Om skallskada
Vad är en skallskada?
En skallskada uppstår när huvudet utsätts för ett trauma. En traumatisk hjärnskada innebär en förändring i hjärnans funktion eller andra tecken på hjärnpåverkan som orsakas av en yttre kraft.1 Skadan kan påverka hjärnans funktion eller orsaka annan hjärnpåverkan. Det betyder att en skallskada inte bara handlar om ett sår eller en synlig skada på utsidan av huvudet.
En huvudskada omfattar både slutna och penetrerande skador. Vid en sluten skada har inget föremål trängt in genom skallbenet och in i hjärnan eller hjärnans hinnor. Vid en penetrerande skada har ett föremål trängt igenom hårbotten och skallbenet och nått hjärnan eller dess hinnor.1
En hjärnskakning är en typ av traumatisk hjärnskada.2 Begreppen hjärnskakning och lätt traumatisk hjärnskada kan överlappa varandra, men de används inte alltid på exakt samma sätt. Det är därför vården ibland beskriver en skada med både ordet hjärnskakning och graden lätt traumatisk hjärnskada.
Hur allvarlig kan skadan vara?
Traumatiska hjärnskador kan vara lätta, medelsvåra eller svåra.3 Graden bedöms ofta utifrån hur vaken personen är efter traumat med hjälp av Glasgow Coma Scale, som förkortas GCS. Skalan bedömer bland annat ögonöppning, tal och rörelser och ger en sammanlagd poäng mellan 3 och 15.1
Indelningen ser ut så här:
- Lätt traumatisk hjärnskada motsvarar GCS 14–15.4
- Medelsvår traumatisk hjärnskada motsvarar GCS 9–13.4
- Svår traumatisk hjärnskada motsvarar GCS 3–8.4
GCS är ett sätt att beskriva vakenhetsgraden och skadans svårighetsgrad. Bedömningen av en skallskada bygger dock på mer än en siffra. Därför behöver vårdpersonal också väga in resten av sjukdomshistorien och den kroppsliga undersökningen när de bedömer skadan.
Hur vanligt är det?
Skallskador och traumatiska hjärnskador är vanliga orsaker till kontakt med vården. I Sverige söker cirka 37 000 personer över 18 år vård varje år för traumatisk hjärnskada. Drygt 95 procent av dessa fall är lätta traumatiska hjärnskador.5
Huvudskador är också en vanlig orsak till akut vårdkontakt hos barn.6 Barnets skallskada behöver därför bedömas utifrån barnets ålder och situation. Den här översikten beskriver vad en skallskada och en traumatisk hjärnskada innebär. I andra delar av texten kan du läsa mer om tecken efter en skada, hur vården utreder den och vilken hjälp som kan behövas.
Orsaker till skallskada
Vanliga händelser bakom skallskador
En skallskada uppstår när huvudet utsätts för en yttre kraft. Det kan vara ett direkt slag, men också en kraftig rörelse som får huvudet och hjärnan att röra sig snabbt. Här beskriver vi vanliga händelser och riskfaktorer bakom skallskador.
- Fall, trafikolyckor och misshandel är vanliga orsaker till traumatisk hjärnskada.4
- Sportrelaterade skador är en vanlig orsak till traumatisk hjärnskada.5
En hjärnskakning kan uppstå efter ett hårt slag mot huvudet.7 Det kan till exempel hända när du cyklar omkull eller faller av en häst. Även ett slag mot kroppen kan orsaka hjärnskakning om huvudet och hjärnan snabbt rör sig fram och tillbaka.2
Händelsen behöver alltså inte alltid innebära att huvudet träffas direkt. En snabb inbromsning eller annan kraftig rörelse kan också belasta hjärnan. Trafikolyckor, fall och sportskador nämns som orsaker till hjärnskakning.2
Symtom vid skallskada
Vanliga symtom efter en lätt skallskada
Efter en hjärnskakning kan du få flera olika symtom. Besvären kan vara tydliga direkt efter slaget, men symtom efter en hjärnskakning kan också börja dagar eller veckor efter skadan. Det är inte alltid lätt att själv avgöra hur allvarlig en skallskada är. Var därför uppmärksam på både hur du mår och om symtomen förändras.
Vanliga symtom efter en hjärnskakning är:
- Huvudvärk är ett vanligt symtom efter hjärnskakning.7
- Yrsel är ett vanligt symtom efter hjärnskakning.7
- Illamående och kräkningar kan förekomma efter hjärnskakning.7
- Minnesförlust och förvirring kan förekomma efter hjärnskakning.7
- Onaturlig trötthet kan förekomma efter hjärnskakning.7
Du kan också känna dig annorlunda än vanligt under flera dagar eller veckor efter skadan. Huvudvärk, yrsel, illamående och trötthet kan komma tillsammans eller var för sig.
Diagnos vid skallskada
Vad läkaren frågar om
När du undersöks efter en skallskada börjar läkaren med att fråga om vilka symtom du har och vad som hände vid skadan.8 Det kan vara viktigt att beskriva både själva slaget mot huvudet och hur du mådde direkt efteråt. Om någon annan såg olyckan kan den personens uppgifter också hjälpa läkaren att förstå förloppet.
Utredningen kan omfatta tidpunkten för traumat och om du har varit medvetslös, fått minnesförlust, kramp eller kräkts.11 Läkaren kan också fråga om huvudvärk, andra besvär efter skadan och om du har varit påverkad av alkohol eller andra droger när skadan inträffade. Uppgifter om tidigare sjukdomar kan också ha betydelse, till exempel om du har en sjukdom som påverkar blodets levring eller har en shunt.5
Läkaren går igenom vilka läkemedel du använder, särskilt blodförtunnande och blodplättshämmande behandling.5
Klinisk undersökning
Den kroppsliga undersökningen innehåller ofta en undersökning av nervsystemet. En neurologisk undersökning kan kontrollera syn, balans, koordination och reflexer. Läkaren kan även bedöma minne och tänkande, beroende på situationen.
Behandling vid skallskada
Lätt skallskada och hjärnskakning
Behandlingen beror på hur allvarlig den traumatiska hjärnskadan är och på vilka fynd som görs vid undersökningen. Vid en lätt skada är målet framför allt att hjärnan ska få möjlighet att återhämta sig och att besvär följs upp om de finns kvar.
- Hjärnskakning behöver vanligtvis ingen särskild medicinsk behandling.7
- Vila är en central del av behandlingen vid lätt traumatisk hjärnskada.7
Vila kan behöva innebära att du tillfälligt begränsar både fysisk aktivitet och sådant som kräver mycket koncentration. Om du gör för mycket för tidigt kan återhämtningen ta längre tid.8
Blödning och sjukhusobservation
En blödning under skallbenet kan vara liten eller större. Behandlingen väljs utifrån blödningens storlek, hur du mår och vad läkaren ser vid datortomografi.
- En mindre blödning under skallbenet kan ofta gå tillbaka av sig själv efter veckor eller månader.9
- En större blödning under skallbenet kan behöva opereras så att blodet sugs ut.
Egenvård vid skallskada
Vila och återgång till vardagen
Efter en hjärnskakning behöver du ta det lugnt och vila mycket så att hjärnan kan återhämta sig.7 Vila gäller både kroppen och sådant som belastar tankarna.
- Begränsa fysisk aktivitet i början efter en hjärnskakning.2
- Begränsa också aktiviteter som kräver mycket koncentration i början efter en hjärnskakning.2
Det kan till exempel handla om att arbeta länge vid dator, studera, spela dataspel eller titta på tv. Om en aktivitet gör att huvudvärk eller illamående kommer tillbaka eller blir värre, behöver du avbryta den och vila. Anpassa därför dagen efter hur du mår, i stället för att försöka göra allt som vanligt direkt.
När vårdgivaren bedömer att det är lämpligt bör du återgå långsamt till dina vanliga aktiviteter.2 Börja med det som fungerar utan att besvären kommer tillbaka och öka sedan försiktigt. Om du har ett arbete kan sjukskrivning behövas när symtomen påverkar arbetet.
Sådant du bör undvika
Under återhämtningen är det viktigt att inte utsätta hjärnan för ny belastning innan du känner dig bra igen. Följande gäller särskilt efter hjärnskakning:
Vem kan hjälpa dig vid skallskada?
När du behöver sjukvårdsrådgivning
Det kan vara svårt att själv avgöra vilken vård du behöver efter en misstänkt hjärnskakning. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du misstänker att du eller någon i din närhet har fått en hjärnskakning. 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtomen och berätta var du kan söka vård.7
Om det är akut ska du ringa 112. Ring 112 om personen har varit medvetslös längre än en minut efter slaget mot huvudet eller får kramper.7
Vårdcentral och akutmottagning
Vårdcentralen är en lämplig första kontakt när besvär efter ett slag mot huvudet dröjer kvar. Kontakta vårdcentral om du har huvudvärk, yrsel eller trötthet i mer än en vecka efter skadan.9 Där kan du få en första bedömning och vid behov lotsas vidare till annan vård.
Vid försämring eller andra brådskande besvär ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning direkt. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd, ska du söka vård på en akutmottagning.9 Vid allvarliga akuta tillstånd kan ambulanssjukvården hjälpa dig till sjukhus.
Vanliga frågor om skallskada
Vad är en skallskada?
En skallskada kan påverka hjärnans funktion eller orsaka annan hjärnpåverkan efter ett trauma mot huvudet. Hjärnskakning är en typ av traumatisk hjärnskada.7 En hjärnskakning kan uppstå efter ett hårt slag mot huvudet eller när huvudet och hjärnan snabbt rör sig fram och tillbaka efter ett slag mot huvudet eller kroppen.
När ska jag söka akut vård?
Vissa symtom efter en huvudskada kan vara tecken på försämring och behöver bedömas akut.1 Ring 112 direkt om du får kramper efter att ha slagit i huvudet.7
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du efter huvudskadan får ett eller flera av följande besvär:9
- Huvudvärken blir värre.9
- Du blir förvirrad.
Källor
Senast granskad: 29 augusti 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.