Om hjärntumör
Vad betyder hjärntumör?
En hjärntumör är ett samlingsnamn för flera olika tumörsjukdomar som börjar i hjärnan. Primära hjärntumörer börjar i hjärnan. En dottertumör har börjat någon annanstans i kroppen och spridit sig till hjärnan. Primära hjärntumörer kan vara godartade hjärntumörer eller cancertumörer i hjärnan.1
Det finns många olika hjärntumörer. Vilken typ det är har betydelse för hur sjukdomen utvecklas och vilken behandling som kan bli aktuell. I det här avsnittet används hjärntumör som ett samlingsnamn, medan avsnitten om symtom, utredning och behandling beskriver andra delar mer ingående.
Godartad tumör och cancertumör
En godartad hjärntumör sprider sig inte och växer inte in i annan vävnad. En cancertumör i hjärnan kan växa in i friska delar av hjärnan. Cancertumörer i hjärnan kan växa snabbt eller långsamt.1 Tumörer som växer snabbt kallas höggradiga och tumörer som växer långsamt kallas låggradiga.
En godartad hjärntumör är alltså inte samma sak som en cancertumör i hjärnan. Båda kan ändå påverka hjärnan, bland annat beroende på var tumören finns och hur den växer. Läs mer om symtom och om hur hjärntumörer utreds och behandlas i de avsnitten.
Hur vanligt är hjärntumör?
Hjärntumörer är ovanliga. De flesta som får en hjärntumör är över 60 år, men även barn kan få en hjärntumör.1 I Sverige diagnostiseras cirka 900 nya fall av hjärntumörer varje år.2
Tumörtyper och prognos i korthet
De vanligaste typerna av hjärntumörer är:2
- gliom
- meningeom
- hypofystumörer
- neurinom eller schwannom
- dottertumörer
Prognosen varierar bland annat beroende på tumörtyp, malignitetsgrad, läge och personens allmänna hälsa.2 Det går därför inte att säga hur sjukdomen kommer att utvecklas enbart utifrån att det handlar om en hjärntumör. Även cancertumörer i hjärnan kan växa snabbt eller långsamt.1 Din läkare kan ge mer information när tumörtypen och andra viktiga egenskaper är kända.
Hitta vårdgivare
Orsaker till hjärntumör
Varför uppstår hjärntumörer?
Oftast går det inte att säga exakt vad en primär hjärntumör beror på. Orsaken kan vara en kombination av olika saker.1 Det betyder att det vanligtvis inte går att peka ut en enda händelse eller omständighet som har orsakat tumören.
Förändringar i cellernas DNA kan ge cellerna nya instruktioner att växa och föröka sig snabbare än normalt.3 DNA innehåller instruktioner för när celler ska växa, dela sig och dö. Om sådana förändringar uppstår kan onormala hjärnceller växa och föröka sig snabbare än normalt.
Hos barn finns det sällan något i omgivningen som kan förklara sjukdomen. Det innebär att en tydlig yttre orsak oftast inte kan hittas hos barn.
Kända riskfaktorer
Risken för hjärntumör hos vuxna kan öka av kemikalier eller joniserande strålning.1 Strålning står samtidigt bakom en mycket liten andel av hjärntumörerna. Tidigare strålbehandling mot cancer är en känd riskfaktor.4
Vissa typer av hjärntumör är vanligare hos personer som har fått strålbehandling. I mycket sällsynta fall har även datortomografi eller röntgen av huvudet kopplats till vissa typer av hjärntumör. Det finns alltså kända riskfaktorer, men för de flesta fall finns ingen tydlig förklaring.
Symtom vid hjärntumör
Varför symtomen varierar
Symtomen vid hjärntumör beror på var i hjärnan tumören sitter och vilka kroppsfunktioner som den delen av hjärnan styr.1 De påverkas också av tumörens tillväxthastighet och totala volym. Många tumörer orsakar dessutom ett omgivande hjärnödem som bidrar till symtomen.2 En liten tumör kan ge inga symtom i början.3
Symtomen kan därför se olika ut från person till person. Tumörer som växer långsamt orsakar ofta bara diskreta symtom i början. Om en sådan tumör inte upptäcks tidigt kan besvären förvärras under längre tid och så småningom leda till allvarliga neurologiska symtom.
Vanliga och neurologiska symtom
En hjärntumör kan ge ett eller flera av följande symtom:
Diagnos vid hjärntumör
Första bedömningen och vårdförloppet
Utredningen kan börja med att du får berätta för läkaren om dina besvär. Barn ska också få möjlighet att berätta. Läkaren kan ställa frågor om andra saker för att se om du har fler besvär som du själv inte har tänkt på. En närstående kan också få prata med läkaren och berätta om din personlighet har förändrats.1
Om läkaren har starka skäl att tro att du har en hjärntumör utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp. Då organiseras utredningen på ett särskilt sätt, så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs. Genom Min vårdplan kan du få svar på frågor om utredningen, behandlingen, uppföljningen och rehabiliteringen.1
Barn utreds på något av landets sex barncancercentrum.1 Där har personalen stor vana att anpassa undersökningarna om barnet till exempel har svårt att vara stilla eller tycker att något är obehagligt.
Undersökning av nervsystem och funktioner
Läkaren undersöker kroppen och testar nervsystemet. Det kan ge svar på var i hjärnan en eventuell tumör finns. Undersökningen kan bland annat innehålla tester av:1
- reflexer
Behandling vid hjärntumör
Hur behandlingen väljs
Behandlingen beror på var i hjärnan tumören finns, hur stor den är, vilka symtom du har och hur du mår för övrigt.1 Det behövs nästan alltid ett vävnadsprov om du har en hjärntumör. Provet ger detaljerade svar om tumören och gör att du kan få en så effektiv behandling som möjligt.
De flesta får en eller flera av följande behandlingar:1
- operation, ibland med hjälp av laser
- strålbehandling
- behandling med läkemedel, oftast cellhämmande läkemedel
En grupp med olika specialister rådgör om alla barn som har en primär hjärntumör och alla vuxna som har opererats och behöver mer behandling.1 Gruppen föreslår vilken behandling som blir bäst för dig eller barnet.
Målsättningen vid kirurgi är att med minsta möjliga risk ta bort all tumörvävnad.2 Riskerna för neurologiska skador behöver samtidigt minimeras, och det är inte lämpligt att acceptera större kirurgiska risker för att få bort all tumörvävnad.
Operation och strålkirurgi
Egenvård vid hjärntumör
Var delaktig i vården
Du ska få vara delaktig i din vård. Ställ frågor om du behöver. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. En närstående får gärna vara med om det är möjligt. Den närstående kan stötta dig och hjälpa dig att minnas vad som har sagts.1
Stöd och rehabilitering i vardagen
De flesta behöver någon form av rehabilitering.1 Behoven varierar mellan olika personer och kan förändras med tiden.
- Skolan, arbetet eller hemmet kan behöva anpassas.1
- Olika former av träning kan stärka balansen och förbättra rörligheten.1
- Du kan få hjälp av en fysioterapeut.
- En del kan behöva hemtjänst eller personlig assistans.
- Sjukdomen och behandlingen kan göra att du inte kan lämnas ensam eller behöver mycket stöd i vardagen.1
Vem kan hjälpa dig vid hjärntumör?
Första kontakt och rådgivning
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du eller ditt barn har en hjärntumör.1 Vårdcentralen kan hjälpa till att bedöma besvären och vid behov ordna fortsatt utredning.
Du kan ringa telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller var du kan söka vård.1
Specialister och team
En neurolog är en läkare som är specialiserad på hjärnan och nervsystemet.4 Neurologen kan bedöma dina besvär vidare och hjälpa till med undersökningar.
Flera specialister kan tillsammans gå igenom bilder och annan information vid en tumörrond. Beroende på tumörsort kan neurokirurger, neuroradiologer, neurologer och patologer delta.2
- En kontaktsjuksköterska kan ge råd och stöd till vuxna med cancer och deras närstående.1
Vanliga frågor om hjärntumör
Kan en hjärntumör vara godartad?
Ja, en hjärntumör kan vara en godartad hjärntumör eller en cancertumör i hjärnan. En godartad hjärntumör sprider sig inte och växer inte in i annan vävnad. En godartad hjärntumör som kan tas bort innebär oftast att det går att bli återställd.1
Kan en hjärntumör komma tillbaka?
En godartad hjärntumör kan komma tillbaka om den inte kan tas bort helt, och då kan du behöva behandling igen.1 Hjärntumörer kan också återkomma efter behandling.3 Därför kan uppföljning behövas för att se om tumören är på väg tillbaka.
Hur påverkas prognosen av en hjärntumör?
Prognosen påverkas bland annat av tumörens typ, grad och läge.2 Din ålder och allmänna hälsa påverkar också prognosen.3 Överlevnadstal är svåra att förutsäga eftersom hjärntumörer är ovanliga och det finns många olika typer.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.