medicinsk behandling finns i avsnitten om diagnos och behandling.
Ring 112 om du har symtom som kan tyda på stroke eller TIA, även om symtomen har gått över.4
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du behöver hjälp att hitta rätt vårdmottagning eller förstå hur vården fungerar.4 På 1177.se finns också information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
Du ska vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.4 Du kan skriva ner dina frågor före besöket och be vårdpersonalen förklara sådant som är oklart.
Om du behöver kontakta vården digitalt kan du logga in på 1177.se för personliga e-tjänster. Där kan du också läsa din journal och göra dina vårdärenden.
Transitorisk global amnesi är en akut och övergående störning av hjärnans inprägling av minnen som leder till en tydlig störning av närminnet. Tillståndet förekommer utan andra neurologiska bortfall. Orsaken är vanligtvis okänd och tillståndet har vanligtvis ingen koppling till TIA eller stroke.1 Du kan läsa mer om utredningen i avsnittet om diagnos vid TIA.