En traumatisk hjärnskada innebär att en yttre kraft har förändrat hjärnans funktion eller orsakat andra tecken på hjärnpåverkan. Vid en lätt traumatisk hjärnskada kan återhämtningen ske spontant, och vila är en central del av behandlingen; 80–90 procent återhämtar sig efter cirka en vecka.
En skallskada uppstår när huvudet utsätts för ett trauma. En traumatisk hjärnskada innebär en förändring i hjärnans funktion eller andra tecken på hjärnpåverkan som orsakas av en yttre kraft.1 Skadan kan påverka hjärnans funktion eller orsaka annan hjärnpåverkan. Det betyder att en skallskada inte bara handlar om ett sår eller en synlig skada på utsidan av huvudet.
En huvudskada omfattar både slutna och penetrerande skador. Vid en sluten skada har inget föremål trängt in genom skallbenet och in i hjärnan eller hjärnans hinnor. Vid en penetrerande skada har ett föremål trängt igenom hårbotten och skallbenet och nått hjärnan eller dess hinnor.1
En hjärnskakning är en typ av traumatisk hjärnskada.2 Begreppen hjärnskakning och lätt traumatisk hjärnskada kan överlappa varandra, men de används inte alltid på exakt samma sätt. Det är därför vården ibland beskriver en skada med både ordet hjärnskakning och graden lätt traumatisk hjärnskada.
Traumatiska hjärnskador kan vara lätta, medelsvåra eller svåra.3 Graden bedöms ofta utifrån hur vaken personen är efter traumat med hjälp av Glasgow Coma Scale, som förkortas GCS. Skalan bedömer bland annat ögonöppning, tal och rörelser och ger en sammanlagd poäng mellan 3 och 15.1
Indelningen ser ut så här:
GCS är ett sätt att beskriva vakenhetsgraden och skadans svårighetsgrad. Bedömningen av en skallskada bygger dock på mer än en siffra. Därför behöver vårdpersonal också väga in resten av sjukdomshistorien och den kroppsliga undersökningen när de bedömer skadan.
Skallskador och traumatiska hjärnskador är vanliga orsaker till kontakt med vården. I Sverige söker cirka 37 000 personer över 18 år vård varje år för traumatisk hjärnskada. Drygt 95 procent av dessa fall är lätta traumatiska hjärnskador.5
Huvudskador är också en vanlig orsak till akut vårdkontakt hos barn.6 Barnets skallskada behöver därför bedömas utifrån barnets ålder och situation. Den här översikten beskriver vad en skallskada och en traumatisk hjärnskada innebär. I andra delar av texten kan du läsa mer om tecken efter en skada, hur vården utreder den och vilken hjälp som kan behövas.
En skallskada uppstår när huvudet utsätts för en yttre kraft. Det kan vara ett direkt slag, men också en kraftig rörelse som får huvudet och hjärnan att röra sig snabbt. Här beskriver vi vanliga händelser och riskfaktorer bakom skallskador.
En hjärnskakning kan uppstå efter ett hårt slag mot huvudet.7 Det kan till exempel hända när du cyklar omkull eller faller av en häst. Även ett slag mot kroppen kan orsaka hjärnskakning om huvudet och hjärnan snabbt rör sig fram och tillbaka.2
Händelsen behöver alltså inte alltid innebära att huvudet träffas direkt. En snabb inbromsning eller annan kraftig rörelse kan också belasta hjärnan. Trafikolyckor, fall och sportskador nämns som orsaker till hjärnskakning.2
Efter en hjärnskakning kan du få flera olika symtom. Besvären kan vara tydliga direkt efter slaget, men symtom efter en hjärnskakning kan också börja dagar eller veckor efter skadan. Det är inte alltid lätt att själv avgöra hur allvarlig en skallskada är. Var därför uppmärksam på både hur du mår och om symtomen förändras.
Vanliga symtom efter en hjärnskakning är:
Du kan också känna dig annorlunda än vanligt under flera dagar eller veckor efter skadan. Huvudvärk, yrsel, illamående och trötthet kan komma tillsammans eller var för sig.
När du undersöks efter en skallskada börjar läkaren med att fråga om vilka symtom du har och vad som hände vid skadan.8 Det kan vara viktigt att beskriva både själva slaget mot huvudet och hur du mådde direkt efteråt. Om någon annan såg olyckan kan den personens uppgifter också hjälpa läkaren att förstå förloppet.
Utredningen kan omfatta tidpunkten för traumat och om du har varit medvetslös, fått minnesförlust, kramp eller kräkts.11 Läkaren kan också fråga om huvudvärk, andra besvär efter skadan och om du har varit påverkad av alkohol eller andra droger när skadan inträffade. Uppgifter om tidigare sjukdomar kan också ha betydelse, till exempel om du har en sjukdom som påverkar blodets levring eller har en shunt.5
Läkaren går igenom vilka läkemedel du använder, särskilt blodförtunnande och blodplättshämmande behandling.5
Den kroppsliga undersökningen innehåller ofta en undersökning av nervsystemet. En neurologisk undersökning kan kontrollera syn, balans, koordination och reflexer. Läkaren kan även bedöma minne och tänkande, beroende på situationen.
Behandlingen beror på hur allvarlig den traumatiska hjärnskadan är och på vilka fynd som görs vid undersökningen. Vid en lätt skada är målet framför allt att hjärnan ska få möjlighet att återhämta sig och att besvär följs upp om de finns kvar.
Vila kan behöva innebära att du tillfälligt begränsar både fysisk aktivitet och sådant som kräver mycket koncentration. Om du gör för mycket för tidigt kan återhämtningen ta längre tid.8
En blödning under skallbenet kan vara liten eller större. Behandlingen väljs utifrån blödningens storlek, hur du mår och vad läkaren ser vid datortomografi.
Efter en hjärnskakning behöver du ta det lugnt och vila mycket så att hjärnan kan återhämta sig.7 Vila gäller både kroppen och sådant som belastar tankarna.
Det kan till exempel handla om att arbeta länge vid dator, studera, spela dataspel eller titta på tv. Om en aktivitet gör att huvudvärk eller illamående kommer tillbaka eller blir värre, behöver du avbryta den och vila. Anpassa därför dagen efter hur du mår, i stället för att försöka göra allt som vanligt direkt.
När vårdgivaren bedömer att det är lämpligt bör du återgå långsamt till dina vanliga aktiviteter.2 Börja med det som fungerar utan att besvären kommer tillbaka och öka sedan försiktigt. Om du har ett arbete kan sjukskrivning behövas när symtomen påverkar arbetet.
Under återhämtningen är det viktigt att inte utsätta hjärnan för ny belastning innan du känner dig bra igen. Följande gäller särskilt efter hjärnskakning:
Det kan vara svårt att själv avgöra vilken vård du behöver efter en misstänkt hjärnskakning. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du misstänker att du eller någon i din närhet har fått en hjärnskakning. 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtomen och berätta var du kan söka vård.7
Om det är akut ska du ringa 112. Ring 112 om personen har varit medvetslös längre än en minut efter slaget mot huvudet eller får kramper.7
Vårdcentralen är en lämplig första kontakt när besvär efter ett slag mot huvudet dröjer kvar. Kontakta vårdcentral om du har huvudvärk, yrsel eller trötthet i mer än en vecka efter skadan.9 Där kan du få en första bedömning och vid behov lotsas vidare till annan vård.
Vid försämring eller andra brådskande besvär ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning direkt. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd, ska du söka vård på en akutmottagning.9 Vid allvarliga akuta tillstånd kan ambulanssjukvården hjälpa dig till sjukhus.
En skallskada kan påverka hjärnans funktion eller orsaka annan hjärnpåverkan efter ett trauma mot huvudet. Hjärnskakning är en typ av traumatisk hjärnskada.7 En hjärnskakning kan uppstå efter ett hårt slag mot huvudet eller när huvudet och hjärnan snabbt rör sig fram och tillbaka efter ett slag mot huvudet eller kroppen.
Vissa symtom efter en huvudskada kan vara tecken på försämring och behöver bedömas akut.1 Ring 112 direkt om du får kramper efter att ha slagit i huvudet.7
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du efter huvudskadan får ett eller flera av följande besvär:9
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En sluten skallskada kan uppstå utan att ett föremål tränger in genom skallbenet eller hjärnvävnaden.1
En penetrerande skallskada innebär att ett föremål går genom hårbotten och skallbenet och in i hjärnan eller dess hinnor.1
Risken för traumatisk hjärnskada påverkas av både ålder, livssituation och omständigheterna kring olyckan. Äldre personer har ökad risk för traumatisk hjärnskada, och hos personer som är 65 år eller äldre är fall den vanligaste orsaken.8
Följande omständigheter är riskfaktorer för traumatisk hjärnskada:
Om du misstänker att en skada inte har uppstått genom en olycka är det viktigt att berätta det för vården.
Blodförtunnande läkemedel kan öka risken för blödning under skallbenet efter en huvudskada.9 Därför är det viktigt att vården får veta om du använder sådana läkemedel efter att du slagit i huvudet, även om slaget verkade lindrigt.
Det är vanligt att svimma vid en hjärnskakning.7
Symtom efter en hjärnskakning behöver inte börja direkt efter att du har slagit i huvudet. Därför är det viktigt att fortsätta vara uppmärksam även om du först verkar må bra.
Symtom efter hjärnskakning kan börja först flera timmar efter skadan.7 De kan också börja dagar eller veckor efter skadan.2 En person kan alltså först verka opåverkad och senare få besvär som huvudvärk, yrsel, illamående, trötthet eller förändringar i minnet.
Symtomen vid en blödning under skallbenet kan komma långsammare än vid en akut blödning. Då kan du bli trött eller förvirrad. Vid en blödning under skallbenet kan du också få huvudvärk, kramper eller medvetslöshet.9 Om formen är långvarig kan symtomen komma först flera veckor efter skadan, och du kan då bli dåsig eller trött, få lättare huvudvärk eller bli förvirrad.
Efter en kraftig hjärnskakning kan besvär finnas kvar under längre tid. Långvariga besvär efter kraftig hjärnskakning kan vara huvudvärk, trötthet, yrsel, minnesförlust eller koncentrationssvårigheter.7 Långvariga symtom efter en skallskada kan också omfatta ljud- och ljuskänslighet.5
Sådana besvär kan påverka vardagen. Du kan till exempel märka att det blir svårare att minnas, koncentrera dig eller vara i miljöer med mycket ljud eller starkt ljus. Om besvären finns kvar eller förändras är det viktigt att du berättar det när du söker hjälp.
Barn kan reagera på en skallskada på andra sätt än vuxna. Därför behöver du som vuxen också lägga märke till barnets beteende och kontakt med omgivningen.
Yngre barn med traumatisk skallskada kan bli slöa, apatiska eller irriterade. Barn med skallskada kan få:6
När ett barn slår sig så hårt är det vanligt att hen förlorar medvetandet en kort stund.10 Om barnet blir tröttare, är svårt att få kontakt med eller inte verkar må bra efter slaget behöver det tas på allvar.
En bula efter att ett barn slagit i huvudet kan göra ont och kännas öm. Det kan också bli svullet omkring bulan. Bulan försvinner oftast av sig själv efter några dagar. Den blir mjukare innan den försvinner.10
Vissa symtom efter en huvudskada kan tyda på att personen försämras. Vänta inte på att besvären ska gå över om de blir tydligare eller kommer tillsammans med andra varningstecken.
Ring 112 om personen förblir avsvimmad längre än en minut efter att ha slagit i huvudet. Kramper efter en huvudskada är ett akut varningstecken.7
Tilltagande huvudvärk, förvirring eller kräkningar efter en huvudskada kan vara tecken på försämring. Blåmärken runt båda ögonen eller bakom båda öronen kan komma först efter någon dag.9
Blåmärken runt ögonen eller bakom öronen kan även hos barn synas först efter någon dag.
Om du är osäker på hur symtomen ska bedömas kan du läsa mer i avsnittet om när du behöver söka vård.
Läkaren undersöker pupillernas utseende och hur de reagerar på ljus.7 Pupillerna bedöms bland annat med avseende på storlek och om de är lika stora. Undersökningen kan upprepas senare för att se om något förändras.
Glasgow Coma Scale bedömer ögonöppning, tal och rörelse.8 De tre delarna bedöms var för sig och används för att beskriva vakenhetsgraden efter skadan. Skalan kan därför hjälpa vårdpersonalen att följa om vakenheten förändras.
Vid huvudtrauma undersöks även nacke och skallben. Läkaren kan leta efter sår, tecken på skallfraktur och skador på halsryggen.5 Nacken behöver bedömas eftersom skador där kan förekomma tillsammans med en skallskada.
Datortomografi av huvudet är förstahandsundersökning för att upptäcka en akut traumatisk hjärnblödning.5 Datortomografi är en form av röntgen som kan ge mer information än vanlig röntgen.9 Undersökningen kan visa blödningar och andra allvarliga skador efter ett trauma.
Datortomografi kan visa allvarliga skador efter hjärnskakning. Den kan bland annat användas för att se om det finns en blödning eller en skallfraktur.7 Vid misstänkt blödning under skallbenet görs datortomografi.9
Magnetkamera kan ibland visa en diffus axonal skada när datortomografin är normal. Magnetkamera är däremot vanligtvis inte den första bildundersökningen vid en skallskada, eftersom datortomografi används först när en akut allvarlig traumatisk hjärnskada behöver upptäckas.5 Magnetkamera kan senare ge ytterligare information om hjärnskadan.
Ett blodprov med S100B kan i vissa fall användas i stället för datortomografi hos vuxna inom sex timmar efter traumat.4 Provet används bara för vissa personer efter en lätt skallskada och är inte tillgängligt på alla akutsjukhus.5 Om provet är förhöjt kan datortomografi behövas.4 Ett normalt prov kan tala för att datortomografi inte behövs i vissa situationer.
Om du behöver sjukhusobservation följer vårdpersonalen bland annat vakenhet, pupiller, arm- och benrörelser, andning, puls, blodtryck, temperatur och syremättnad.1 Vakenhetsgraden och pupillernas reaktion kan kontrolleras flera gånger, eftersom förändringar kan vara tecken på att skadan utvecklas.
Vid upprepade kontroller jämförs resultatet med tidigare undersökningar. En ny datortomografi övervägs vid neurologisk försämring. Det kan till exempel handla om sjunkande vakenhet, nya neurologiska symtom, olika stora pupiller eller en tydlig försämring av rörelser i armar eller ben. Även svår eller ökande huvudvärk och ihållande kräkningar kan leda till en ny bedömning.1
Hur många undersökningar som behövs beror på vad läkaren hittar vid den första bedömningen, hur du mår och vilka riskfaktorer som finns. En normal första datortomografi utesluter inte alltid behovet av fortsatt observation om vakenheten inte har återgått till det normala eller om symtomen fortsätter. Vid kvarstående eller nytillkomna besvär kan läkaren därför behöva upprepa den neurologiska undersökningen och ta ställning till ytterligare bilddiagnostik.1
Vid observation följer vårdpersonalen bland annat vakenhet, pupiller, rörelser i armar och ben, andning, puls, blodtryck, temperatur och syremättnad.1 Kontrollerna görs för att upptäcka en förändring i tid. Om ditt tillstånd försämras kan läkaren behöva göra en ny datortomografi och ändra behandlingen.
En mindre blödning behöver alltså inte alltid opereras. I vissa fall behövs i stället upprepade läkarkontroller, eftersom blödningen kan gå tillbaka utan behandling. Beslutet om hemgång eller fortsatt observation fattas av vården efter en samlad bedömning.
Vid medelsvår eller svår traumatisk hjärnskada arbetar vårdpersonalen först med kroppens viktigaste funktioner. Det görs för att förhindra ytterligare skada på hjärnan.
Efter den första stabiliseringen görs datortomografi och vården tar tidigt ställning till om neurokirurgisk vård behövs.4 Vid svår traumatisk hjärnskada kan vård på en enhet med neurokirurgisk kompetens och neurointensivvård behövas.
Operation kan till exempel behövas för att ta bort en blodansamling eller reparera en skallfraktur. Den kan också användas för att minska ett för högt tryck i skallen. Vilken åtgärd som är aktuell beror på skadans läge, omfattning och hur personen påverkas.8
Mannitol och hyperton koksaltlösning ges av vårdpersonal när trycket i skallen behöver sänkas snabbt. Följ vårdpersonalens instruktioner om du får sådan behandling. Vid hotande inklämning kan även en säkrad luftväg och hyperventilation behövas.12
Om besvär finns kvar efter hjärnskadan kan du få rehabilitering som är inriktad på hjärnskador. Behandlingen anpassas efter vilka svårigheter du har och hur de påverkar vardagen.
Fysioterapi kan inriktas på fysisk styrka, koordination och rörlighet. Arbetsterapi kan hjälpa dig att lära dig eller lära om vardagliga aktiviteter. Logopedisk behandling kan gälla tal, annan kommunikation eller sväljsvårigheter. Psykologisk behandling kan ge stöd med känslomässiga svårigheter och sätt att hantera situationen.8
Kognitiv behandling kan inriktas på minne, uppmärksamhet, inlärning, planering och omdöme.8 Yrkesinriktad rehabilitering fokuserar på möjligheten att återgå till arbetet och hantera utmaningar på arbetsplatsen. Om du har ett arbete kan rehabiliteringen därför också planeras med hänsyn till arbetslivet.
Det kan ta en till två veckor innan du känner dig helt bra igen efter en hjärnskakning.7 Hur snabbt du kan börja med olika aktiviteter beror på hur du mår och på vårdgivarens bedömning. Kör inte vidare med en aktivitet som tydligt förvärrar besvären.
Om du har fått rådet att vara hemma efter en mindre huvudskada bör en vuxen stanna hos dig under det första dygnet.13 Det ger möjlighet att uppmärksamma om ditt tillstånd förändras.
Is bör inte läggas direkt mot huden, eftersom huden eller vävnaden kan skadas av kylan.10 Du kan också använda kallt vatten eller en blöt handduk om du inte har is.
Vid huvudvärk efter en mindre huvudskada kan paracetamol användas.4 Om du är osäker på vilket läkemedel som passar dig kan du fråga på ett apotek eller kontakta vården.
Vila betyder inte att du måste ligga helt stilla hela tiden. Håll dig till lugna aktiviteter som inte förvärrar besvären och låt återgången till vardagen ske i den takt som passar ditt mående och vårdgivarens råd.
På akutmottagningen bedöms skadan av utbildad personal.1 Om du behöver sjukhusvård läggs du in under ett team som har kompetens att bedöma, övervaka och följa upp skallskador.
Om problemen finns kvar efter skadan kan du remitteras till en specialist.1 Det kan till exempel vara neurolog, neuropsykolog, klinisk psykolog, neurokirurg, endokrinolog eller ett neurorehabiliteringsteam. Vilken mottagning som blir aktuell beror på vilka problem du har och vilken hjälp du behöver.
En svår traumatisk hjärnskada ska vårdas på ett sjukhus med neurokirurgisk kompetens och neurointensivvård.6 Vid behov kan du flyttas från ett sjukhus till en neurokirurgisk klinik för fortsatt vård.
Du kan själv söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. För öppen specialiserad vård kan remiss ibland krävas.7
Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller få veta var du kan söka vård.9
Läkaren frågar om dina symtom och om hur skadan gick till. Undersökningen kan också omfatta hur du rör dig, om du kan svara på vanliga frågor och en kontroll av syn, balans, koordination och reflexer.
Datortomografi av huvudet är förstahandsundersökning för att upptäcka en akut traumatisk hjärnblödning.14 Datortomografi kan visa allvarliga skador efter hjärnskakning. Magnetkamera kan ibland visa en diffus axonal skada när datortomografin är normal.
Läkaren kan undersöka pupillernas utseende och hur de reagerar på ljus.7 Pupillerna kan ge information tillsammans med övriga delar av den neurologiska undersökningen.
Symtom efter en huvudskada kan finnas kvar i upp till två veckor.13 Efter en hjärnskakning brukar det ta en till två veckor innan du känner dig helt bra igen.
För personer med lätt traumatisk hjärnskada visar uppgifter att 80–90 procent återhämtar sig spontant efter cirka en vecka.5 En del kan ändå få långvariga besvär, till exempel huvudvärk, trötthet, yrsel, minnesförlust eller koncentrationssvårigheter.
Om besvär finns kvar eller påverkar vardagen är det viktigt att följa upp dem med vården. Vid huvudvärk, yrsel eller trötthet i mer än en vecka efter ett slag mot huvudet ska du kontakta en vårdcentral.