Spasmer

Spasticitet, även kallat spasmer, innebär bland annat att musklerna blir spända och stela. Detta kan medföra efterföljande svårigheter att styra och utföra rörelser med den drabbade kroppsdelen. Det finns olika grader av spasmer som mer eller mindre påverkar det dagliga livet.

Att kunna styra kroppen dit man vill och få den att utföra rörelser är för många en självklarhet. Om du lider av spasmer innebär det att det finns en störning i det motoriska systemet som förhindrar och försvårar dessa funktioner.

Spasmer förutsätter en neurologisk sjukdom eller skada som orsakar kontinuerlig ökad muskelspänning.

Saker som kan utlösa spasmer är din kroppsställning, försök till rörelse, stress och omgivningsfaktorer såsom kyla. Spasmer i armar och ben syns tydligt eftersom det ofta blir muskelryckningar när armarna eller benen är utsträckta. Spasmer i magen är svårare att se men det kan orsaka tung andning eller känslan av en hårt åtdragen korsett.

Vilka symtom du får kan bero på din diagnos. Om du har en CP-skada kan symtomen skifta mycket och orsaka spasmer i olika delar av kroppen. Detta eftersom signalsystemet mellan ryggmärg och hjärnan i fungerar som det ska. Det gör att reflexerna får fritt spelrum.

Vid MS-sjukdom kan även talförmågan påverkas av spasmer. Denna typ kallas för spastisk dysarti och kan också orsakas av spastisk cerebral pares, allvarliga skallskador eller ALS.

Vid en stroke kommer symtomen för spasmer en tid efter skadan och trappas upp under första halvåret.

Kroppens alla rörelser styrs av motoriska program. På grund av detta kan vi aktivera våra muskler och röra på oss, både omedvetet och medvetet. Skulle nervsystemet skadas så förstörs vår förmåga att styra våra rörelser. En störning i vår motorik kan gör det svårare för oss att exempelvis lyfta upp ett glas och hålla det i vår hand.

Några anledningar till att spasmer uppstår:

• amyotrofisk lateralskleros (ALS)

• stroke

• ärftliga sjukdomar i nervsystemet

• multipel skleros (ms)

• hjärn- och ryggmärgsskador.

Det du kan göra själv är att ta hjälpen du kan få med övningar, tips och trick för att klara av din spasmer på bästa sätt.

Spasmer har i vissa fall också positiva fördelar såsom att det ger bra blodcirkulation, minskar risken för sittsår, ökad stadga i ben och kropp och underlättar förflyttningar och möjligheter att gå eller stå. Du får en högre energiomsättning som minskar risken för övervikt.

Att behandla spasmer är inte lätt. Det svåra är att hitta en balans mellan förbättrad funktion, din upplevelse och biverkningar av behandlingen.Om du inte behandlar sin spasmer kan det orsaka smärta och felställningar som kan ge försämrad funktion och livskvalitet.

Vid en behandling utgår man alltid från dig som patient. Grunden är dock alltid regelbundna töjningar av spastisk muskulatur och förebyggande av kontrakturer. Om du har komplicerade symtom kan få fler insatser såsom rehabiliterande sjukgymnastik, träningsprogram och medicineringar. I ovanliga fall kan man opereras.

Vid lokal spasmer får du läkemedel som hämmar nervernas signaler. Detta fungerar bra om spasmern bara orsakar besvär i enstaka eller några få kroppsdelar. Detta läkemedel får du via injektioner. Hur ofta du behöver få behandlingen varierar från person till person. Ett snitt brukar vara var 12:e vecka.

Vid utbredd spasmer är den vanligaste behandlingen en läkemedelssubstans. Den är väldigt likt ett naturligt förekommande ämne som kroppen redan har som dämpar eller hindrar överföringen av vissa nervimpulser. Detta används för att minska och lindra olika typer av spasmer. Denna behandling tar du först i tablettform men skulle det inte ge tillräcklig effekt kan du få en pump inopererad.

Oavsett vilken behandling du får är en regelbunden och långsiktig uppföljning viktigt för eventuella dosändringar läkemedelsbyten- eller kompletteringar samt biverkningar.

Om du misstänker att du har spasmer får du göra en utredning för att först fastställa att det är just spasmer. Okontrollerade rörelser behöver inte alltid bero på spasmer.

Om den utredningen visar spasmer får du sedan göra en utredning för att se hur mycket din spasmer försämrar din förmåga att klara dig i vardagen. Läkaren måste därefter utesluta bakomliggande och triggande orsaker till det uppstår, om din spasmer är lokal eller utbredd och hur svår den är.

Därefter kan läkaren se vilken behandling som passar dig. Detta görs utifrån ett antal kriterier:

• nytta

• biverkningar

• bieffekter

• komplikationer.

• Neurolog

• Rehabiliteringsläkare

• Fysioterapeuten

• Arbetsterapeuten