Muskelkramp är när en muskel plötsligt drar ihop sig och gör ont; den kan kännas hård och spänd. Det är vanligt och skadar inte muskeln; orsaken är oftast okänd, men kramp kan komma efter ovanlig ansträngning och går ofta över av sig själv inom några minuter.
Vad är spasmer?
Vad spasmer kan kännas som
Spasmer är sammandragningar i muskler som du inte styr själv. De kan upplevas på olika sätt, beroende på vilken muskel eller muskelgrupp som påverkas. En muskelkramp innebär att en muskel plötsligt drar ihop sig och gör ont.1 Ofta märker du tydligt när det händer, eftersom muskeln snabbt blir spänd.
Vid muskelkramp kan muskeln kännas hård och spänd.1
Det är vanligt att både se och känna att muskeln har dragit ihop sig.1
Spasmer kan vara ofrivilliga och innebära att muskeln inte kan slappna av.2
En spasm kan alltså innebära att muskeln drar ihop sig utan att du försöker göra det. Ibland omfattar sammandragningen bara en del av muskeln. Den kan också omfatta hela muskeln eller flera muskler som hör ihop i en muskelgrupp. Spasmer kan kännas som en snabb sammandragning eller som en spänning som håller i sig.
Vanliga och oftast ofarliga former
Muskelkramp är en vanlig form av spasm. Muskelkramp är vanligt och skadar inte muskeln. Kramp i vaden eller under foten kallas också sendrag.1 Det är särskilt vanligt att få muskelkramp i foten eller vaden.
Muskelspasmer kan drabba en del av en muskel, hela muskeln eller flera muskler i en muskelgrupp. Spasmer kan förekomma i flera kroppsdelar, bland annat ben, armar, nacke, bröstkorg och mage.3 Därför kan en spasm kännas på olika platser i kroppen och se olika ut från gång till gång.
En muskelspasm kan komma plötsligt och vara svår att förutse. Muskelspasmer kan uppstå när som helst, till exempel vid gång, sittande, träning eller sömn.3 Muskelkramp kommer också ofta när du ska somna eller när du sover.
Hur vanligt det är och vilka som får det
Alla kan få muskelkramp. Muskelkramp är vanligt hos äldre och gravida, särskilt senare under graviditeten.1 Spasmer kan alltså förekomma både hos yngre och äldre personer och under olika perioder i livet.
Vissa grupper får muskelspasmer oftare än andra. Idrottare, spädbarn, gravida, personer över 65 år och personer med obesitas hör till grupper som oftare får muskelspasmer.3 Det betyder inte att spasmer bara förekommer i dessa grupper; alla kan få muskelkramp.
Besvären kan uppstå under en aktivitet eller när kroppen vilar. De kan märkas när du går, sitter, tränar eller sover. Vid en muskelkramp kan du ofta både känna att muskeln drar ihop sig och se förändringen i muskeln.
Det är oftast inte känt varför muskelkramp uppstår.1 Det betyder att det i många fall inte går att peka ut en enda orsak till krampen. Kramp kan ändå komma i samband med hur muskeln har använts eller vilken ställning kroppen har varit i.
Kramp kan komma efter att du har ansträngt en muskel mer än vanligt.1
Kramp kan uppstå efter att du har arbetat länge i trädgården.1
En obekväm sittställning under längre tid kan bidra till kramp.1
En obekväm liggställning under längre tid kan bidra till kramp.1
När ska du söka vård för spasmer?
Åk till en akutmottagning vid kramp i hela kroppen
Åk till en akutmottagning om du har outhärdlig smärta, kramp i hela kroppen eller spasmer som började efter att du har kommit i kontakt med ett ämne som kan vara förgiftande.3 Kraftig kramp i hela kroppen kan tyda på rubbad elektrolytbalans eller en allvarlig underliggande sjukdom.
Kontakta vården direkt vid svullnad eller domningar i benet
Kontakta vården direkt om du utvecklar betydande smärta, svullnad eller domningar i benet, förändringar på huden eller kramp i benet som väcker dig på natten. Kontakta vården direkt om du tror att dina muskelspasmer kan vara symtom på en underliggande sjukdom.
Kontakta vårdcentralen vid ofta besvärlig muskelkramp
Kontakta vårdcentralen om du ofta har besvärlig kramp.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det kan vara bra att beskriva hur ofta krampen kommer, hur länge den brukar hålla i sig och vilken muskel eller kroppsdel som påverkas. Dystoni och spasticitet kan vara medfött eller uppstå senare i livet.4 Dystoni kan drabba människor i alla åldrar och kan påverka nästan alla delar av kroppen.5
Vad kan du göra själv vid spasmer?
När krampen kommer
Krampen går ofta över av sig själv inom några minuter.1 Under tiden kan du prova några enkla sätt att få muskeln att släppa. Välj det som passar situationen och gör rörelserna försiktigt.
Du kan pröva att gå några steg om du har kramp i benet eller foten.1
Du kan försöka få krampen att släppa genom att massera muskeln.1
Du kan försöka få krampen att släppa genom att försiktigt sträcka ut den krampande muskeln. Om krampen kommer under en aktivitet kan du avbryta aktiviteten och försöka stretcha och massera muskeln. Värme kan hjälpa muskeln att slappna av när krampen börjar.
Om du har kramp i vaden
Vid kramp i vaden kan du prova flera sätt att sträcka ut muskeln. Du kan börja med att ställa dig upp och trycka foten mot golvet. Det går också att använda en sänggavel eller en vägg som stöd när du böjer upp foten.
Du kan ställa dig upp och trycka foten mot golvet om du har kramp i vaden.1
Utredning och behandling vid spasmer
Vad som kan hända vid undersökningen
Vid besvär som dystoni eller spasticitet undersöker läkaren dig. Du kan också få träffa en fysioterapeut. Under undersökningen får du göra olika rörelser och vårdpersonalen känner på din kropp.4
Du kan behöva undersökas med magnetkamera, röntgen eller elektromyografi, som förkortas EMG. En del får också lämna blodprov. Vilka undersökningar som behövs beror på dina besvär och vad läkaren behöver ta reda på. Det finns ingen behandling som gör att du blir frisk från dystoni eller spasticitet, men behandlingar kan lindra symtomen. Vilken eller vilka behandlingar som behövs är olika för olika personer.4
Lindring med träning, hjälpmedel och läkemedel
Fysioterapi är en viktig del av behandlingen vid dystoni. Fysioterapeuten kan hjälpa dig att stärka balans och koordination.4 Målet är att du ska kunna böja och använda dina muskler så bra som möjligt.
Arbetsterapi kan hjälpa dig att klara olika delar av vardagen, till exempel att klä på dig eller äta själv.4
Vem kan hjälpa dig vid spasmer?
Vårdcentral och 1177
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt när du har besvär som kan bero på muskelkramp, dystoni eller spasticitet. Kontakta vårdcentralen om du ofta har besvärlig kramp.1 Kontakta en vårdcentral om du har symtom på dystoni eller spasticitet.4 På varden.se kan du läsa mer om när det är aktuellt att kontakta vården och hitta information om olika vårdvägar.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.4 Det kan göra det möjligt att skicka ett ärende till mottagningen utan att ringa. Vilka e-tjänster som finns kan variera mellan mottagningar och regioner.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.4 Du kan alltså kontakta 1177 även när vårdcentralen inte är öppen.
Specialistvård och vårdval
Vanliga frågor om spasmer
Frågor och svar
Vad är sendrag?
Kramp i vaden eller under foten kallas sendrag.1 Sendrag är alltså ett annat ord för muskelkramp i just vaden eller under foten. Kramp i foten eller vaden är de vanligaste platserna för muskelkramp. Kramp kan också förekomma i händer, armar, mage och längs bröstkorgen.2
Kan en muskelspasm göra att muskeln ser annorlunda ut?
Vid en svår spasm kan hela muskeln kännas som en hård boll och området kan se förvridet ut. Det kan hända vid till exempel kramp i benet. En muskelspasm kan också göra att muskeln känns hård när du tar på den. Vid en spasm kan muskeln även rycka utan att det gör ont. En spasm kan omfatta en del av en muskel, hela muskeln eller flera muskler i samma muskelgrupp.3
Hur länge kan en muskelspasm vara?
Spasmer varar typiskt från några sekunder till 15 minuter eller längre. Tiden kan alltså variera från en kort stund till längre än 15 minuter. En spasm kan upplevas olika från gång till gång. I vissa fall kan en spasm vara så smärtsam att du inte kan röra dig förrän den har gått över.3 Efter en särskilt smärtsam spasm kan obehaget i området finnas kvar i en eller två dagar.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 20 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En obekväm ståställning under längre tid kan bidra till kramp.1
Muskelkramp kommer ofta när du ska somna eller när du sover.1 Kramp kan alltså uppstå även när du inte just då håller på att träna eller arbeta. Det går inte alltid att avgöra vad som har utlöst en enskild kramp, eftersom orsaken oftast inte är känd.
Vätska, salter och belastning
Flera saker som påverkar vätska, salter eller musklernas belastning kan göra muskelspasmer mer sannolika. Vätskebrist kan göra det mer sannolikt att du får muskelspasm. Låga nivåer av natrium, kalium eller kalcium kan bidra till muskelspasm.2
Brist på stretching kan vara en möjlig orsak till muskelspasmer.3
Muskeltrötthet kan vara en möjlig orsak till muskelspasmer.3
Intensiv träning kan vara en möjlig orsak till muskelspasmer.3
Träning i stark värme kan vara en möjlig orsak till muskelspasmer.3
Stress kan utlösa muskelspasmer.3 Stress kan också förvärra muskelspasmer som redan finns.4 Även trötthet och starka känslor kan förvärra symtom vid spasticitet eller dystoni. Alkohol och rökning kan påverka hur mycket symtom du känner av vid dystoni.
Läkemedel och bakomliggande tillstånd
Vätskedrivande läkemedel kan göra att kramp uppstår lättare. Olika sjukdomar kan orsaka muskelkramp, även om det är ovanligt.1 Muskelkramp kan därför ibland ha en annan bakgrund än tillfällig belastning, vätskebrist eller låga nivåer av salter.
Spasticitet kan bero på skada eller sjukdom i hjärnan eller ryggmärgen. Stroke och multipel skleros är exempel på sådana sjukdomar.4 Spasticitet kan uppstå när nervbanor i hjärnan eller ryggmärgen som styr rörelser och sträckreflexer skadas.
Dystoni orsakas av en störning i den del av hjärnan som styr rörelser och muskler.4 Orsaken till dystoni är inte alltid fastställd. Dystoni kan vara ärftlig, förekomma vid andra neurologiska tillstånd eller vara utan känd orsak.
Det finns alltså flera möjliga orsaker och utlösare till spasmer, och samma typ av besvär kan förekomma av olika skäl. En utlösare som verkar tydlig vid ett tillfälle behöver därför inte förklara alla episoder.
Du kan också berätta om krampen kommer när du sover, efter fysisk aktivitet eller efter att du har suttit, legat eller stått i en obekväm ställning under längre tid. Sådana uppgifter kan hjälpa vården att bedöma dina besvär.
Kontakta vårdcentralen vid symtom på dystoni eller spasticitet
Kontakta en vårdcentral om du har symtom på dystoni eller spasticitet.4 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Symtom som kan förekomma vid dystoni eller spasticitet är:
Du har svårt att kontrollera dina rörelser och hur mycket du tar i, till exempel kan du tappa eller klämma åt för hårt om saker.4
Dystoni och spasticitet kan påverka enskilda muskler, hela muskelgrupper eller hela kroppen. Symtomen kan variera under dagen eller mellan olika dagar. Stress, trötthet och starka känslor kan förvärra symtomen. Dystoni och spasticitet kan göra ont och påverka funktionen i den drabbade kroppsdelen.4
Vid ett besök undersöker läkaren dig. Du kan också få träffa en fysioterapeut. Du får göra olika rörelser och vårdpersonalen känner på din kropp. Du kan behöva bli undersökt på flera sätt, till exempel med magnetkamera, röntgen eller elektromyografi, EMG. En del får också lämna blodprov.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning
Du kan ringa 1177 för hjälp att bedöma symtom. 1177 kan också hjälpa dig att hitta var du kan söka vård.4 Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.4 Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du kan sträcka ut vadmuskeln genom att böja upp foten och trycka den mot en sänggavel eller en vägg.1
Du kan ta ett steg bakåt med det smärtande benet och trycka foten mot golvet.1
Förebygga kramp
Regelbunden stretching kan vara ett sätt att förebygga kramp. Det är bra att stretcha musklerna när de är uppvärmda.1 Du kan till exempel göra det efter en promenad eller när du har motionerat.
Du kan pröva att stretcha regelbundet för att förebygga kramp.1
Det är bra att stretcha musklerna när de är uppvärmda, till exempel efter en promenad.
Om du har dystoni eller spasticitet kan symtomen påverkas av bland annat stress och trötthet. Läs mer i avsnitten om orsaker samt utredning och behandling.
En arbetsterapeut kan också hjälpa dig att få anpassningar i hemmet och på arbetsplatsen.
Ortoser är hjälpmedel som kan ge stöd, minska smärta och göra det lättare att till exempel gå.4 Läkaren bedömer vilket behov du har, och en arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut rätt hjälpmedel.
Det finns olika typer av läkemedel vid dystoni och spasticitet. Läkemedel kan minska sammandragningar i musklerna, minska hur lätt sammandragningar uppstår eller minska smärta.4 Läkemedel i tablettform kan minska muskelsammandragningar och förbättra rörligheten.
Vid fokal eller segmentell dystoni är botulinumtoxin förstahandsbehandling.5 Botulinumtoxin ges direkt i de påverkade musklerna. Behandlingen riktar sig mot symtom och kan behöva upprepas eftersom effekten av läkemedlet varar ungefär tre månader.
Sprutor, pump och operation
Läkemedel kan sprutas direkt in i den påverkade muskeln eller muskelgruppen. Det gör att muskelspänningen minskar. Effekten av läkemedlet i sprutan varar ungefär tre månader.4
En del personer med spasticitet kan få läkemedel direkt i ryggmärgskanalen.4 Läkemedlet kommer från en liten pump som tillsammans med en slang opereras in under huden. Behandlingen kan lindra spänningar och kramper i musklerna. Innan behandlingen börjar får du träffa en läkare och fysioterapeut på sjukhuset, där ni prövar under en dag hur behandlingen hjälper mot dina symtom.
Deep brain stimulation, DBS, innebär att tunna elektroder opereras in i hjärnan. Elektroderna stimuleras sedan med hjälp av en dosa som placeras på bröstkorgen, ungefär som en pacemaker.4 Stimuleringen kan ändras genom programmering utifrån.
Vid svåra besvär där läkemedel inte ger full effekt görs en individuell bedömning. Då kan en kirurgisk åtgärd vara aktuell.5 En del personer med dystoni blir hjälpta av en operation.
Vid spasticitet kan läkaren räta ut leder eller muskler som har dragit ihop sig så att rörligheten blir bättre. Operation vid spasticitet är ovanlig. Selektiv dorsal rhizotomi, SDR, görs bara på barn.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Kontrollera därför med mottagningen vilka regler som gäller innan du bokar eller skickar en egen vårdbegäran.
Vid dystoni eller spasticitet kan du få träffa en fysioterapeut.4 Fysioterapeuten är en del av vårdpersonalen som kan ingå i kontakten med vården vid sådana besvär. På varden.se kan du läsa mer om vårdval och hur du hittar en mottagning.
Kan muskelspasmer komma tillbaka flera gånger under samma episod?
Spasmer kan återkomma flera gånger innan de går över. Det betyder att muskeln kan slappna av en stund och sedan dra ihop sig igen under samma episod. Återkommande spasmer kan därför höra till samma pågående besvär, även om de inte kommer hela tiden. Spasmer kan vara oförutsägbara och komma och gå.3 De kan påverka en del av kroppen eller hela kroppen.7
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.
Just nu sprids magsjuka i Sverige i högre grad än vanligt genom färsk kyckling. Du kan minska risken för smitta genom att välja frysta produkter eller vara extra noggrann med temperaturen vid tillagning.
Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyakusis) kommer ofta smygande: du hör men missar ord, särskilt i buller. Här får du en snabb självcheck, praktiska kommunikationstips och en tydlig väg från hörseltest till rätt hjälp.
När du eller en närstående får veta att vården följer ett vårdförlopp kan du använda guiden för att förstå ordningen, tiderna och vad du ska fråga vården om härnäst.
Övervikt är en av vår tids största folkhälsofrågor, och samtidigt något som många bär på i tysthet. Trots försök med kost, träning och olika dieter kan vågen stå still eller pendla upp och ner. För många handlar det inte om bristande vilja, utan om att kroppen kämpar emot. Då kan medicinsk viktbehandling med GLP-1-läkemedel vara ett sätt att äntligen få en rimlig chans att nå en hållbar viktnedgång.
Internationellt har biologiska behandlingar fått en allt större roll inom ortopedin. På många av världens ledande sjukhus och idrottskliniker används idag metoder som PRP/ACP, stamcellsbehandlingar och fettbaserade tekniker som en del av behandlingsarsenalen vid exempelvis artros, senskador och idrottsrelaterade besvär.
Kämpar du med psykisk ohälsa, stress, skadligt bruk eller beroende? Access Duo erbjuder individanpassad digital vård och behandling med erfarna samtalsterapeuter som lyssnar och utformar behandlingen utifrån din unika situation.
Diskussioner om Spasmer
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
ANNONS
ANNONS