Migrän är en neurologisk sjukdom och huvudvärkssjukdom med återkommande anfall, som kan ge huvudvärk och andra neurologiska symtom. Läkemedel och annan behandling kan lindra besvären, även om migrän inte går över helt.
Migrän är en neurologisk sjukdom som kommer i återkommande migränanfall.1 Ett migränanfall kan påverka mer än huvudet och ge andra neurologiska symtom. Det kan till exempel handla om förändringar i synen eller svårigheter att prata eller styra kroppen.2
Migrän går inte över helt. Det finns ändå läkemedel och annan behandling som kan lindra besvären.1 Vilken hjälp som passar beror bland annat på hur migränanfallen ser ut och hur ofta de kommer. Vid återkommande besvär kan det vara värdefullt att skriva ner anfallen i en huvudvärksdagbok. Då blir det lättare att beskriva hur migrän påverkar dig när du pratar med vården.
Migrän är en huvudvärkssjukdom med varierande intensitet, karaktär och längd.3 Alla migränanfall behöver inte kännas likadana, och alla får inte samma symtom. Därför kan det vara svårt att själv avgöra om besvären beror på migrän eller någon annan typ av huvudvärk.
Cirka 15 procent av den vuxna svenska befolkningen har migrän.2 Migrän kan förekomma hos både barn och vuxna. Hos barn kan migränanfall se annorlunda ut än hos vuxna, bland annat genom att besvären kan pågå under kortare tid.1
Migrän är vanligt, men det betyder inte att dina besvär ska behöva påverka vardagen utan stöd. Om du känner igen återkommande besvär kan en bedömning på vårdcentral hjälpa till att klargöra vilken typ av huvudvärk du har. Det är en förutsättning för att kunna få rätt hjälp.
Det finns flera former av migrän. De två vanligaste är:1
Migrän utan aura är mycket vanligare än migrän med aura.1 Du kan ha migrän utan aura, migrän med aura eller växla mellan båda formerna.
Migrän kan påverka livskvaliteten, arbetet och det sociala livet.4 Återkommande migränanfall kan göra att du behöver avstå från arbete, skola, fritidsaktiviteter eller umgänge. Besvären kan också påverka familjeliv och relationer. Det är därför viktigt att berätta för vården inte bara hur ont du har, utan också vad du inte längre kan göra eller vad som blir svårare i vardagen.
I andra delar av texten kan du läsa mer om symtom, orsaker, hur migrän utreds och vilken behandling som finns.
Den exakta orsaken till migrän är inte känd.1 Det betyder inte att besvären är inbillade eller att det saknas en kroppslig förklaring. Forskningen visar att migrän hänger samman med hur hjärnan och nervsystemet reagerar på olika signaler, men hela förloppet är ännu inte klarlagt.
Migränanfall startar i centrala nervsystemet i hjärnan. Under ett anfall verkar flera delar samspela, bland annat nervceller, nerver utanför hjärnan och blodkärlssystemet i huvudet.1 Migrän kan därför förstås som en sjukdom där nervsystemets sätt att hantera vanliga sinnesintryck har betydelse.
En del personer med migrän kan ha en medfödd överkänslighet för ljus, ljud och lukter.1 Sådana intryck kan då upplevas som smärtsamma, särskilt när ett migränanfall pågår. Det handlar alltså inte om att du själv väljer att reagera starkt, utan om hur nervsystemet bearbetar signalerna.
Migrän kan bero på gener som du har ärvt.1 Cirka 70 procent av personer med migrän uppger att en nära släkting har haft migränhuvudvärk.2
Ett migränanfall kan kännas olika från gång till gång. Du kan få många symtom eller bara några av dem. Huvudvärken är ofta pulserande, måttlig till svår och sitter på ena sidan av huvudet. Den kan ibland byta sida mellan olika migränanfall.
Smärtan kan börja mer försiktigt och sedan tillta.5 När huvudvärken är som värst kan det kännas svårt att fortsätta med vanliga aktiviteter. En del behöver lägga sig ner och vila. Migränhuvudvärk kan sitta framtill i huvudet, men den kan också kännas på andra ställen.2
Det finns inget enskilt test som ensamt visar att du har migrän. Läkaren ställer oftast diagnosen genom att gå igenom din sjukdomshistoria och dina symtom, och genom att bedöma hur huvudvärken brukar utvecklas över tid. En noggrann sjukdomshistoria tillsammans med ett normalt neurologiskt status leder så gott som alltid till diagnos.2
Vid besöket gör läkaren ett neurologiskt status.10 Under besöket kan du få veta mer om vad ett neurologiskt status innebär. Läkaren kan också göra en kroppslig undersökning och väga in andra uppgifter som framkommer under samtalet.
För migrän utan aura krävs minst fem migränanfall med symtom som är typiska för migrän. För migrän med aura krävs minst två migränanfall för diagnos.1 Läkaren bedömer också om besvären passar bättre med någon annan huvudvärk eller sjukdom.
Försök att beskriva både det senaste migränanfallet och hur besvären brukar vara mellan anfallen. Det är helt okej om du inte minns allt exakt. Dina anteckningar kan hjälpa läkaren att se ett mönster.
Läkaren brukar fråga hur många dagar per månad du har huvudvärk.1
Anfallsbehandling används för att lindra ett pågående migränanfall. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på hur svår huvudvärken är, hur ofta du får migränanfall, om du mår illa eller kräks och vilka andra sjukdomar eller läkemedel du har. En läkare behöver därför bedöma vilken behandling som är lämplig för dig.
Receptfria smärtstillande läkemedel kan vara ett alternativ vid tillfällig eller mild huvudvärk. Följ alltid förpackningens dosering eller den ordination du fått av vården.
Sök vård om huvudvärken är ny, tydligt förändrad eller har varningssymtom.
Ett antiemetikum kan användas tillsammans med annan anfallsbehandling. Även om du inte kräks kan läkare i vissa fall överväga ett antiemetikum som tillägg till den övriga behandlingen.
För mycket akutläkemedel kan bidra till läkemedelsöveranvändningshuvudvärk. Triptaner bör enligt behandlingsöversikten användas högst nio dagar per månad, och akutbehandling bör generellt inte tas mer än två till tre dagar per vecka. Om du ofta behöver läkemedel mot huvudvärk bör du kontakta en vårdcentral i stället för att öka användningen på egen hand.
När ett migränanfall börjar kan du försöka minska intrycken omkring dig. Vila så snart du kan på en mörk och tyst plats, till exempel i ett svalt rum med neddragna gardiner.1 Det kan göra det lättare att hantera besvären när ljus och ljud känns jobbiga.
Sömn kan ibland räcka som anfallsbehandling vid ett migränanfall.1 Försök därför att somna om du har möjlighet. Alla anfall är inte likadana, och det som hjälper vid ett tillfälle kanske inte fungerar lika bra nästa gång.12
Att dricka vätska kan också göra att du mår bättre.5 Ta små mängder åt gången om du mår illa.
Vardagsrutiner kan bidra till att förebygga migränanfall. Försök att äta regelbundet i stället för att hoppa över måltider. Regelbundna måltider kan hjälpa till att förebygga migränanfall.1
Försök att hålla ungefär samma dygnsrytm även när du har mindre besvär.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har migrän och vill ha hjälp med behandling. Där kan du få en läkarbedömning och hjälp att komma vidare i vården. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Ta gärna med en huvudvärksdagbok eller andra anteckningar om dina besvär till besöket.1 Det kan göra det lättare att beskriva hur huvudvärken brukar komma och hur ofta den återkommer. Vårdcentralen kan också hjälpa dig om den behandling du redan använder inte ger tillräcklig hjälp.
Svårdiagnostiserade och komplicerade fall bör utredas och behandlas av neurologspecialist.2 Vid behov kan vårdcentralen skicka en remiss till specialistvården.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också hitta information om mottagningar och vård på 1177.se.
Ja, migrän kan ibland förekomma utan huvudvärk.5 Aura kan uppträda både med och utan huvudvärk, och kan till exempel ge tillfälliga synförändringar eller stickningar och domningar.7
Migrän som främst kommer från två dagar före till tre dagar efter menstruationens början kan vara menstruationsrelaterad migrän. För att bedöma detta kan du föra en huvudvärksdagbok under minst två menstruationscykler.7
Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk kan misstänkas om huvudvärken har börjat eller blivit värre när du har använt vissa akutläkemedel i minst tre månader. Triptaner, opioider, ergotläkemedel och kombinationsanalgetika kan vara förknippade med läkemedelsöveranvändningshuvudvärk vid användning tio dagar per månad eller mer; därför bör triptaner användas högst nio dagar per månad.7
Ja, du kan injicera Aimovig själv efter att ha fått instruktioner om hur det ska göras. Aimovig ges som en injektion under huden var fjärde vecka.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 9 källor · Senast granskad: 29 augusti 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Risken för att ett barn utvecklar migrän anges till cirka 70 procent om båda föräldrarna har migrän. Risken anges till cirka 45 procent om bara en av föräldrarna har migrän.2
Kvinnor är tre gånger så benägna som män att få migrän enligt MedlinePlus.5 Hormonsvängningar kan vara en av förklaringarna till könsskillnaden, eftersom migrän är vanligare hos kvinnor och hormoner kan påverka migräntröskeln.
Din motståndskraft mot ett migränanfall kan variera över tid. Ibland används ordet migräntröskel för att beskriva detta. När tröskeln är hög är benägenheten att utveckla ett migränanfall lägre, och när tröskeln är låg är benägenheten högre.2
Flera inre och yttre faktorer kan påverka migräntröskeln. En faktor behöver inte utlösa migrän varje gång, och det som påverkar en person behöver inte påverka en annan.
Även avslappning efter stress, stark trötthet, vissa livsmedel, väderomslag och hög läkemedelskonsumtion kan påverka migräntröskeln. Det är vanligt att flera faktorer samverkar, snarare än att en enda sak förklarar ett anfall.
En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att se om det finns ett återkommande mönster mellan dina besvär och till exempel sömn, stress, måltider eller menstruation.1 Skriv gärna ner när huvudvärken kommer, hur länge den varar och vad som hände innan.
Ett migränanfall är inte alltid likadant hos samma person. Vissa får tydlig huvudvärk tillsammans med illamående och känslighet för ljus och ljud, medan andra framför allt får huvudvärk. Hur ofta migränanfallen kommer varierar också.6 En del får migränanfall flera gånger i veckan, medan andra får dem mer sällan.
Migrän kan komma i faser, men du behöver inte uppleva alla faser vid varje migränanfall. Förkänningar kan komma några timmar upp till ett dygn innan huvudvärken börjar.1 De är alltså symtom som kan ge en antydan om att ett migränanfall är på väg, men de ser inte likadana ut för alla.
Andra möjliga förkänningar är spänningar eller lätt värk i nacken, humörsvängningar, olustkänsla i kroppen och magbesvär. En del känner sig i stället ovanligt pigga, klartänkta eller upprymda före huvudvärken.1
Efter ett kraftigt migränanfall kan kroppen behöva återhämta sig. Du kan känna dig trött, slö eller lättirriterad efteråt. Tröttheten kan finnas kvar i upp till ett par dygn efter ett kraftigt anfall.1 Det betyder att hela förloppet kan påverka dig längre än själva huvudvärken.
Aura är övergående neurologiska försymtom som kan komma före eller under ett migränanfall. Migrän med aura innebär migrän med sådana övergående neurologiska försymtom.1 Migrän utan aura innebär migrän utan dessa neurologiska försymtom.6 Du kan ha migrän utan aura vid vissa migränanfall och migrän med aura vid andra.1
Synförändringar vid aura kan vara sicksackmönster, blixtar, flimmer eller suddig syn. Du kan också uppleva ett område där synen försvinner eller förändras tillfälligt. Känselförändringar kan börja i fingrarna eller ena handen och sprida sig upp längs armen. Ibland kan du få domningar kring ena mungipan. Svårigheter att prata som vanligt eller att styra kroppen kan också förekomma som aurasymtom.1
När du får flera aurasymtom brukar de komma efter varandra i stället för samtidigt.1 Ett symtom kan alltså börja och sedan följas av ett annat när det första har gått över. Auran utvecklas gradvis under flera minuter och varje enskilt symtom varar vanligtvis fem till sextio minuter.7 Sök akut hjälp vid nya eller tydligt annorlunda symtom enligt råden nedan.
Kronisk migrän innebär att huvudvärken kommer ofta under en längre period. Huvudvärken kan då bestå av både migränhuvudvärk och annan huvudvärk.2 Det kan göra att du inte känner dig helt återställd mellan migränanfallen.1
Sök genast vård om ett första migränanfall pågår längre än tre dygn. Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning; om den är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.1 Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller hitta rätt vård.
Ring 112 vid plötslig, extremt svår huvudvärk. Sök också akut hjälp om huvudvärken plötsligt kommer med nya svårigheter att prata, synpåverkan, förvirring eller svaghet i ena sidan av kroppen.8 Sådana symtom ska inte avfärdas som migrän utan behöver bedömas skyndsamt.9
Det är särskilt viktigt att söka vård om ett migränanfall skiljer sig tydligt från hur dina tidigare anfall brukar kännas.7 Sök vård genast om flera aurasymtom tillsammans pågår längre än den sammanlagda tid som brukar förväntas, till exempel om tre olika symtom totalt varar längre än tre timmar.1
Uppgifter om läkemedel kan du ta upp under besöket. Berätta vilka läkemedel du tar, hur ofta du tar dem och om de brukar hjälpa.
Det är också bra att berätta när huvudvärken började, hur ofta migränanfallen kommer och hur din vardag påverkas. Om du har haft nya symtom sedan tidigare eller om huvudvärken ändrat karaktär ska du säga det tydligt.
En huvudvärksdagbok kan hjälpa till vid diagnosen av primär huvudvärk.7 Om du vill kan du göra egna anteckningar om huvudvärken och dina besvär. Anteckna också möjliga utlösande faktorer och om besvären hänger ihop med menstruation. Ta med huvudvärksdagboken till läkarbesöket.
Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk.1 Fråga läkaren om du undrar hur migrän och spänningshuvudvärk skiljer sig åt. Därför behöver läkaren jämföra hur smärtan känns, hur länge den varar, vilka symtom som följer med och hur den påverkar dina aktiviteter.
Ibland behöver läkaren överväga andra orsaker till huvudvärken. Du kan fråga läkaren hur andra möjliga förklaringar till dina besvär bedöms. Nya eller tydligt förändrade symtom kan göra att läkaren vill utreda vidare.
Datortomografi eller magnetkamera kan behövas i vissa fall.1 Vid oklar diagnos och varningsflaggor kan laboratorieutredning eller röntgen bli aktuell.2 Sådana undersökningar görs för att undersöka andra möjliga orsaker, inte för att bekräfta migrän i sig.
För de flesta med en typisk bild av migrän behövs ingen röntgenundersökning. Om diagnosen är svår att ställa eller besvären är komplicerade kan du behöva träffa en neurolog, alltså en läkare med särskild kompetens inom huvudvärk. Börja vanligtvis på en vårdcentral, där läkaren kan bedöma dina symtom och vid behov ordna en remiss.
Förebyggande behandling används för att minska risken för framtida migränanfall.2 Den bör övervägas vid frekvent migrän, vilket i behandlingsöversikten definieras som mer än tre dagar per månad.
Valet mellan läkemedlen görs tillsammans med läkare. Kandesartan är ett annat läkemedel som kan användas förebyggande vid migrän.
Förebyggande läkemedel behöver ofta prövas under minst tre månader innan effekten kan bedömas. Du ska inte själv ändra dosen eller sluta tvärt utan att först prata med förskrivaren.
Målet är vanligtvis inte att migränanfallen säkert ska försvinna helt. En effektiv behandling kan i stället göra att anfallen kommer mer sällan och blir lindrigare eller lättare att behandla. En huvudvärksdagbok gör det möjligt att jämföra hur ofta anfallen kommer och hur svåra de är före och efter behandlingsstart.
Icke-farmakologisk behandling kan användas tillsammans med läkemedel. Vilket alternativ som passar beror på dina besvär och förutsättningar. Du kan be vårdcentralen om hjälp att hitta en lämplig kontakt, till exempel en fysioterapeut.
CGRP-hämmare är en förebyggande behandlingsmetod vid migrän.2
Erenumab är godkänt för att förebygga migrän hos vuxna som har minst fyra migrändagar per månad.11
Botulinumtoxin typ A är ett alternativ vid kronisk migrän hos vuxna.12
Vid kronisk migrän kan botulinumtoxin eller CGRP-hämmare bli aktuella efter minst två förebyggande behandlingar utan tillräcklig effekt eller när behandlingarna inte har tåls.2 Sådan behandling ska ordineras av en neurolog eller annan specialist med särskild kunskap om migrän. En remiss kan behövas, och huvudvärksdagboken samt uppgifter om tidigare läkemedel är viktiga vid bedömningen.
CGRP-hämmare har i studier visat förebyggande effekt vid både episodisk migrän och kronisk migrän.
Förebyggande läkemedelsbehandling under graviditet bör skötas av specialist.2 Berätta för läkaren om du är gravid, planerar graviditet eller kan bli gravid innan förebyggande behandling startas eller ändras. Även andra läkemedel mot migrän kan behöva omprövas under graviditet.
Topiramat ska inte användas som migränprofylax under graviditet. Det ska inte heller användas av kvinnor som kan bli gravida om inte särskilda villkor för att förebygga graviditet är uppfyllda.7 Prata med läkare innan du slutar med eller byter ett läkemedel.
Behovet av fortsatt förebyggande behandling bör omprövas tre till sex månader efter behandlingsstart.7 Uppföljningen kan omfatta hur många migrändagar du haft, hur svåra anfallen varit, hur mycket vardagen påverkats och vilka biverkningar du fått. En huvudvärksdagbok är ett bra underlag för samtalet.
Om en förebyggande behandling inte ger tillräcklig effekt eller ger besvärliga biverkningar kan läkaren avsluta den och diskutera ett annat alternativ.
Svåra och långvariga migränanfall kan ibland kräva inneliggande vård.2 På sjukhus kan vården ge läkemedel mot illamående och kräkningar, vätska och annan symtomlindring.
Mycket intensiv träning kan däremot starta ett migränanfall.1 Undvik därför hård träning när du känner dig sårbar eller har tidiga tecken på ett anfall. Det kan vara klokt att träna under en migränfri dag och värma upp extra länge innan träningen.10
Stress kan utlösa migränanfall. Försök att planera in pauser och återhämtning, särskilt under perioder med många krav. Avslappningsövningar och mindfulness kan prövas för att minska stress. Du kan till exempel använda en kort andningsövning, lugn avslappning eller en promenad.1 Du kan prova olika metoder och använda den som passar dig.
Försök inte att undvika alla tänkbara utlösande faktorer på en gång. Du kan lägga märke till mönster och pröva en förändring i taget. En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att se vad som verkar bidra till dina migränanfall.
Receptfria smärtstillande läkemedel kan ge fler dagar med huvudvärk om de används för ofta. Använd därför inte receptfria smärtstillande läkemedel oftare än två till tre gånger i veckan.1 Om du behöver ta sådana läkemedel ofta, eller om de inte hjälper tillräckligt, kan det vara tecken på att du behöver en annan plan för anfallsbehandling.
Skriv gärna i en huvudvärksdagbok under en period. Anteckningarna kan hjälpa dig att identifiera situationer som bidrar till migränanfall och kan också ge en tydligare bild av hur ofta besvären kommer.1
Du kan skriva upp följande:
Det tar tid att fylla i en detaljerad huvudvärksdagbok. När du har fått en bättre bild av vad som bidrar till dina besvär kan du i stället använda en enklare huvudvärkskalender. En huvudvärkskalender kan innehålla hur ofta huvudvärken kommer, hur länge den pågår och hur intensiv den är. Du kan även anteckna om du tog läkemedel och vilket läkemedel det var.1
Ta med huvudvärksdagboken eller huvudvärkskalendern om du senare behöver berätta om besvären för vården. Anteckningarna kan göra det lättare att beskriva hur migränen påverkar dig och att följa förändringar över tid.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har migrän och vill ha hjälp med behandling. Svårdiagnostiserade och komplicerade fall utreds av en neurolog.