Rehab

Så går rehabilitering till

Bedömning och planering

Rehabiliteringen börjar med att ett team tillsammans med dig går igenom vilka behov du har, vilka mål du vill nå och vilken behandlingsplan som passar dig.¹ Planen kan ändras om dina behov förändras eller om du gör nya framsteg.

Vid cancer ska du vid behov få en särskild rehabiliteringsplan. Där ska det stå mer om rehabiliteringen och vad målet är med den. Det finns också rehabilitering som du kan få tillsammans med andra. Många sjukhus anordnar rehabilitering i grupp. Rehabilitering i grupp kan innebära föreläsningar, samtal och praktiska övningar. Du kan till exempel få veta mer om träning, mat och vilket stöd du kan få av samhället i övrigt.²

Efter en benamputation planeras rehabiliteringen utifrån din fysiska förmåga före operationen.³ Träningen kan därför se olika ut för olika personer, även efter liknande operationer.

Insatser som kan ingå

Vilka insatser som ingår beror på vad du behöver träna på eller få stöd med. Rehabiliteringen kan till exempel innehålla:

• Hjälpmedel som underlättar förflyttning och andra funktioner i vardagen.¹
• Arbetsterapi, där du kan få hjälp att klara dagliga aktiviteter.¹
• Fysioterapi, med träning av styrka, rörlighet och fysisk kondition.¹
• Logopedisk behandling vid svårigheter att tala, förstå, läsa, skriva eller svälja.¹
• Samtalsstöd för att hantera känslor och tankar.¹
• Kostråd om du behöver stöd kring mat och näring.¹
• Smärtbehandling när smärta är en del av dina besvär.¹
• Arbetsinriktad rehabilitering om sjukdomen eller behandlingen påverkar din möjlighet att arbeta.¹

Vid stroke kan träningen i början vara inriktad på kroppens funktioner, till exempel språket, minnet och förmågan att röra sig.⁴ I hemmet kan träningen genomföras genom vardagliga aktiviteter, som att stå eller gå om du har svårt för det.

Aktiviteterna ska vara lagom utmanande. Tillsammans med arbetsterapeuten eller fysioterapeuten kan du komma fram till aktiviteter som varken är för svåra eller för lätta.

Var rehabilitering kan ske

Rehabilitering kan genomföras på vårdgivares mottagningar, på sjukhus eller på en rehabiliteringsenhet med inneliggande vård. I vissa fall kan en vårdgivare komma hem till dig.¹

Efter stroke sker rehabiliteringen ofta i hemmet efter tiden på sjukhus.⁴ Där kan träningen anpassas till ditt kök, ditt badrum och de andra förutsättningar som finns i din bostad.

Vid stroke kan du få hembesök av arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped. Du kan också fortsätta med fysioterapi eller arbetsterapi utanför hemmet om det behövs.

Vid långvarig smärta kan rehabilitering i vissa fall ske på en särskild klinik på sjukhus. Då kan flera olika insatser kombineras och samordnas under en längre tid.

Rehabilitering över tid

Behovet av rehabilitering kan förändras över tid beroende på hur sjukdomen och behandlingen utvecklas.² Du kan behöva mer rehabilitering under vissa perioder.

Vid cancer behöver vissa rehabilitering under en kort tid i samband med behandlingen, medan andra behöver rehabilitering långt efter att behandlingen är avslutad.²

Efter en benamputation fortsätter träningen ofta på en rehabiliteringsavdelning i ett halvår eller längre.³ Du kan också behöva fortsätta göra övningar hemma varje dag.

Efter stroke kan vissa besvär förbättras även efter lång tid. Därför kan rehabiliteringen behöva fortsätta eller tas upp igen när dina behov förändras.

Egen träning och delaktighet

Det är vanligt att delar av rehabiliteringen genomförs själv, ibland med stöd från vården. Vid cancer uppmanas du att delta aktivt i rehabiliteringen.²

I hemmet kan du träna genom vardagliga aktiviteter och genom att återgå till sådant du brukar göra, på det sätt som fungerar för dig. Närstående kan också vara mer aktiva i rehabiliteringen.

Efter en benamputation kan du få öva på att sköta din benstump, klä på dig själv, sköta din hygien och röra dig med rullstol. Du kan också få öva på att flytta dig mellan säng och stol eller rullstol.

Vid stroke kan du behöva lära dig att utföra vanliga dagliga aktiviteter på ett nytt sätt. Det kan till exempel innebära att använda en hand när du äter eller att använda rullstol i stället för att gå.

Vad kostar rehabilitering?

Vad som kan bekostas

Kostnaden för rehabilitering kan påverkas av vilken typ av stöd det gäller och av var du bor. Det finns kursgårdar för personer med cancer. Under en vistelse kan du erbjudas ett program med till exempel fysisk träning, utbildning och samtal. En del regioner bekostar hela eller delar av vistelsen på en sådan kursgård.² Det betyder att möjligheten till ekonomiskt stöd kan se olika ut beroende på region.

Hur mycket stöd och rehabilitering du kan få av vården beror på var du bor och var du får behandling.² Prata med kontaktsjuksköterskan eller med kuratorn om vad som kan vara lämpligt för dig och vilka möjligheter som finns. Du kan då få information om vilket stöd som kan erbjudas där du bor och där du får behandling.

Andra ekonomiska möjligheter

Om vården inte bekostar det stöd du vill ha finns det bidrag från till exempel olika fonder och stiftelser som du kan söka.² Det kan vara ett alternativ när du behöver undersöka andra möjligheter att finansiera stöd eller rehabilitering.

Kuratorn kan berätta var du kan söka sådana bidrag.² Du kan därför prata med en kurator om vilka fonder och stiftelser som kan vara aktuella för dig. Fråga också vilka möjligheter som finns i din region och där du får behandling, eftersom utbudet varierar.

Fördelar med rehabilitering

Funktion och självständighet

Rehabilitering kan förbättra ditt vardagsliv och din förmåga att fungera i vardagen.¹ Målet kan vara att du ska kunna återfå förmågor och bli mer självständig.

Efter en benamputation är målet med träningen att du ska uppnå största möjliga rörelsefrihet, självständighet och meningsfullhet i vardagen.³ Rehabiliteringen kan också bidra till att du snabbare blir självständig.

Efter stroke kan målet vara att du ska klara vardagliga aktiviteter som att äta, duscha, klä på dig och laga mat.⁵ Efter stroke kan olika funktioner förbättras under lång tid. Rehabilitering kan också göra det lättare att återuppta fritidsaktiviteter och kontakten med vänner och närstående.⁴ Du kan också få bättre möjligheter att sköta personlig vård och sysslor i hemmet.

Arbete och aktivitet

Vid långvarig smärta kan multimodal rehabilitering förbättra förutsättningarna för att du ska kunna återgå i arbete, jämfört med inga eller mindre omfattande insatser.⁶ Förbättringen kan handla om faktisk återgång i arbete, minskad sjukskrivning eller att du själv upplever att arbetsförmågan har ökat.

Beteendemedicinsk behandling vid långvarig smärta leder till bättre aktivitetsförmåga än behandling utan beteendepåverkande insatser. Skillnaden gäller två till fem år efter avslutad behandling. Beteendemedicinsk behandling kombinerar beteendepåverkande behandlingsstrategier med fysisk aktivitet eller träning.⁶

Rehabilitering kan ha som mål att du ska kunna återgå till arbete eller delta i socialt liv.⁵ Efter stroke kan rehabiliteringen också göra det lättare att återuppta fritidsaktiviteter och kontakten med vänner och familj.

Återhämtning och livskvalitet

Efter stroke kan kvarstående besvär förbättras även efter flera år med rehabilitering.⁴ Olika funktioner kan förbättras under lång tid efter en stroke.

Rehabilitering efter en benamputation kan bidra till att du snabbare blir självständig. Efter en benamputation är det viktigt att så fort som möjligt börja röra på sig och sätta i gång med rehabiliteringen för att behålla styrkan och snabbare kunna bli självständig.³ Att kunna leva ett aktivt och självständigt liv kan också vara möjligt med en benprotes, även om alla inte kan eller vill använda protes.

För vissa innebär rehabilitering att det blir lättare att hantera vardagen och göra sådant som känns viktigt. Efter stroke är ett annat mål att du ska kunna delta i socialt liv och på sikt återgå i arbete, vilket hänger samman med livskvalitet.

Resultaten kan märkas på olika områden, till exempel rörelsefrihet, vardagliga aktiviteter, arbete och social gemenskap. Vilka mål som är viktiga beror på vilka förmågor som har påverkats och på din situation.

Nackdelar med rehabilitering

Belastning och smärta

Rehabilitering kan ibland innebära obehag eller smärta, särskilt när du tränar efter en skada eller operation. Vid övningar för handen eller handleden kan det göra lite ont, men smärtan behöver inte vara skadlig.⁷

Smärtan ska inte hindra dig från att göra övningarna eller sova.⁷ Om du får ont kan du ta de smärtstillande läkemedel som du kommit överens om med din läkare.

Efter en operation av axelleden behöver träningen följa de instruktioner du har fått. Öka inte själv på träningen eller dina fysiska aktiviteter eftersom det kan försämra läkningen.⁸ Fråga din fysioterapeut om råd i stället.

Samma begränsning gäller även när du har börjat med ett senare träningsprogram efter operationen. Öka inte själv på träningen eller dina fysiska aktiviteter eftersom det kan påverka läkningen.⁸

Bäckenbottenträning passar inte alltid när du har ont. Om du har ont i underlivet eller ont när du kniper ska du inte träna musklerna i bäckenbotten.⁹ Följ de råd du har fått av din barnmorska eller läkare om hur länge du ska vänta med övningarna.

Begränsningar i kunskapsläget

Vid långvarig smärta från nacke, skuldror och ländrygg är resultaten inte entydiga för alla delar av rehabiliteringen. Det sammanlagda vetenskapliga underlaget när det gäller den smärtlindrande effekten av multimodal rehabilitering visar ingen skillnad jämfört med inga eller mindre omfattande insatser.⁶

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt när det gäller vilken typ av multimodal rehabilitering som är bäst för återgång i arbete.⁶ Det går därför inte att avgöra vilken sådan rehabilitering som är bäst för just detta mål utifrån det underlaget.

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt när det gäller de studerade metodernas kostnadseffektivitet.⁶ Det betyder att underlaget inte räcker för att bedöma kostnadseffektiviteten hos metoderna vid långvarig smärta.

Individuella hinder

Rehabiliteringens omfattning kan behöva bli olika för olika personer. Hur mycket och hur länge du behöver rehabilitering efter en stroke beror bland annat på hur stora besvär du har.⁴

När rehabiliteringen sker i hemmet kan det finnas ett praktiskt krav på stöd runt dig. Om du får vård i hemmet behöver du ha familjemedlemmar eller vänner som kan komma och hjälpa till med rehabiliteringen.¹

Vem kan hjälpa dig med rehabilitering?

Yrkesgrupper som kan ingå

Rehabilitering kan planeras av ett team med flera olika vårdgivare.² De kan samarbeta utifrån de behov som du har.

Exempel på yrkesgrupper som kan ingå i cancerrehabilitering är:

• dietist²

• rehabiliteringskoordinator

En fysioterapeut kan tillsammans med dig lägga upp träning för bland annat rörlighet, balans, styrka och andning. Arbetsterapeuten kan hjälpa dig att komma tillbaka till en fungerande vardag och prova ut hjälpmedel som du kan behöva i hemmet.¹⁰

Vid rehabilitering efter stroke kan du få hembesök av en arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped.⁴ De samarbetar vanligtvis med läkare, sjuksköterska, kurator och ibland psykolog.

Primärvård, sjukhus och specialiserad vård

Rehabilitering kan ske på vårdgivares mottagning, på sjukhus, på en rehabiliteringsenhet eller i hemmet. Vilken plats som passar beror på dina behov.

Efter att du har avslutat dina kontroller inom cancervården kan husläkaren ta över ansvaret för dina fortsatta vård- och rehabiliteringsbehov.¹⁰ Hur mycket stöd och rehabilitering du kan få beror på var du bor och var du får behandling.

Vid cancer kan kontaktsjuksköterskan ordna remiss så att du får träffa personer som är viktiga för din rehabilitering.² Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om egna förslag på cancerrehabilitering.

Samordning och arbetsliv

En rehabiliteringskoordinator kan hjälpa dig i kontakten med arbetsgivaren och Försäkringskassan.² Det kan vara värdefullt när sjukdomen eller behandlingen påverkar arbete eller studier.

Vid sjukskrivning betyder samordnad rehabilitering att alla som hjälper dig samarbetar för att du ska kunna komma tillbaka till jobbet.¹¹ Du kan delta i ett möte tillsammans med läkare eller annan vårdpersonal, arbetsgivare och handläggare från Försäkringskassan. På mötet planerar ni vilket stöd du behöver, vad som behöver göras och vem som ansvarar för vad.

Rätt att vara delaktig

Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.⁴

En fast vårdkontakt kan vara aktuell om du har kontakt med många olika personer inom vården eller behöver stöd för att samordna din vård.⁴ En fast vårdkontakt kan bland annat hjälpa till med att samordna vården.

Vanliga frågor om rehabilitering

Vad är rehabilitering?

Rehabilitering är vård som kan hjälpa dig att återfå, behålla eller förbättra förmågor som du behöver i vardagen. Målet med rehabiliteringen kan därför se olika ut för olika personer. Ett rehabiliteringsteam kan tillsammans med dig kartlägga dina behov, mål och en plan för behandlingen. Det kan gälla fysiska, psykiska och kognitiva förmågor, till exempel tänkande och inlärning.¹

Vem kan behöva rehabilitering?

Rehabilitering kan behövas efter exempelvis stroke, en större operation, cancerbehandling eller långvarig smärta.¹ Efter en stroke sker rehabiliteringen ofta i hemmet efter vården och rehabiliteringen på sjukhuset. Hur mycket och hur länge den behövs beror bland annat på hur stora besvären är.⁴ Behovet kan vara olika för personer som har samma sjukdom eller har varit med om samma situation.²

Var kan rehabilitering ske?

Rehabilitering kan ske på en mottagning, på sjukhus eller på en rehabiliteringsenhet.¹ På en rehabiliteringsenhet kan vården vara inneliggande. Vid stroke kan du också få hembesök av en arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped.⁴ I vissa fall kan den också ske i hemmet, och en vårdgivare kan komma hem till dig.¹

Hur länge pågår rehabilitering?

Vissa behöver rehabilitering en kort tid i samband med behandling, medan andra behöver den långt efter att behandlingen är avslutad. Vid cancer kan du vid behov få en särskild rehabiliteringsplan som beskriver rehabiliteringen och målet med den. Rehabilitering kan också behövas för besvär som uppstår långt efter att cancerbehandlingen är klar. Behovet och insatserna kan förändras över tid, till exempel om sjukdomen eller behandlingen förändras.²