Neurokirurgi utreder och behandlar sjukdomar och skador som påverkar hjärnan, ryggmärgen och nerverna, både med och utan operation. Ett besök hos en neurokirurg betyder inte nödvändigtvis att operation snart ska göras; efter undersökning kan behandlingen vara icke-operativ, kirurgisk eller en kombination.
Neurokirurgi är ett medicinskt område som utreder och behandlar tillstånd som påverkar nervsystemet. Nervsystemet omfattar hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Det betyder att neurokirurgi kan bli aktuellt vid sjukdomar eller skador i någon av dessa delar. Neurokirurgi kan därför beröra både centrala och perifera delar av nervsystemet.1
Neurokirurgi kan också omfatta strukturer som stödjer nervsystemet. Det gäller till exempel skallben, kotor, diskar, blodkärl samt skyddande hinnor och mjukdelar.1 Sådana strukturer kan påverkas tillsammans med nervsystemet och kan därför behöva bedömas och behandlas av en neurokirurg.
Trots namnet arbetar neurokirurger både med operationer och med behandlingar som inte kräver operation.1 En bedömning hos en neurokirurg betyder därför inte automatiskt att du ska opereras. I stället kan bedömningen visa vilken behandling som passar bäst för din situation.
En neurokirurg bedömer symtom, ställer diagnos och behandlar sjukdomar och skador i nervsystemet.1 Det kan handla om att gå igenom dina besvär och din sjukdomshistoria, göra en undersökning av nervsystemet och granska bilder från undersökningar. Målet är att förstå vad som orsakar besvären och vilka behandlingsalternativ som finns.
Neurokirurgen kan föreslå icke-operativ behandling innan operation blir aktuell. Sådan behandling kan till exempel vara läkemedel, injektioner med kortison eller fysioterapi.1 Om besvären inte svarar på sådan behandling kan operation ibland bli ett alternativ, om det är möjligt.
En neurokirurg kan alltså hjälpa till att bedöma både om operation behövs och om annan behandling kan vara tillräcklig. Vilken behandling som föreslås beror på det tillstånd som påverkar nervsystemet och på din situation.
Neurokirurgi omfattar flera olika tillstånd i hjärnan, från tumörer till problem med hjärnans vätska. En hjärntumör kan vara godartad eller en cancertumör.2
Hydrocefalus innebär att du har för mycket vätska i hjärnan.3 Det kan bero på att det bildas för mycket vätska, att vätskan inte kan cirkulera eller att kroppen inte kan suga upp den. När vätskan behöver ledas bort kan en shunt användas. En shunt är en tunn slang som leder bort vätska från hjärnan. En shunt sätts in vid en operation och kan användas av både barn och vuxna. Den kan leda vätskan från hjärnan till magen eller till hjärtat. Hela systemet ligger under huden och syns inte.4
Vid misstanke om hjärntumör får du berätta för läkaren om dina symtom. Läkaren kan också behöva prata med någon som står dig nära för att få veta om din personlighet har förändrats.2
En neurologisk undersökning kan innehålla flera delar:
Undersökningen av nervsystemet kan ge vården information om vilken del av hjärnan som kan vara påverkad. Vid en utredning av hjärntumör kan läkaren också undersöka ögonen för att se om det finns en svullnad i ögonbotten.
Bilder av hjärnan hjälper vården att se om det finns en tumör eller andra förändringar. En datortomografi kan visa om det finns en tumör, om trycket i huvudet är förhöjt eller om det finns andra förändringar som behöver utredas mer.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du eller ditt barn har en hjärntumör. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt.2 Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hydrocefalus. Hydrocefalus kan bland annat märkas genom kraftig huvudvärk, svårigheter med balansen eller gången, eller att det blir svårare att tänka, förstå och minnas än tidigare. Hos barn upp till två år kan huvudet vara större eller växa snabbare än förväntat. Fontanellen kan också vara spänd och bukta ut. Du kan också ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.3
Ring genast 112 om du själv, ditt barn eller en annan person får något av följande symtom:2
Neurologi och neurokirurgi arbetar båda med sjukdomar i nervsystemet, men deras roller skiljer sig åt. En neurolog diagnostiserar, behandlar och följer upp sjukdomar i nervsystemet, men utför inte operationer. En neurokirurg diagnostiserar och behandlar också sådana sjukdomar, men kan göra det både med operation och utan operation.1
Det betyder att neurokirurgi inte enbart handlar om operationer. Neurokirurgen kan också föreslå icke-operativ behandling, till exempel läkemedel eller fysioterapi. Sådan behandling prövas ofta innan operation rekommenderas. En neurolog kan hänvisa vidare till en neurokirurg om ett tillstånd kan behöva operation. Om operation kan vara till nytta får du träffa en neurokirurg för ytterligare medicinsk bedömning och behandlingsråd.1
Ett besök hos neurokirurg betyder därför inte automatiskt att en operation snart ska göras.1 Bedömningen kan i stället vara ett sätt att undersöka orsaken till dina besvär och avgöra vilken behandling som passar bäst.
Neurokirurgen kan göra en neurologisk undersökning, gå igenom dina symtom och din sjukdomshistoria samt bedöma bilder från bilddiagnostik. Därefter kan behandlingen bli icke-operativ, operativ eller en kombination av båda.1
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral, där dina besvär kan bedömas först.7 Vårdcentralen är nästan alltid den mottagning du ska kontakta först när du är sjuk eller har något besvär. Där görs en första bedömning av dina besvär, och du får sedan en remiss till en annan specialist om det behövs och om du vill. Det gäller även om besvären senare behöver bedömas inom specialiserad neurokirurgi.
En läkare eller ibland en sjuksköterska på en barnavårdscentral kan skriva remissen.7 Vilken vård du behöver avgörs efter bedömningen av dina besvär.
En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.7 På vissa mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, så ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.
Remissen ska innehålla vad du behöver få för vård, hur du mår, dina symtom och tidigare sjukdomar och besvär.7 Det kan till exempel stå om du behöver en undersökning eller behandling. Du ska få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på mottagningen som tar emot den.
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill gå till i hela landet. Börja gärna med att söka efter en mottagning nära dig i tjänsten Hitta vård. Där finns kontaktuppgifter till vårdmottagningar i hela landet.8 Du kan använda uppgifterna för att läsa mer om mottagningen och se hur du kontaktar den.
Vilka mottagningar som finns och vad de kallas kan vara olika på olika ställen i landet. Om du söker specialiserad öppenvård kan det behövas remiss. Läs mottagningens information om hur du tar kontakt innan du bokar eller skickar en förfrågan.
En specialistmottagning är anpassad för vård inom ett särskilt område.8 Du kan söka efter specialistmottagningar i Hitta vård. På mottagningen får du information om vilken vård som erbjuds och hur du går vidare.
En neurokirurg kan samarbeta med andra specialistvårdgivare när det behövs. Det kan därför finnas flera yrkesgrupper runt din vård. Fråga mottagningen om du vill veta vilka vårdgivare som deltar i din planering.
En neurokirurg diagnostiserar och behandlar sjukdomar och skador i hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Behandlingen kan vara kirurgisk eller icke-kirurgisk.1 Det kan till exempel handla om att bedöma om en operation behövs eller om annan behandling passar bättre.
Nej, en rekommendation att träffa neurokirurg betyder inte automatiskt att operation är nära förestående.1 Besöket kan innehålla en neurologisk undersökning, genomgång av dina symtom och din sjukdomshistoria samt bilddiagnostik för att ta reda på orsaken till besvären.
Efter undersökning kan behandlingen bli icke-operativ, kirurgisk eller en kombination av båda.1 Neurokirurgen och ibland andra specialister bedömer och diskuterar vilka behandlingsalternativ som passar dig.
Utredningen kan omfatta neurologisk undersökning, magnetkamera, datortomografi och vävnadsprov.9 En neurologisk undersökning kan omfatta reflexer, känsel och muskelstyrka. Magnetkamera kan ge mer detaljerade bilder och hitta mindre förändringar som är svårare att upptäcka med datortomografi.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Neurokirurgi kan omfatta problem i ryggen och ryggraden.1 Exempel på sådana tillstånd är diskbråck, spinal förträngning, spinala frakturer och ryggdeformiteter.
Om en nerv kommer i kläm kan det också vara ett område för neurokirurgi. Ischias och operationer av perifera nerver hör till exempel hit.1 Karpaltunnelsyndrom är ett exempel på ett tillstånd där en perifer nerv kan opereras.
Neurokirurger kan behandla kärlproblem i och omkring hjärnan. Aneurysm och hjärnblödning är exempel på sådana problem.1
Traumatiska skador hör också till neurokirurgins område. Det kan handla om skador på huvudet, hjärnan, nacken eller ryggraden.1
Funktionell neurokirurgi kan omfatta djup hjärnstimulering. Behandlingen kan lindra symtom som skakningar, stelhet, överrörlighet och ofrivilliga rörelser.5
Både barn och vuxna kan få behandling med djup hjärnstimulering. Djup hjärnstimulering innebär behandling med svaga pulser av elektrisk ström i hjärnan. Innan behandlingen kan börja behöver du opereras, eftersom en elektrod och en stimulator placeras under huden.5 Barnneurokirurgi är ett särskilt delområde inom neurokirurgin.1 Det innebär att neurokirurgin också omfattar tillstånd och behandlingar som är särskilt anpassade för barn.
En magnetkameraundersökning kan ge mer detaljerade bilder av tumören och hitta mindre förändringar som är svårare att upptäcka med datortomografi.2 Magnetkameraundersökningen använder magnetfält och radiovågor för att skapa bilder i stället för strålning.6
Inför vissa undersökningar behöver vården ta hänsyn till metall eller andra föremål i kroppen. Berätta därför för personalen om du har till exempel en pacemaker, en nervstimulator, operationsclips eller metallsplitter i kroppen. Om du vet eller misstänker att du är gravid ska du också berätta det för läkaren eller personalen vid undersökningen.6
Du får lämna blodprov. Blodprovet kan visa om symtomen beror på något annat än en tumör eller om hormonnivåerna är påverkade.2
Ibland behöver läkaren undersöka ryggvätskan, alltså vätskan som omger ryggmärgen. Ett ryggvätskeprov kan visa om det finns tumörceller i vätskan.2
Ett vävnadsprov behövs nästan alltid om du har en hjärntumör. Provet ger detaljerade svar om tumören och hjälper vården att välja en så effektiv behandling som möjligt.2
Vävnadsprovet kan tas på olika sätt i samband med behandlingen:2
För vuxna tas vävnadsprovet vanligtvis genom ett litet hål som kirurgen borrar i skallbenet efter att området har fått lokalbedövning. Du kan få muskelavslappnande eller lugnande läkemedel om du behöver det, och du kan sövas om du hellre vill det. Undersökningen tar oftast mindre än en timme.
Både cancertumörer och godartade tumörer i hjärnan kan opereras om de går att nå utan att känsliga eller livsviktiga funktioner påverkas. Under en hjärnoperation kan kirurgen suga eller skära bort tumören. Ibland används laser.2
En operation kan också behövas vid hydrocefalus för att reglera mängden vätska i hjärnan. Den vanligaste operationen innebär att en shunt sätts in.
En shunt består av en tunn slang och en ventil. Slangen leder vätska från hjärnan till magen eller hjärtat, och hela systemet ligger under huden.4
Vid en shuntoperation är du sövd. Operationen tar ungefär en timme.4 Kirurgen gör små snitt på huvudet, bakom örat och på magen, och ibland även på halsen, för att placera slangen och ventilen.
Behandlingen av en hjärntumör kan bestå av flera delar:2
Du kan få en kombination av dessa behandlingar. Strålbehandling kan behövas efter en canceroperation eller mot en godartad tumör som inte kan opereras bort helt. Cytostatika kan ges som tabletter eller som dropp i blodet.
Kortison kan användas om en hjärntumör orsakar svullnad i hjärnan.2 En shunt kan opereras in under huden om en tumör orsakar ett ökat vätsketryck.
Djup hjärnstimulering är en behandling med svaga pulser av elektrisk ström i hjärnan. Behandlingen kräver en operation där en eller två elektroder opereras in i hjärnan och en stimulator placeras under nyckelbenet.5 Tunna sladdar under huden kopplar ihop elektroderna med stimulatorn.
En operation med djup hjärnstimulering tar mellan två och sex timmar.5 Det vanligaste är att du är sövd under operationen, men en del vuxna är vakna under den första delen. Vårdpersonalen ställer sedan in stimulatorns elektriska pulser.
Sök genast vård på en akutmottagning om du får kraftig huvudvärk och inte har haft det förut.3
Kontakta kliniken där du opererades om du får ett eller flera av följande symtom:
Sök vård på en akutmottagning om du får något av symtomen snabbt under en dag.4
Ring 112 om du blir svagare i en arm eller ett ben.4
Sök vård på en akutmottagning om ett barn med shunt får ett eller flera av följande symtom:4
Symtomen kan vara ett tecken på att det har blivit ett stopp i shunten.4 Besvär med shunten kan också uppstå om den leder bort vätska för snabbt. Det märks oftast genom huvudvärk, och ibland kan en arm eller ett ben bli svagare.3
Vid hjärntumör kan behandlingen till exempel bestå av operation, strålbehandling, läkemedel eller en kombination.2 Tumörer i hjärnan kan opereras om de går att nå utan att känsliga eller livsviktiga funktioner påverkas. Det är därför inte alla hjärntumörer som opereras.
Vid hjärntumör kan en grupp med olika specialister rådgöra om vilken behandling som blir bäst för dig eller ditt barn.2 Gruppen kan väga samman undersökningar, tumörens egenskaper och möjliga behandlingar innan ett förslag ges.
Neurokirurgen kan också samarbeta med andra specialister när behandlingen kräver det. Det kan till exempel handla om behandling med strålbehandling eller läkemedel efter en operation. Flera specialiteter kan då bidra med olika delar av bedömningen och behandlingen.1
I många regioner kan du kontakta en specialiserad läkare direkt genom en egen vårdbegäran.7 En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se.
Du kan behöva kontrollera med mottagningen om egen vårdbegäran accepteras.7 Du kan också behöva ta reda på om mottagningen kräver remiss. Den som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.
Du kan diskutera med läkaren vart remissen ska skickas och be om en mottagning med kortare väntetid.7 Det är alltid mottagningen som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid. Du kan själv välja mottagning för öppenvård i hela landet, men vårdgarantin gäller endast i din egen region.
Med remiss till en specialistmottagning i den egna regionen ska du enligt vårdgarantin inte behöva vänta mer än 90 dagar på ett besök.7 Under tiden du väntar är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver. Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.
Vid hydrocefalus kan undersökning av ryggvätska ingå.3 Läkaren kan då behöva undersöka vätskan och ta prover. I samband med ryggvätskeprovet kan läkaren också leda ut lite mer ryggvätska för att se om det påverkar symtomen.
Det kan vara bra att ta med en lista över aktuella läkemedel och kosttillskott.1 Ta gärna också med en lista över dina viktigaste frågor och berätta om nya symtom eller förändringar i tidigare symtom.
Det kan vara bra att ta med kopior av undersökningsresultat och bilder som beställts av andra vårdgivare utanför vårdgivarens nätverk.1 Det kan till exempel vara bilder och svar från tidigare undersökningar.
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare vid en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. En annan läkares bedömning kan hjälpa om du är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst.2
Om du behöver specialiserad vård kan en remiss behövas. En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan remiss genom en egen vårdbegäran.7 Kontakta mottagningen för att få veta vad som gäller där du vill söka vård.