Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och ger vanligtvis en pressande eller tryckande smärta. Det finns hjälp att få genom vården, och aktiv behandling brukar minska huvudvärkens frekvens och intensitet.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk. Det är alltså den huvudvärkstyp som förekommer oftast. Både barn och vuxna kan få spänningshuvudvärk.1 Besvären kan därför förekomma i olika åldrar, även om huvudvärkens mönster över tid kan skilja sig mellan olika personer.
Spänningshuvudvärk kan vara episodisk eller kronisk. Orsakerna till spänningshuvudvärk är oklara. Såväl fysiska som psykiska orsaksfaktorer har föreslagits. Spänning och ömhet i musklerna runt huvudet förekommer ofta samtidigt med spänningshuvudvärk. Det har däremot inte kunnat bevisas att dessa faktorer är de mekanismer som gör att huvudvärken uppstår och fortsätter.2 Denna uppdelning handlar framför allt om hur ofta huvudvärken kommer och hur länge mönstret har funnits. Episodisk och kronisk spänningshuvudvärk har i stort sett liknande kliniska egenskaper, men gränsen mellan formerna bestäms av antalet dagar med huvudvärk.
Spänningshuvudvärk är vanligt förekommande. Under en livstid får cirka 70 procent episodisk spänningshuvudvärk. För kronisk spänningshuvudvärk är motsvarande andel cirka 3 procent.2
Endast omkring 4 procent av personer med spänningshuvudvärk har sökt läkare för besvären.2 Det betyder att många som har denna typ av huvudvärk inte har sökt läkare för just dessa besvär.
Episodisk spänningshuvudvärk förekommer högst 14 dagar per månad.2 Hur länge den episodiska formen varar kan variera starkt, men antalet dagar med huvudvärk per månad är högst 14.
Kronisk spänningshuvudvärk innebär minst 15 huvudvärksdagar per månad under mer än tre månader.2 Det kroniska mönstret beskriver alltså både hur många dagar i månaden du har huvudvärk och hur länge detta har pågått.
Om du vill läsa om hur spänningshuvudvärk brukar kännas finns mer information i avsnittet om symtom. Där finns också information om undersökning, behandling och vad du kan göra själv.
De exakta orsakerna och verkningsmekanismerna bakom spänningshuvudvärk är inte helt klarlagda. Flera olika faktorer kan samverka, och vad som utlöser huvudvärken kan skilja sig mellan olika personer. Fysisk och psykosocial stress kan ligga bakom spänningshuvudvärk. Även trötthet och emotionella påfrestningar kan förvärra spänningshuvudvärk. Stress kan påverka spänningshuvudvärk genom både fysiska och psykiska faktorer. Graden av betydelse för olika faktorer kan variera mellan personer och under sjukdomsförloppet.2
Sömnbrist är en vanlig rapporterad utlösande faktor för spänningshuvudvärk.2 Sömnproblem förekommer oftare hos personer med spänningshuvudvärk än hos personer utan denna huvudvärkstyp. Koffein kan också utlösa spänningshuvudvärk, särskilt vid för stort intag eller när intaget minskar snabbt.3
En långvarigt oförändrad huvudställning utan rörelse kan orsaka spänningshuvudvärk.3 Det kan till exempel handla om att skriva eller arbeta länge vid en dator, utföra noggrant handarbete eller använda ett mikroskop. Långvariga olämpliga arbetsställningar och monotona arbetsmoment kan vara bidragande orsaker. Även ljus och buller i arbetsmiljön kan vara miljöfaktorer som bidrar till spänningshuvudvärk.
Spänningshuvudvärk kan beskrivas på flera sätt, men känslan är ofta mer tryckande än dunkande. Besvären kan sitta över hela huvudet eller på båda sidor. För många känns det som om något trycker mot huvudet eller drar åt runt det.
Smärtan kan vara molande och området kan ibland kännas ömt. Spänningshuvudvärk skiljer sig ofta från migrän genom att den vanligtvis inte är pulserande och inte brukar hindra dig från att fortsätta med dina vanliga aktiviteter. Ljud eller ljus kan ibland upplevas som något mer besvärande, men spänningshuvudvärk ger vanligtvis inte illamående eller kräkningar.
Hur länge huvudvärken varar kan variera mycket. En episod kan komma en gång, återkomma ofta eller finnas nästan dagligen. Vid kronisk spänningshuvudvärk kan huvudvärken bli mer ständigt förekommande.
Det finns många olika typer av huvudvärk, och en läkare bedömer dina symtom för att avgöra vilken typ av huvudvärk det rör sig om.1 Bedömningen bygger på dina svar på frågor om besvären. Det är viktigt att skilja spänningshuvudvärk från andra typer av huvudvärk, eftersom behandlingen kan vara olika.
En undersökning av nervsystemet ingår normalt när spänningshuvudvärk utreds.2 Vid spänningshuvudvärk finns vanligtvis inga problem med nervsystemet. Läkaren kan också undersöka om det finns ömma områden i musklerna i nacken och axlarna.
Spänningshuvudvärk kan ibland förväxlas med migrän.1 Det är också vanligt att ha båda typerna av huvudvärk. Därför behöver läkaren väga samman hur smärtan känns, hur länge den varar och vilka andra symtom du får.
Läkaren brukar fråga hur många dagar i månaden du har huvudvärk. Du kan också få frågor om när huvudvärken brukar komma, hur den känns och om den har förändrats från tidigare.1 Frågorna hjälper läkaren att avgöra vilken typ av huvudvärk du har.
Vid tillfällig spänningshuvudvärk kan läkare föreslå smärtstillande läkemedel under en kortare period. Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller paracetamol kan användas tillfälligt. ("Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel" kallas ibland NSAID.)
Om smärtstillande läkemedel används för ofta kan huvudvärken i stället komma fler dagar.1 Överanvändning kan leda till läkemedelsutlöst huvudvärk, och läkare kan då behöva hjälpa dig att minska eller sluta med läkemedlen.
När spänningshuvudvärken kommer ofta eller är kronisk kan läkare föreslå förebyggande läkemedelsbehandling. Amitriptylin är ett läkemedel som kan användas vid sådan spänningshuvudvärk.
Avslappning kan vara en del av egenvården vid spänningshuvudvärk. Ju oftare du använder en avslappningsmetod, desto mer effektiv blir den.1 Det kan därför vara hjälpsamt att ta dig tid och göra avslappning till en del av vardagen.
Du kan prova olika sätt att slappna av och se vad som passar dig. Exempel är:
En vårdcentral kan hjälpa till med bedömning och behandling av spänningshuvudvärk. Där kan du få hjälp att komma vidare om du tror att besvären beror på spänningshuvudvärk eller om behandlingen inte hjälper. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
En fysioterapeut kan följa dig i primärvården.2 Fysioterapeutisk behandling kan vara en del av utredning och behandling vid spänningshuvudvärk.
Vid bettrelaterade besvär kan en bettfysiologiskt utbildad tandläkare vara aktuell för vidare utredning och behandling.2 Det kan vara aktuellt när besvären hänger ihop med bettstörningar, tandgnissling eller att du pressar ihop tänderna.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. I vissa fall kan du också behöva en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.1
Ja. Kronisk spänningshuvudvärk kan påverka ditt liv och ditt arbete.2
Det kan också bli svårt att koncentrera sig på arbetet eller att ta ansvar för familjen när huvudvärken är långvarig.6 Aktiv behandling brukar dock minska hur ofta huvudvärken kommer och hur stark den är, så att arbetsförmågan och deltagandet i familjelivet vanligtvis inte påverkas märkbart.2
Ja, det är vanligt att ha både spänningshuvudvärk och migrän.1 Spänningshuvudvärk kan alltså förekomma samtidigt som migrän.3
En läkare kan hjälpa dig att bedöma vilken typ av huvudvärk du har, eftersom spänningshuvudvärk ibland kan förväxlas med migrän och behandlingen kan skilja sig åt.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ögonansträngning är en möjlig utlösare, till exempel efter att du länge har tittat på en datorskärm eller läst dokument utan pauser.3 Synproblem är en vanlig fysisk orsaksfaktor som kan behöva identifieras vid en utredning.
Att bita ihop käkarna eller gnissla tänder kan bidra till spänningshuvudvärk.3 Tandpressning och tandgnissling är vanligare hos personer med kronisk spänningshuvudvärk. Bettstörningar är ytterligare en fysisk orsaksfaktor som kan ha betydelse. Smärta i halsrygg, nacke och axlar räknas också som vanliga fysiska orsaksfaktorer vid spänningshuvudvärk.2
Spänningshuvudvärk är något vanligare hos kvinnor än hos män.2 Spänningshuvudvärk tenderar också att förekomma hos flera personer i samma familj.3 Det handlar om att besvären setts hos flera i samma familj, inte om en påvisad ärftlighet.
I jämförelse med migrän finns ingen tydlig ärftlighet för spänningshuvudvärk.2 Spänningshuvudvärk kan samtidigt förekomma hos personer som också har migrän.1 Depression eller ångestsjukdom är däremot inte överrepresenterad hos personer med episodisk spänningshuvudvärk jämfört med personer med migrän.2
Trötthet, känslomässig påfrestning, stress och intensiv koncentration kan göra huvudvärken värre. Sömnbrist är en vanlig rapporterad utlösande faktor. För att se hur dina besvär varierar kan du skriva ned när huvudvärken börjar, hur länge den varar och hur stark den är.
Spänningshuvudvärk kan förekomma tillsammans med andra besvär från kroppen. Alla får inte dessa symtom, och besvären kan variera mellan olika personer och vid olika tillfällen.
Du kan också gnissla tänder, bli nedstämd, få ångest eller få svårt att koncentrera dig när du har spänningshuvudvärk. Yrseln kan beskrivas som en ostadighetskänsla, till exempel som på ett båtdäck vid sjögång. Öronsus och lockkänsla i öronen förekommer hos många patienter med spänningshuvudvärk.
Sök vård genast på vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt får en intensiv huvudvärk.1
Om vårdcentralen eller jourmottagningen är stängd ska du söka vård på akutmottagning.1
En huvudvärkskalender kan vara ett användbart underlag vid utredning och uppföljning.2 Där kan du skriva ner när huvudvärken kommer, hur länge den pågår, hur stark den är, möjliga utlösande faktorer och vilka läkemedel du tar. Anteckningarna kan göra det lättare att se huvudvärkens mönster och att prata med läkaren om besvären.
Utifrån dina svar kan läkaren oftast avgöra vilken typ av huvudvärk du har. I vissa fall kan du behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera.1 Vid misstanke om sekundär huvudvärk kan datortomografi eller magnetkamera av hjärnan bli aktuellt.2
Ibland behövs också blodprover vid misstanke om sekundär huvudvärk. Vilka undersökningar som behövs beror på läkarens bedömning av dina symtom och undersökningsresultat.
Ibland behövs en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.1 Det kan bli aktuellt när orsaken till huvudvärken inte är tydlig eller när en första bedömning inte räcker för att avgöra vilken typ av huvudvärk du har.
Amitriptylin som förebyggande behandling börjar vanligtvis med låg dos och kan höjas senare. Förebyggande amitriptylin kan behöva tas i flera månader innan det börjar verka.4 Amitriptylin doseras individuellt, så dosen anpassas till dig.2
Läkemedel är inte den enda möjliga behandlingen. Icke-medicinska behandlingar kan vara särskilt aktuella när läkemedel inte ger tillräcklig hjälp. Olika former av icke-medicinsk behandling prövas ofta först vid spänningshuvudvärk. Avslappnings- och träning för att hantera stress kan ha god effekt.2 Tala med en läkare innan du börjar med en annan behandling, så att behandlingen passar den typ av huvudvärk du har.
Fysioterapeutisk behandling kan bestå av flera olika delar. Exempel är avslappningsövningar, träning för att hantera stress, övningar i kroppskännedom, fysisk träning, akupunktur samt massage eller värme- och kylbehandling vid behov. Fysioterapeuten kan välja olika kombinationer utifrån vad som antas bidra till dina besvär.
Fysioterapeutisk behandling kan också innehålla ergonomiska instruktioner.2 Det kan vara en del av behandlingen när arbetsställning eller andra fysiska faktorer behöver uppmärksammas. KBT och annan psykoterapi kan användas som stöd i behandlingen av spänningshuvudvärk.
Behandlingen kan rikta sig mot både kroppsliga och psykologiska faktorer. Fysiologiska och psykologiska faktorer kombineras ofta i behandlingen, och behandlingsmålen bör vara realistiska.2
En huvudvärkskalender kan vara ett användbart underlag när behandlingen följs upp. En huvudvärkskalender kan också hjälpa dig och vårdpersonalen att hitta faktorer som sätter i gång huvudvärken. Den kan därför användas som underlag både för behandling och vid uppföljning.2 Där kan du dokumentera hur ofta huvudvärken kommer, hur länge den pågår, hur intensiv den är och vilka läkemedel du tar. Uppgifterna kan hjälpa dig och vårdpersonalen att bedöma behandlingen och se om huvudvärken förändras.
Målet med aktiv behandling är att minska hur ofta huvudvärken kommer och hur stark den är. Aktiv behandling brukar minska huvudvärkens frekvens och intensitet så att arbetsförmågan och deltagandet i familjelivet inte påverkas märkbart.2 Vissa personer kan ändå få besvär under lång tid, eftersom förloppet kan variera mellan olika personer.
Stresshantering och avslappnings- och antistressträning kan ha god effekt vid spänningshuvudvärk.2 Det kan också hjälpa att lära sig vad som brukar utlösa huvudvärken och förändra sådant som går att påverka.
Du som har ett stillasittande arbete bör variera din arbetsställning. Försök att lägga in små pauser där du kan röra på dig.1 Det gäller också om du har samma arbetsställning hela tiden.
En huvudställning som är oförändrad länge utan rörelse kan orsaka huvudvärk.5 Vid datorarbete eller annat arbete på nära håll kan du därför lägga in pauser och röra på nacke och axlar.
God hållning när du läser, arbetar eller gör andra aktiviteter kan bidra till att förebygga huvudvärk.3 Det kan också hjälpa att röra på nacke och axlar ofta när du arbetar vid dator eller med annat arbete på nära håll.
Försök att få den sömn du behöver. Kroppen återhämtar sig och musklerna slappnar av när du sover.1 Sömnbrist är en vanlig rapporterad utlösande faktor för spänningshuvudvärk.2
Vid tillfällig smärta kan receptfria smärtstillande läkemedel ofta lindra spänningshuvudvärk.1 Sådana läkemedel ger bara tillfällig hjälp, och för mycket användning kan i stället ge fler dagar med huvudvärk.
För receptfria läkemedel som du använder själv är rådet snävare: 1177 rekommenderar att du använder dem högst två till tre gånger i veckan.1 Om du behöver använda läkemedel mot huvudvärk flera gånger i veckan bör du kontakta en vårdcentral.
Vanliga receptfria smärtstillande läkemedel är paracetamol och antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som ibuprofen, naproxen och aspirin. För mycket paracetamol kan skada levern. För mycket ibuprofen, naproxen eller aspirin kan irritera magen eller skada njurarna.3
En huvudvärkskalender kan göra det lättare att se vad huvudvärken kan bero på.1 Efter en tid kan du se situationer som verkar bidra till huvudvärken och få bättre underlag för att minska risken att den kommer.
Skriv gärna ner följande:
En huvudvärkskalender kan också vara ett användbart underlag vid utredning och uppföljning.2 Du kan ladda ner en gratis huvudvärkskalender på Huvudvärkssällskapets webbplats.
Du kan fråga vårdgivaren vad som orsakar din spänningshuvudvärk. Du kan också fråga vilka behandlingar som rekommenderas.6
Om du undrar hur länge besvären kommer att finnas kvar kan du fråga vårdgivaren om du alltid kommer att behöva ha spänningshuvudvärk.6 Prognosen i det enskilda fallet är alltid oviss, och vissa får mångåriga besvär.2
Det kan vara bra att skriva ner dina frågor före besöket. En huvudvärkskalender eller andra anteckningar kan ge information om dina besvär och vara ett underlag för samtalet med vårdgivaren.1
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget