Astigmatism är ett vanligt brytningsfel där ljuset fokuseras på mer än ett ställe i ögat, vilket kan göra synen suddig. Synfelet kan rättas till med glasögon eller kontaktlinser, och vilken metod som passar beror på vilket brytningsfel du har.
Astigmatism är ett vanligt synfel som kan göra synen suddig. Synfel beror på att ljuset bryts på fel sätt i ögat.1 Därför kallas synfel ibland för brytningsfel. Vid astigmatism bryts ljuset ojämnt i ögat, vilket gör att bilden inte blir skarp.2
Astigmatism är en typ av brytningsfel, på samma sätt som närsynthet och översynthet.2 När ljuset inte bryts jämnt kan ögat få svårt att skapa en tydlig bild. Fokuseringen sker då på mer än ett ställe i ögat i stället för på en enda punkt. Det kan göra att synen blir suddig eller förvrängd.
Att ha ett synfel är vanligt. Brytningsfel är den vanligaste typen av synproblem.3 Det finns flera olika brytningsfel, och astigmatism är ett av de vanligaste. Närsynthet, översynthet och åldersynthet är andra typer av synfel.
Astigmatism förekommer ofta tillsammans med närsynthet eller översynthet.4 Det betyder att samma person kan ha astigmatism och samtidigt ha svårt att se tydligt på nära håll eller långt håll. Synfel kan också påverka både seendet på nära och långt håll.
Astigmatism kan ge suddig eller förvrängd syn på alla avstånd.3 Hur mycket synen påverkas beror bland annat på hur stor astigmatismen är. Vid astigmatism kan det därför vara svårt att få en skarp bild både när du läser och när du tittar på något längre bort.
De flesta fall av astigmatism kan behandlas med glasögon eller kontaktlinser. Vanliga synfel kan rättas till med hjälp av glasögon eller kontaktlinser. Glasögon för astigmatism kan behöva en specialslipning. Det finns också kontaktlinser som är anpassade för astigmatism.1
En del brytningsfel kan rättas till med en operation eller en laserbehandling. Vilken metod som passar beror på vilket brytningsfel du har.1 Behovet av glasögon eller kontaktlinser kan efter en sådan behandling minska eller försvinna helt.
Astigmatism beror oftast på att hornhinnan har olika krökning i olika vinklar.1 Formen påminner då om ett ägg. Ögat får därför olika stort synfel i olika vinklar, eftersom hornhinnans form inte är lika rund i alla riktningar.
Hornhinnan och linsen bryter ljuset i ögat. Om hornhinnan eller linsen har en förändrad form påverkas hur ljuset bryts och fokuseras.3 Vid astigmatism kan formen alltså komma från hornhinnan eller från linsen. När astigmatismen beror på hornhinnans form handlar det om att hornhinnan är oval eller oregelbunden. När den beror på linsen har linsen en oval eller oregelbunden form. Även andra förändringar i ögat kan ibland ligga bakom astigmatism, till exempel förändringar som gör att ögats form påverkas.2
Suddig syn är det vanligaste symtomet vid astigmatism. Synen kan vara suddig på alla avstånd, och det kan göra det svårt att se detaljer både på nära håll och på avstånd. Det kan till exempel vara svårt att se orden på en meny framför dig eller bokstäverna på en vägskylt längre bort.2
Astigmatism kan göra att du ser otydligt både på kort och långt håll. Besvären kan vara olika tydliga och märks inte alltid på samma sätt från dag till dag. Huvudvärk kan förekomma vid astigmatism.2 Huvudvärken kan hänga ihop med att ögat anstränger sig för att se skarpt.1 Små barn kanske inte själva märker att synen inte fungerar som vanligt. Om ett barn kisar, gnuggar ögonen eller ofta har huvudvärk bör synen undersökas.2
Du kan också behöva kisa för att se tydligare. Ibland kan synen kännas disig eller oklar.3 Vissa märker först förändringar när de läser, arbetar vid en skärm eller försöker se på längre avstånd.
Astigmatism diagnostiseras genom en ögonundersökning.2 Ögonläkaren tittar på ögonen, undersöker dem invändigt och testar synen. En synundersökning kan göras hos en optiker eller en ögonläkare.1
För att undersöka synskärpan får du läsa bokstäver som blir allt mindre.1 På så sätt testas hur bra du kan se. Synen kan testas på olika avstånd, både med och utan glasögon eller kontaktlinser.3 Du kan alltså få göra testet med dina vanliga synhjälpmedel och utan dem.
Olika yrkesgrupper kan vara delaktiga i undersökningen. En optiker gör synundersökningar, undersöker synproblem och skriver ut glasögon eller kontaktlinser. En ögonläkare är läkare och kan behandla ögonsjukdomar, skriva ut glasögon eller kontaktlinser och göra ögonoperationer. En optiker eller ögonläkare kan därför undersöka hur du ser och bedöma vilket synfel du har.
Vid synmätningen prövas glas med olika styrka för att hitta den styrka som ger bäst syn.1
Glasögon och kontaktlinser är vanliga sätt att rätta till astigmatism. Glasögon kan ofta ge lika bra syn som kontaktlinser, men vid kraftiga synfel hjälper kontaktlinser oftast bäst.1
Kontaktlinser kan vara mjuka eller stabila. Mjuka kontaktlinser är vanligast. Stabilare linser kan ibland kallas hårda linser.1 Det kan ta tid att vänja sig vid vissa kontaktlinser, och en del kan inte vänja sig vid progressiva kontaktlinser.
Glasögon är enligt en jämförelse billigare än kontaktlinser. De kan däremot tappas bort eller gå sönder. Kontaktlinser kan vara ett bra val om du är aktiv, men de passar inte alla och dålig hygien kan öka risken för ögoninfektion.4
Vilket alternativ som passar dig beror bland annat på hur kraftigt synfelet är och vad som fungerar bäst i din vardag. Styrkan på glasögonen eller kontaktlinserna står på receptet efter synundersökningen, och höger och vänster öga kan behöva olika styrka.
Glasögon och kontaktlinser kan användas för att rätta till astigmatism. Glasögon för astigmatism behöver en specialslipning, medan kontaktlinser kan vara anpassade för astigmatism. Kontaktlinser sätter du direkt på ögats yta, oftast på hornhinnan. Precis som för glasögon finns det kontaktlinser med olika slipningar.1
Kontaktlinser kan vara mjuka eller stabila. Mjuka kontaktlinser är vanligast, och stabila linser kan ibland kallas hårda linser. Vid kraftiga synfel hjälper kontaktlinser oftast bäst.1
För de flesta synfel kan du själv välja det du trivs bäst med mellan glasögon och kontaktlinser. Du kan oftast få lika bra syn med båda.1 Kontaktlinser kan vara ett bra val om du är aktiv, eftersom de inte sitter utanpå ansiktet på samma sätt som glasögon.4
Kontaktlinser passar däremot inte alla.4 Om du använder linser och de inte känns bra kan glasögon vara ett annat alternativ. Du kan också använda glasögon ibland och kontaktlinser ibland, beroende på situation.
En synundersökning för synskärpa kan göras hos en optiker eller en ögonläkare. Optikern eller ögonläkaren låter dig se bokstäver med allt mindre storlek för att undersöka hur bra du ser. Under synmätningen prövas glas med olika styrka för att hitta den glasögonstyrka som passar bäst för dig.1
Optometrister undersöker ögonen, diagnostiserar synproblem och skriver ut glasögon eller kontaktlinser. En optiker kan också göra vissa mätningar och undersökningar av ögonen. Ögonläkare är läkare som behandlar ögonsjukdomar, skriver ut glasögon eller kontaktlinser och utför ögonoperationer.3 Vid en ögonklinik undersöks du av en ögonläkare som kan avgöra vilken operation som är lämplig för dig.5
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. En optiker kan ibland skicka en remiss till en ögonläkare om du inte får bra synskärpa med glasögon.1
Vid ett besök kan du berätta om synförändringar eller problem med glasögon eller kontaktlinser. Optikern eller ögonläkaren kan då bedöma vilken undersökning som behövs. Om du inte förstår informationen från vårdpersonalen ska du ställa frågor.
Astigmatism kan förändras och bli kraftigare med tiden. Därför kan du behöva glasögon eller kontaktlinser senare, även om du inte behöver synhjälpmedel direkt.2
Synhjälpmedel behövs inte alltid om astigmatismen är så lindrig att synen inte påverkas.2 En ögonundersökning kan visa om dina ögon har förändrats och om du behöver synhjälpmedel.
Astigmatism skadar vanligtvis inte ögonen. Astigmatism ökar inte heller risken för komplikationer.2
Besvären går ofta att hantera med glasögon eller kontaktlinser. Om du vill undersöka möjligheten till en mer permanent lösning finns det synkorrigerande operationer.
De flesta som genomgår synkorrigerande operation får permanent förbättrad syn. En del behöver senare en ny operation eftersom ögonen förändras naturligt när du blir äldre.2
Det finns flera typer av operationer för brytningsfel, bland annat laserbehandling av hornhinnan, en extra lins som opereras in i ögat eller en operation där ögats lins byts ut. Vilken operation som är lämplig beror på ditt synfel och bedöms av en ögonläkare.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Många föds med astigmatism. Astigmatism kan också utvecklas när som helst i livet, även i vuxen ålder.2 Det betyder att ett synfel kan finnas från början eller uppstå senare.
Brytningsfel är vanligare om andra familjemedlemmar använder glasögon eller kontaktlinser. Ärftlighet kan därför vara en möjlig riskfaktor, men astigmatism kan förekomma även utan att andra i familjen har glasögon eller kontaktlinser. De flesta brytningsfel börjar under barndomen eller finns redan vid födseln.3 Astigmatism är däremot inte begränsad till barndomen, utan kan komma senare under livet.2
Förutom hornhinnans och linsens form finns andra möjliga orsaker till astigmatism. Ögonlock som trycker för mycket mot ögat kan orsaka astigmatism. Ögonskador kan också orsaka astigmatism.2
Keratokonus är ett tillstånd som kan orsaka astigmatism.2 Astigmatism kan alltså ibland hänga ihop med en annan förändring i ögat. Läs mer om hur ögat och synen fungerar i avsnittet om ögats uppbyggnad.
Astigmatism kan göra att dubbelseende får bilder att se överlappande ut. Du kan därför uppleva att ett föremål eller en text har en extra bild som ligger nära den första. Bländning, glorior eller stjärnliknande mönster kring ljus kan förekomma.2 Sådana synfenomen kan märkas runt starka ljuskällor.
Besvären kan göra det svårare att se tydligt i mörker.3 Astigmatismbesvär kan märkas tydligare på natten, i regn eller när du tittar på ljus.2
Kontakta en optiker om du tror att du har ett synfel.1 Sök ögonvård så snart du märker förändringar i ögonen eller synen, särskilt om synen blir suddig eller tydligt sämre.2 En synundersökning kan visa hur bra du ser på olika avstånd och vilken glasstyrka som passar.3
Om du redan använder glasögon eller kontaktlinser och får sådana symtom kan du behöva en ny styrka. Berätta för en synspecialist om synen förändras eller om du får problem med glasögonen eller kontaktlinserna.3
En autorefraktor kan användas vid undersökningen. Vid en synfelsmätning kan autorefraktorn automatiskt mäta ögats brytningsfel och ge förslag på passande styrkor på glasögon.1 Det är en apparat som mäter synfelet och ger ett förslag på vilken glasstyrka som kan passa. Förslaget används tillsammans med den övriga synmätningen.
En refraktionstest kan mäta hur mycket ögonen fokuserar och bryter ljus.2 Vid en mer omfattande synundersökning testas synen på olika avstånd, både med och utan glasögon eller kontaktlinser. Resultatet visar vilken styrka som behövs för att synen ska bli så bra som möjligt.
Ögondroppar kan användas för att vidga pupillerna.3 När pupillerna är vidgade kan vårdpersonalen undersöka om det finns andra ögontillstånd. Sådana droppar kan ingå i en mer omfattande undersökning av ögonen.
En optiker kan ibland skicka remiss till en ögonläkare om glasögon inte ger bra synskärpa.1 Ögonläkaren kan då göra en undersökning av ögonen och bedöma synen vidare. En remiss betyder att du hänvisas vidare till en annan vårdgivare för undersökning.
Vid undersökningen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.1
Laserbehandling kan förändra hornhinnans form för att korrigera astigmatism.2 Det finns tre vanliga laserbehandlingar: LASEK, LASIK och ReLEx SMILE. Astigmatism kan vara en indikation för LASEK, LASIK eller ReLEx SMILE.
Vid LASEK lyfter ögonläkaren bort det yttersta skiktet av hornhinnan och tar sedan bort vävnad med laser. Skiktet läggs tillbaka och en kontaktlins som fungerar som ett bandage sätts på ögat. Efter LASEK är det vanligt med ont i ögat, dimmig syn, tårar och irritation de första dagarna.
Vid LASIK skapar läkaren ett lock i hornhinnan, behandlar vävnaden med laser och lägger sedan tillbaka locket. Ögat läker snabbt, och det är vanligt att se bra nästan direkt. Efteråt kan det skava i ögonen, som också kan tåras och vara känsliga för ljus.
Vid ReLEx SMILE skapas en ficka i hornhinnan med laser. Därefter tar ögonläkaren bort en tunn skiva av vävnad som lasern har skapat inne i hornhinnan. Ögat läker snabbt, och du brukar se bra nästan direkt.
En extra inopererad plastlins, kallad ICL, kan användas när laser inte passar vid mycket närsynthet eller översynthet.5 Du som är under cirka 35 år kan få behandling med ICL. Plastlinsen placeras framför ögats egen lins.
Personer över ungefär 45 år som har astigmatism kan få RLE. Vid RLE ersätts ögats egen lins med en plastlins. Efter RLE försvinner ögats egen förmåga att ställa om synen mellan olika avstånd.5
De linser som används vid RLE har flera olika fokus, vilket kan ge skarp syn både på långt och nära håll. En del behöver ändå glasögon i vissa situationer efter operationen, beroende på vilken typ av lins som har satts in.
Det finns en liten risk för infektion efter ögonoperation. En ögoninfektion kan göra att synen blir sämre. Efter laserbehandling är det vanligt med bländning och glorior kring ljuskällor i halvmörker i början.5
Bländning och glorior försvinner oftast inom några dagar, men för en del kan besvären finnas kvar i upp till några månader. Det är ovanligt att besvär efter operationen finns kvar länge. En liten risk med laserbehandling är att hornhinnan blir svagare, vilket med tiden kan påverka synen.
Efter ICL kan styrkan på plastlinsen visa sig vara fel, så att brytningsfelet inte rättas till helt. Då kan du behöva glasögon även efter operationen, och linsen kan behöva bytas ut. Efter RLE finns också en risk att linsens styrka inte blir rätt, vilket kan göra att du behöver glasögon.
Före en behandling med laser gör ögonläkaren mätningar för att bedöma om ögonen har risk för att hornhinnan ska bli svagare. Om risken bedöms vara för stor brukar ögonläkaren avråda från laserbehandling. Du får själv betala hela kostnaden för en operation.
God hygien är viktig när du använder kontaktlinser. Bristande kontaktlinshygien innebär risk för ögoninfektion.4 Följ därför de hygienråd du har fått för just dina linser och ta problem med ögonen eller linserna på allvar.
Glasögon har också nackdelar i vardagen. De kan tappas bort eller gå sönder.4 Det kan vara praktiskt att ha ett glasögonfodral när du inte använder dem, så att de är lättare att förvara säkert.
Vilket synhjälpmedel som fungerar bäst beror på vad du själv trivs med och på hur dina synfel ser ut. Läs mer om undersökning och behandling i andra avsnitt på varden.se.
Vilken yrkesperson som hjälper dig beror på vilken bedömning och undersökning du behöver. Optikern kan göra en synundersökning och vid behov hänvisa vidare till ögonläkare.
Regelbundna ögonundersökningar rekommenderas för att följa förändringar i ögonen. Astigmatism kan förändras under livet, så återkommande undersökningar kan följa både synen och ögonen.2
Syn och ögon bör kontrolleras minst vartannat eller vart tredje år.2 Hur ofta du behöver undersökas kan också bero på vad din ögonläkare eller optiker rekommenderar.