Migrän

Risken för att ett barn utvecklar migrän anges till cirka 70 procent om båda föräldrarna har migrän. Risken anges till cirka 45 procent om bara en av föräldrarna har migrän.²

Kvinnor är tre gånger så benägna som män att få migrän enligt MedlinePlus.⁵ Hormonsvängningar kan vara en av förklaringarna till könsskillnaden, eftersom migrän är vanligare hos kvinnor och hormoner kan påverka migräntröskeln.

Utlösande faktorer och migräntröskel

Din motståndskraft mot ett migränanfall kan variera över tid. Ibland används ordet migräntröskel för att beskriva detta. När tröskeln är hög är benägenheten att utveckla ett migränanfall lägre, och när tröskeln är låg är benägenheten högre.²

Flera inre och yttre faktorer kan påverka migräntröskeln. En faktor behöver inte utlösa migrän varje gång, och det som påverkar en person behöver inte påverka en annan.

• Stress kan utlösa migränanfall.¹
• Sömnbrist kan utlösa migrän.¹
• Hormonsvängningar kan påverka migräntröskeln.²

Även avslappning efter stress, stark trötthet, vissa livsmedel, väderomslag och hög läkemedelskonsumtion kan påverka migräntröskeln. Det är vanligt att flera faktorer samverkar, snarare än att en enda sak förklarar ett anfall.

En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att se om det finns ett återkommande mönster mellan dina besvär och till exempel sömn, stress, måltider eller menstruation.¹ Skriv gärna ner när huvudvärken kommer, hur länge den varar och vad som hände innan.

Ett migränanfall är inte alltid likadant hos samma person. Vissa får tydlig huvudvärk tillsammans med illamående och känslighet för ljus och ljud, medan andra framför allt får huvudvärk. Hur ofta migränanfallen kommer varierar också.⁶ En del får migränanfall flera gånger i veckan, medan andra får dem mer sällan.

Förkänningar och återhämtning

Migrän kan komma i faser, men du behöver inte uppleva alla faser vid varje migränanfall. Förkänningar kan komma några timmar upp till ett dygn innan huvudvärken börjar.¹ De är alltså symtom som kan ge en antydan om att ett migränanfall är på väg, men de ser inte likadana ut för alla.

• Trötthet och upprepade gäspningar kan vara förkänningar.¹
• Förkänningar kan komma från några timmar upp till ett dygn före huvudvärken.

Andra möjliga förkänningar är spänningar eller lätt värk i nacken, humörsvängningar, olustkänsla i kroppen och magbesvär. En del känner sig i stället ovanligt pigga, klartänkta eller upprymda före huvudvärken.¹

Efter ett kraftigt migränanfall kan kroppen behöva återhämta sig. Du kan känna dig trött, slö eller lättirriterad efteråt. Tröttheten kan finnas kvar i upp till ett par dygn efter ett kraftigt anfall.¹ Det betyder att hela förloppet kan påverka dig längre än själva huvudvärken.

Aura och variationer

Aura är övergående neurologiska försymtom som kan komma före eller under ett migränanfall. Migrän med aura innebär migrän med sådana övergående neurologiska försymtom.¹ Migrän utan aura innebär migrän utan dessa neurologiska försymtom.⁶ Du kan ha migrän utan aura vid vissa migränanfall och migrän med aura vid andra.¹

• Aura kan ge tillfälliga synförändringar.¹
• Aura kan ge stickningar eller domningar som börjar i ena handen och sprider sig upp över armen.¹
• Aura brukar pågå från ungefär fem minuter upp till en timme.¹
• Huvudvärken kan börja före, efter eller samtidigt som auran.¹

Synförändringar vid aura kan vara sicksackmönster, blixtar, flimmer eller suddig syn. Du kan också uppleva ett område där synen försvinner eller förändras tillfälligt. Känselförändringar kan börja i fingrarna eller ena handen och sprida sig upp längs armen. Ibland kan du få domningar kring ena mungipan. Svårigheter att prata som vanligt eller att styra kroppen kan också förekomma som aurasymtom.¹

När du får flera aurasymtom brukar de komma efter varandra i stället för samtidigt.¹ Ett symtom kan alltså börja och sedan följas av ett annat när det första har gått över. Auran utvecklas gradvis under flera minuter och varje enskilt symtom varar vanligtvis fem till sextio minuter.⁷ Sök akut hjälp vid nya eller tydligt annorlunda symtom enligt råden nedan.

Kronisk migrän och akuta varningssignaler

Kronisk migrän innebär att huvudvärken kommer ofta under en längre period. Huvudvärken kan då bestå av både migränhuvudvärk och annan huvudvärk.² Det kan göra att du inte känner dig helt återställd mellan migränanfallen.¹

• Kronisk migrän innebär huvudvärk minst 15 dagar per månad under de senaste tre månaderna.¹

Sök genast vård om ett första migränanfall pågår längre än tre dygn. Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning; om den är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.¹ Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller hitta rätt vård.

Ring 112 vid plötslig, extremt svår huvudvärk. Sök också akut hjälp om huvudvärken plötsligt kommer med nya svårigheter att prata, synpåverkan, förvirring eller svaghet i ena sidan av kroppen.⁸ Sådana symtom ska inte avfärdas som migrän utan behöver bedömas skyndsamt.⁹

Det är särskilt viktigt att söka vård om ett migränanfall skiljer sig tydligt från hur dina tidigare anfall brukar kännas.⁷ Sök vård genast om flera aurasymtom tillsammans pågår längre än den sammanlagda tid som brukar förväntas, till exempel om tre olika symtom totalt varar längre än tre timmar.¹

• hur länge huvudvärken brukar hålla i sig¹
• om huvudvärken sitter på ena sidan eller i hela huvudet¹
• hur du själv skulle beskriva huvudvärken¹
• vilka andra besvär du själv märker i samband med huvudvärken¹
• om huvudvärken blir värre när du rör på dig
• om du själv har lagt märke till syn-, känsel- eller andra förändringar
• om huvudvärken har förändrats jämfört med tidigare¹
• vilka läkemedel du använder mot huvudvärken och hur ofta du använder dem¹

Uppgifter om läkemedel kan du ta upp under besöket. Berätta vilka läkemedel du tar, hur ofta du tar dem och om de brukar hjälpa.

Det är också bra att berätta när huvudvärken började, hur ofta migränanfallen kommer och hur din vardag påverkas. Om du har haft nya symtom sedan tidigare eller om huvudvärken ändrat karaktär ska du säga det tydligt.

Dagbok, tester och differentialdiagnoser

En huvudvärksdagbok kan hjälpa till vid diagnosen av primär huvudvärk.⁷ Om du vill kan du göra egna anteckningar om huvudvärken och dina besvär. Anteckna också möjliga utlösande faktorer och om besvären hänger ihop med menstruation. Ta med huvudvärksdagboken till läkarbesöket.

Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk.¹ Fråga läkaren om du undrar hur migrän och spänningshuvudvärk skiljer sig åt. Därför behöver läkaren jämföra hur smärtan känns, hur länge den varar, vilka symtom som följer med och hur den påverkar dina aktiviteter.

Ibland behöver läkaren överväga andra orsaker till huvudvärken. Du kan fråga läkaren hur andra möjliga förklaringar till dina besvär bedöms. Nya eller tydligt förändrade symtom kan göra att läkaren vill utreda vidare.

Datortomografi eller magnetkamera kan behövas i vissa fall.¹ Vid oklar diagnos och varningsflaggor kan laboratorieutredning eller röntgen bli aktuell.² Sådana undersökningar görs för att undersöka andra möjliga orsaker, inte för att bekräfta migrän i sig.

För de flesta med en typisk bild av migrän behövs ingen röntgenundersökning. Om diagnosen är svår att ställa eller besvären är komplicerade kan du behöva träffa en neurolog, alltså en läkare med särskild kompetens inom huvudvärk. Börja vanligtvis på en vårdcentral, där läkaren kan bedöma dina symtom och vid behov ordna en remiss.

Förebyggande läkemedelsbehandling

Förebyggande behandling används för att minska risken för framtida migränanfall.² Den bör övervägas vid frekvent migrän, vilket i behandlingsöversikten definieras som mer än tre dagar per månad.

• Propranolol, topiramat eller amitriptylin kan övervägas för att förebygga migrän.⁷
• Kandesartan kan användas som ett förstahandsalternativ för förebyggande behandling.²
• Förebyggande behandling kan minska både antalet och svårighetsgraden av migränanfall.²

Valet mellan läkemedlen görs tillsammans med läkare. Kandesartan är ett annat läkemedel som kan användas förebyggande vid migrän.

Förebyggande läkemedel behöver ofta prövas under minst tre månader innan effekten kan bedömas. Du ska inte själv ändra dosen eller sluta tvärt utan att först prata med förskrivaren.

Målet är vanligtvis inte att migränanfallen säkert ska försvinna helt. En effektiv behandling kan i stället göra att anfallen kommer mer sällan och blir lindrigare eller lättare att behandla. En huvudvärksdagbok gör det möjligt att jämföra hur ofta anfallen kommer och hur svåra de är före och efter behandlingsstart.

Icke-farmakologisk behandling kan användas tillsammans med läkemedel. Vilket alternativ som passar beror på dina besvär och förutsättningar. Du kan be vårdcentralen om hjälp att hitta en lämplig kontakt, till exempel en fysioterapeut.

Avancerad behandling och CGRP-hämmare

CGRP-hämmare är en förebyggande behandlingsmetod vid migrän.²

Erenumab är godkänt för att förebygga migrän hos vuxna som har minst fyra migrändagar per månad.¹¹

Botulinumtoxin typ A är ett alternativ vid kronisk migrän hos vuxna.¹²

Vid kronisk migrän kan botulinumtoxin eller CGRP-hämmare bli aktuella efter minst två förebyggande behandlingar utan tillräcklig effekt eller när behandlingarna inte har tåls.² Sådan behandling ska ordineras av en neurolog eller annan specialist med särskild kunskap om migrän. En remiss kan behövas, och huvudvärksdagboken samt uppgifter om tidigare läkemedel är viktiga vid bedömningen.

CGRP-hämmare har i studier visat förebyggande effekt vid både episodisk migrän och kronisk migrän.

Särskilda situationer och uppföljning

Förebyggande läkemedelsbehandling under graviditet bör skötas av specialist.² Berätta för läkaren om du är gravid, planerar graviditet eller kan bli gravid innan förebyggande behandling startas eller ändras. Även andra läkemedel mot migrän kan behöva omprövas under graviditet.

Topiramat ska inte användas som migränprofylax under graviditet. Det ska inte heller användas av kvinnor som kan bli gravida om inte särskilda villkor för att förebygga graviditet är uppfyllda.⁷ Prata med läkare innan du slutar med eller byter ett läkemedel.

Behovet av fortsatt förebyggande behandling bör omprövas tre till sex månader efter behandlingsstart.⁷ Uppföljningen kan omfatta hur många migrändagar du haft, hur svåra anfallen varit, hur mycket vardagen påverkats och vilka biverkningar du fått. En huvudvärksdagbok är ett bra underlag för samtalet.

Om en förebyggande behandling inte ger tillräcklig effekt eller ger besvärliga biverkningar kan läkaren avsluta den och diskutera ett annat alternativ.

Svåra och långvariga migränanfall kan ibland kräva inneliggande vård.² På sjukhus kan vården ge läkemedel mot illamående och kräkningar, vätska och annan symtomlindring.

Mycket intensiv träning kan däremot starta ett migränanfall.¹ Undvik därför hård träning när du känner dig sårbar eller har tidiga tecken på ett anfall. Det kan vara klokt att träna under en migränfri dag och värma upp extra länge innan träningen.¹⁰

Stress kan utlösa migränanfall. Försök att planera in pauser och återhämtning, särskilt under perioder med många krav. Avslappningsövningar och mindfulness kan prövas för att minska stress. Du kan till exempel använda en kort andningsövning, lugn avslappning eller en promenad.¹ Du kan prova olika metoder och använda den som passar dig.

Försök inte att undvika alla tänkbara utlösande faktorer på en gång. Du kan lägga märke till mönster och pröva en förändring i taget. En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att se vad som verkar bidra till dina migränanfall.

Läkemedelsanvändning och huvudvärksdagbok

Receptfria smärtstillande läkemedel kan ge fler dagar med huvudvärk om de används för ofta. Använd därför inte receptfria smärtstillande läkemedel oftare än två till tre gånger i veckan.¹ Om du behöver ta sådana läkemedel ofta, eller om de inte hjälper tillräckligt, kan det vara tecken på att du behöver en annan plan för anfallsbehandling.

Skriv gärna i en huvudvärksdagbok under en period. Anteckningarna kan hjälpa dig att identifiera situationer som bidrar till migränanfall och kan också ge en tydligare bild av hur ofta besvären kommer.¹

Du kan skriva upp följande:

• vilket datum huvudvärken kom och hur den kändes
• vad du gjorde, åt och drack före huvudvärken
• hur du hade sovit och om du hade varit stressad
• symtom före eller under huvudvärken
• vilka läkemedel du tog mot värken, vilken dos och hur ofta¹
• effekt av läkemedel och fysisk aktivitet

Det tar tid att fylla i en detaljerad huvudvärksdagbok. När du har fått en bättre bild av vad som bidrar till dina besvär kan du i stället använda en enklare huvudvärkskalender. En huvudvärkskalender kan innehålla hur ofta huvudvärken kommer, hur länge den pågår och hur intensiv den är. Du kan även anteckna om du tog läkemedel och vilket läkemedel det var.¹

Ta med huvudvärksdagboken eller huvudvärkskalendern om du senare behöver berätta om besvären för vården. Anteckningarna kan göra det lättare att beskriva hur migränen påverkar dig och att följa förändringar över tid.