Graviditetsillamående är en känsla av illamående, med eller utan kräkningar, som uppstår under graviditeten och kan komma när som helst under dygnet. Hormoner under graviditeten är en vanlig förklaring, och vissa lukter kan göra besvären värre. Det är vanligt och oftast inte skadligt för den gravida eller barnet.
Graviditetsillamående är en känsla av illamående, med eller utan kräkningar, som uppstår under graviditet.1 Det kan komma när som helst under dygnet, inte bara på morgonen.2 För vissa kommer illamåendet under vissa stunder, medan andra mår illa hela tiden. Det är vanligt att illamåendet blir värre av vissa lukter.3 Även vissa maträtter kan göra illamåendet värre.
Det är vanligt att kräkas när du är gravid. Illamåendet och kräkningarna under graviditeten kan ändå skilja sig från vanlig magsjuka.3 Graviditetsillamående kan påverka vardagen och göra det svårt att arbeta eller klara vanliga aktiviteter.
Graviditetsillamående och kräkningar är vanligt och är oftast inte skadligt för dig som är gravid eller för barnet. Barnet får ändå den näring det behöver vid vanligt graviditetsillamående.3 Vanligt graviditetsillamående brukar inte skada barnet.
Det mest uttalade graviditetsillamåendet kallas extremt graviditetsillamående.3 Det kan också kallas hyperemesis gravidarum, men i den här texten används främst uttrycket extremt graviditetsillamående. Det är en svårare form av illamående och kräkningar under graviditeten. Vid extremt graviditetsillamående kan du kräkas många gånger om dagen och ha svårt att behålla mat eller dryck. Besvären kan då påverka vardagen tydligt.4
Graviditetsillamående och kräkningar drabbar ungefär 70–80 procent av gravida. Cirka 30 procent av dem som har graviditetsillamående har illamående utan kräkningar.5
Besvären börjar vanligen under graviditetsvecka 4–7 och når ofta sin högsta nivå under vecka 9–11.5 För många går besvären över någon gång runt graviditetsvecka 20. För vissa fortsätter illamåendet under hela graviditeten.3
Extremt graviditetsillamående kan innebära mycket kraftigt illamående, ofta hela dagen. Du kan också kräkas så mycket att du blir uttorkad. Det kan då bli svårt att få i sig mat och dryck, och du kan gå ner i vikt.3
Extremt graviditetsillamående är alltså mer än det vanliga illamåendet under graviditeten. Besvären kan vara mycket jobbiga för dig som är gravid, även om vanligt graviditetsillamående oftast inte skadar barnet. Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård om besvären blir svåra.
Hormoner under graviditeten är en vanlig förklaring till illamående. Det är hormoner som gör att många gravida blir illamående. Hur mycket hormonerna påverkar är olika från person till person.3 Det betyder att två gravida kan reagera olika på de hormonförändringar som sker under graviditeten.
Orsaken till graviditetsillamående och extremt graviditetsillamående är inte helt klarlagd. Den bedöms sannolikt vara multifaktoriell, vilket betyder att flera faktorer kan bidra samtidigt. En koppling till graviditetshormonet humant koriongonadotropin, hCG, har föreslagits eftersom tillstånd med höga nivåer av hCG, som flerbörd, är förknippade med ökad risk för graviditetsillamående och extremt graviditetsillamående.5
Illamående är vanligare om graviditeten omfattar mer än ett barn.3 Det kan alltså vara en av flera omständigheter som påverkar hur mycket du mår illa. Risken för extremt graviditetsillamående är större om du själv har haft kraftigt graviditetsillamående under en tidigare graviditet.4
Ärftlighet kan också ha betydelse. Risken är större om en nära familjemedlem har haft kraftigt graviditetsillamående tidigare. Risken är särskilt ökad om din mamma eller syster har varit drabbad. Det finns stöd för att extremt graviditetsillamående kan förekomma i familjer.
Kontakta en barnmorskemottagning, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du inte får behålla någon mat eller går ner i vikt. Att inte kunna behålla mat eller att gå ner i vikt kan vara tecken på att graviditetsillamåendet har blivit mer uttalat. Den svåraste formen kallas extremt graviditetsillamående eller hyperemesis gravidarum. Vid extremt graviditetsillamående kan det vara svårt att få i sig både mat och dryck, och du kan bli uttorkad.3 Besvären kan också påverka din vardag.6
När du söker vård får du berätta hur ofta du mår illa eller kräks och om du kan behålla mat och dryck. Vårdpersonalen kan bedöma om du har tecken på uttorkning och kontrollera din vikt.5 Andra orsaker till illamående och kräkningar under graviditeten kan också behöva uteslutas.4
Ibland behövs vård på sjukhus vid extremt graviditetsillamående. Där kan du få näringslösning via dropp. Det finns också läkemedel som kan hjälpa mot graviditetsillamående, och en läkare, barnmorska eller apotekspersonal kan ge information om sådana läkemedel.3
Det kan hjälpa att äta lite, men ofta. Små portioner kan vara lättare att få i sig än stora måltider när du mår illa.
Trötthet och stress kan göra illamåendet värre, så ta det lugnt och försök undvika stress. Frisk luft kan också vara värt att prova.
Vid ett vårdbesök går vårdpersonalen igenom dina besvär och gör en kroppslig undersökning. Bedömningen kan visa hur graviditetsillamåendet påverkar kroppen och om du har tecken på uttorkning.
Vårdpersonalen kan kontrollera flera värden:
Blodprover kan ge information om hur kroppen påverkas av kräkningarna och om det finns andra avvikelser.5 Proverna kan omfatta natrium, kalium, kreatinin, leverprover, sköldkörtelprover och blodstatus. Vårdpersonalen kan också fråga hur ofta du mår illa och kräks, om du kan behålla mat och vätska och vilka andra symtom du har. Urinprover kan tas som en del av utredningen.
En barnmorska kan vara en person att prata med om graviditetsillamåendet. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.3 Det kan kännas bättre att prata med någon om besvären, till exempel en barnmorska.
Om du har frågor om läkemedel kan du prata med en läkare, barnmorska eller apotekspersonal. När du är gravid ska du alltid vara försiktig med läkemedel.3 Läs mer om läkemedel vid graviditet och amning på 1177.se.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.3
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se. Där hittar du också information om vård och mottagningar. På 1177.se får du råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.3
Ja. Illamående och kräkningar under graviditeten kan komma när som helst under dagen, även om besvären ofta kallas morgonillamående.2 Det betyder att du kan må illa på kvällen eller natten, och namnet beskriver alltså inte att besvären bara kommer på morgonen.
Besvären kan också pågå under hela dagen för vissa gravida. För andra kommer illamåendet under kortare stunder. När på dygnet du mår illa säger därför inte i sig hur allvarliga besvären är.
Vanligt graviditetsillamående betyder inte att barnet är sjukt. Graviditetsillamående och kräkningar skadar vanligtvis inte barnet.2 Det kan däremot vara viktigt att uppmärksamma om kraftiga besvär gör att du går ner i vikt.
Om illamående och kräkningar leder till viktnedgång kan barnets födelsevikt påverkas.2 Det betyder inte att barnet är sjukt, men viktnedgång under graviditeten kan ibland göra att barnet väger mindre när det föds. Du kan läsa mer om när du ska söka vård om besvären gör att du inte kan behålla mat eller dryck eller om du går ner i vikt.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa omständigheter kan göra illamåendet värre:
Vissa andra graviditetskomplikationer kan också ge illamående och kräkningar. Ett exempel är havandeskapsförgiftning.3 Därför kan illamående och kräkningar under graviditeten ibland ha en annan förklaring än de vanliga graviditetsförändringarna.
Andra tillstånd än vanligt graviditetsillamående kan orsaka illamående och kräkningar under graviditeten. Exempel på sådana tillstånd är magsår, matrelaterad sjukdom samt sjukdom i sköldkörtel eller gallblåsa.2 Det finns också andra möjliga orsaker, och vården kan behöva utesluta sådana tillstånd när besvären inte passar med vanligt graviditetsillamående.
Orsaken är alltså inte alltid möjlig att peka ut. Flera faktorer kan samverka, och samma faktor behöver inte påverka alla gravida på samma sätt.5
Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se.3 Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan du använda 1177 för att få vägledning.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen eller vårdcentralen öppnar.3
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.3 Du kan alltså ringa även när du behöver råd utanför mottagningarnas öppettider.
Det finns inget som med säkerhet hjälper mot graviditetsillamående.3 Olika råd kan fungera olika bra för olika personer, och du kan prova dig fram till sådant som känns möjligt för dig. Det är alltså inte säkert att en viss förändring i mat eller vardag hjälper just dig.7 Om ett råd inte fungerar behöver du inte fortsätta med det; prova i stället något annat av de enkla alternativen ovan, om det känns möjligt.
Akupressur och ingefära är andra saker som kan ingå i egenvården. Det finns dock inget som med säkerhet hjälper mot graviditetsillamående.
Graviditetsillamående kan vara jobbigt att hantera i vardagen. Det kan kännas bättre att prata med någon om besvären, till exempel en barnmorska.3
Om besvären påverkar dig mycket kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Ett ultraljud kan göras om det inte redan har gjorts tidigare under graviditeten.5 Då kan vårdpersonalen undersöka om graviditeten omfattar mer än ett foster eller om det finns tecken på trofoblastsjukdom.
Andra orsaker till kräkningar kan behöva uteslutas. Det kan till exempel handla om sjukdomar i magen eller tarmen, sköldkörteln eller gallblåsan.
Det finns läkemedel som kan hjälpa mot graviditetsillamående. Vilket läkemedel som används beror bland annat på hur svåra besvären är och om du kan behålla läkemedel som tas genom munnen.
Förstahandsbehandling kan vara antihistaminerna doxylamin/pyridoxin.5 Antihistaminer används vanligtvis mot allergi men kan också fungera som läkemedel mot kräkningar.
Om doxylamin/pyridoxin inte ger tillräcklig hjälp kan metoklopramid användas som andrahandsbehandling.5 Metoklopramid kan ges som tablett eller på annat sätt om du inte kan ta läkemedel genom munnen.
Ondansetron kan användas vid extremt graviditetsillamående. Behandlingsöversikten rekommenderar att ondansetron om möjligt undviks vid lindrigare graviditetsillamående.5 Om läkemedel genom munnen inte fungerar eller inte kan behållas kan annan form av behandling behöva användas vid svåra besvär.7
Läkemedelsbehandling kan ibland behöva ändras om besvären inte minskar eller om biverkningar uppstår.
Vid den svåraste formen av graviditetsillamående kan sjukhusvård behövas. Där kan vårdpersonalen följa hur du mår, ge behandling och hjälpa kroppen att återhämta vätske- och saltbalansen.
Behandlingen kan omfatta:
I de svåraste fallen kan näring via tarmen eller via ett blodkärl övervägas.5 Näring via tarmen kallas enteral nutrition, medan näring via ett blodkärl kallas parenteral nutrition. Tiamin ska ges före näring som ges via blodkärl.
Vid sjukhusvård kan du alltså få flera delar av behandlingen samtidigt: vätska, korrigering av elektrolyter, läkemedel och näring. Vilken behandling som behövs avgör vårdpersonalen utifrån undersökningen och provsvaren.
Extremt graviditetsillamående är den svåraste formen av illamående och kräkningar under graviditeten.2 Det kan innebära att illamåendet är mycket starkt och att du kräks ofta.4 Vid extremt graviditetsillamående kan det också vara svårt att få i sig mat och dryck.3
Extremt graviditetsillamående förekommer i upp till tre procent av graviditeterna.2 Vanligt graviditetsillamående är betydligt vanligare än den extrema formen. Skillnaden handlar framför allt om hur kraftiga besvären är och hur mycket de påverkar möjligheten att äta, dricka och fungera i vardagen.
Namnet hyperemesis gravidarum används också för extremt graviditetsillamående.6 Det är alltså två benämningar på samma svåra form av graviditetsillamående. Mer om tecken på att besvären har blivit mer uttalade finns i avsnittet om när du ska söka vård.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.

Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.



ANNONS
ANNONS