Bäckensmärta under graviditeten kallas ofta foglossning och beror på att bäckenets leder blir mer rörliga, vilket kan öka belastningen på muskler och leder i bäcken och rygg. Det kan göra mycket ont utan att skada dig eller barnet, men det finns hjälp att få och de flesta mår bra igen ungefär tre månader efter förlossningen.
Bäckensmärta under graviditeten kallas ofta för foglossning. Fogarna i bäckenet lossnar inte, utan blir mer rörliga. Det är alltså inte själva fogarna som går sönder när du får ont. Alla gravida kan få ont i bäckenet, oavsett om du är vältränad, otränad, gravid för första gången eller om du väntar barn igen.1 Bäckensmärta är ett samlingsnamn för besvär som kan kännas i bäckenets olika delar, inte bara vid en enskild led.2 Besvären kan påverka olika personer olika mycket under graviditeten.1
Under graviditeten förändras kroppen och bäckenets leder blir mer rörliga. Den ökade rörligheten kan öka belastningen på muskler och leder i bäckenet och ryggen och orsaka smärta.1 Bäckensmärta kan därför kännas både i bäckenet och i ryggen.
Även om bäckensmärta kan göra väldigt ont skadar den varken dig eller barnet.1 Smärtans styrka säger inte att barnet tar skada. Du kan alltså ha mycket ont utan att bäckensmärtan skadar graviditeten.
Bäckensmärta under graviditeten är vanligt. Den beräknas påverka upp till en av fem gravida kvinnor i någon grad.3
För de flesta börjar bäckensmärtan ungefär i mitten av graviditeten. Den kan också börja tidigare eller senare. Det går därför inte att säga en enda tidpunkt när bäckensmärta brukar börja. Under graviditeten kan besvären finnas kvar under resten av graviditeten för många som får dem.1
Bäckensmärtan brukar försvinna ganska snart efter att barnet är fött. De flesta mår bra igen efter ungefär tre månader efter förlossningen.1 Några kan ha problem med vissa aktiviteter och rörelser längre. Att besvären finns kvar en tid efter förlossningen betyder alltså inte att de måste vara bestående.2 Kroppen behöver tid att återhämta sig efter graviditeten.1
Under graviditeten ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder och fogar. Det gör att bäckenet kan bli mer rörligt och vidga sig under förlossningen, så att barnet kan passera och födas genom slidan.1 Hormonet relaxin gör bäckenledens ledband mer avslappnade under graviditeten. När ledbanden blir mer avslappnade kan bäckenets leder röra sig mer. Kroppen kan börja bilda hormonet relaxin redan i graviditetsvecka 10. Den extra rörligheten kan göra bäckenlederna instabila.2
Magen växer under graviditeten, och du svankar ofta mer. Det ökar belastningen på muskler och leder i bäckenet och ryggen.1 Bäckensmärta kan därför uppstå när förändringarna under graviditeten belastar bäckenets muskler och leder.
Kroppen använder de djupa musklerna i mage och rygg för att hålla bäckenet stabilt. Om musklerna inte orkar ge tillräckligt stöd för att stabilisera bäckenet kan bäckensmärta uppstå. Att bäckenet blir ostadigare, att kroppshållningen förändras och att de djupa musklerna i magen och ryggen inte används tillräckligt kan tillsammans bidra till att du får ont.1
Bäckensmärta kan kännas på flera olika ställen i bäckenet och ryggen. Det är vanligt att besvären sitter i området kring ländryggen, skinkorna, låren eller blygdbenet.
Smärtan kan kännas på olika sätt. Den kan också ändras under dagen eller bero på hur mycket du har varit i rörelse.
Bäckensmärta bedöms vanligtvis genom att vårdgivaren går igenom din sjukdomshistoria och undersöker dig. I genomgången kan det ingå om du är gravid eller om du har haft en skada som kan ha påverkat leden vid blygdbenet. Den informationen hjälper vårdgivaren att bedöma om besvären kan hänga ihop med bäckenleden. Vid bedömningen kan vårdgivaren också titta på hur lätt du kan göra vissa rörelser med höft och rygg. Det kan ge information om hur bäckenleden fungerar när du rör dig. Om leden behöver undersökas närmare kan det göras med ultraljud, datortomografi eller röntgen.2
Undersökningen kan alltså handla både om var det gör ont och om hur bäckenet fungerar när du rör dig. Vårdgivaren kan också bedöma om problem i leden vid blygdbenet kan orsaka symtomen genom en fysisk undersökning och eventuella undersökningar med bilder.
En fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor kan undersöka dig och hjälpa dig att må bättre. Den viktigaste delen av behandlingen är träning och fysisk aktivitet. Fysioterapeuten, naprapaten eller kiropraktorn kan prova ut ett träningsprogram som är anpassat för dig och hjälpa dig att komma i gång.1
Fysioterapi kan syfta till att lindra smärta, förbättra muskelfunktionen och förbättra bäckenledens läge och stabilitet. Träningsprogrammet kan innehålla övningar för bäckenbotten, magen, ryggen och höftmusklerna.3 En behandlare kan också hjälpa dig att lära dig hur du rör dig på ett säkert sätt, så att du inte belastar andra leder för mycket. Det kan till exempel handla om hur du böjer dig ner för att lyfta ditt barn eller en tung kasse.2 Övningarna under graviditeten kan skilja sig från dem som rekommenderas efter graviditeten.4 Träningen kan bland annat innehålla övningar för bäckenbotten, magen, ryggen och höftmusklerna. Övningar som är skonsamma för lederna, till exempel simning, kan vara bättre än cykling eller övningar där du belastar kroppen mer.
Det är vanligt att övningar under graviditeten skiljer sig från övningar som rekommenderas efter graviditeten.
Bäckensmärta kan variera från person till person. Det som hjälper en person kanske inte hjälper en annan, så pröva dig fram och gör det som känns bäst för dig. Växla ofta mellan att sitta, stå, ligga och att röra på dig. När du har ont kan du ta hjälp av omgivningen och undvika att överanstränga dig. En sjal runt höfterna eller ett bäckenbälte kan vara ett annat sätt att avlasta bäckenet.1 Om du använder ett bäckenbälte kan du få råd om det av en behandlare.5 När du behöver sätta dig eller resa dig ur en bil kan det hjälpa att hålla knäna ihop.3 Be gärna om hjälp med sådant som belastar bäckenet när det gör ont.1
En fysioterapeut kan undersöka bäckensmärtan och hjälpa till med besvären. Fysioterapeuten kan också prova ut ett träningsprogram som är anpassat för dig och hjälpa dig att komma i gång med det. En fysioterapeut kan dessutom ge information om hjälpmedel som kan underlätta vardagen.1
En barnmorska kan bedöma om du behöver mer hjälp och stöd.1 Berätta för barnmorskan om du har ont, så kan hen se om du behöver ytterligare stöd. Barnmorskan kan vara en första kontakt under graviditeten när du vill prata om dina besvär.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och råd om vad du kan göra själv. Du kan också få hjälp att bedöma symtomen. Om du fortfarande har ont i nedre delen av ryggen tre månader efter förlossningen kan du kontakta en fysioterapeut.1
Vilken kontakt som passar bäst beror på var du befinner dig i graviditeten eller efter förlossningen och hur besvären påverkar dig. Berätta gärna hur bäckensmärtan påverkar rörelser och vardag, så får vårdpersonalen bättre underlag för att ge dig rätt stöd.
Är foglossning farligt för barnet?
Nej. Bäckensmärta kan göra väldigt ont, men den skadar varken dig eller barnet.1 Du kan alltså ha mycket ont utan att smärtan i sig skadar barnet.
Betyder foglossning att förlossningen är nära?
Nej. Bäckensmärta betyder inte att förlossningen är nära. Den betyder inte heller att förlossningen har börjat.2
Vilken sovställning kan hjälpa?
Sidoläge kan vara skönt när du har bäckensmärta.1 Lägg en kudde mellan knäna och underbenen för extra stöd och för att avlasta bäckenet.2 En tunn kudde under magen kan också kännas skönt.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Risken ökar om du ofta lyfter tungt, har skadat bäckenet eller tidigare har haft ont i ryggen eller bäckenet.1 En fysiskt krävande arbetsmiljö är också en faktor som kan öka risken för bäckenrelaterad smärta under graviditeten.3 Alla gravida kan få ont i bäckenet, oavsett om du är vältränad eller otränad.
Den ovanliga ärftliga bindvävssjukdomen Ehlers-Danlos syndrom kan öka risken för svår bäckensmärta. Ehlers-Danlos syndrom innebär bland annat mer rörliga leder, elastisk hud och skörare blodkärl.1
Hur mycket besvär du får kan variera. Det kan också kännas som att bäckenet är löst eller ostadigt. Smärtan kan vara plötslig och strålande från bäckenets fram- eller baksida. Den kan även kännas som stickningar, brännande, huggande eller pulserande smärta i bäckenområdet. För vissa kan smärtan stråla genom nedre delen av magen, ryggen, ljumskarna, mellangården eller låren. Besvären kan påverka ditt humör och din livskvalitet när de gör det svårt att leva som vanligt.2 För en del är smärtan bara lindrig, medan andra får mer besvär. Smärtan kan göra det svårt att gå i trappor eller att gå över huvud taget.1 Det kan också kännas som att ett ben låser sig.
Bäckensmärta kan påverka rörelser i vardagen. Du kan få svårt att lyfta, böja eller vrida kroppen. Vissa aktiviteter kan göra mer ont, till exempel att vända sig i sängen, gå i trappor eller sitta på golvet. En del upplever också ökad smärta vid vaginalt samlag.1
Berätta för barnmorskan om du har bäckensmärta, så kan hen bedöma om du behöver mer hjälp och stöd. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning om symtomen eller råd om vad du kan göra själv.1
Bäckensmärta under graviditet brukar inte utredas med bilddiagnostik.1 Det betyder att röntgen, ultraljud eller magnetkamera vanligtvis inte används för att utreda bäckensmärta under graviditeten.
Om vårdgivaren behöver undersöka bäckenleden närmare kan leden undersökas med ultraljud, datortomografi eller röntgen.2 Vilken undersökning som kan bli aktuell beror på vad som behöver bedömas. Om du är gravid väljer vårdgivaren en undersökning som är säker under graviditeten.
Hjälpmedel kan underlätta vardagen när bäckensmärta gör det svårt att röra sig.1 Exempel på hjälpmedel är:
Ett bäckenbälte kan hjälpa till att stabilisera bäckenet. Kryckor kan göra det lättare att ta sig fram när det gör ont att gå. Vilka hjälpmedel som passar beror på vilka besvär du har. Ett bäckenbälte kan rekommenderas för att lindra smärtan och stabilisera bäckenet.2 Hjälpmedel kan därför vara en del av behandlingen när bäckensmärtan påverkar hur du går eller rör dig i vardagen.
Akupunktur kan ge god smärtlindring, särskilt tillsammans med muskelstabiliserande träning.1 Massage, kiropraktik och fysioterapi kan vara alternativ för att underlätta rörelse och lindra smärta.5 Akupunktur, massage och kiropraktik kan alltså användas som delar av en behandling som också kan innehålla fysioterapi.2 Vilken kombination som passar dig beror på vilka besvär du har och vilken hjälp du behöver för att kunna röra dig lättare.
Värktabletter har begränsad effekt vid bäckensmärta. Under graviditet eller amning ska du vara försiktig med läkemedel. Om du behöver smärtstillande läkemedel anger råden att läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, kan användas.1 Rådgör med vården om du är osäker på vilka läkemedel som passar under graviditet eller amning. Bäckensmärtan brukar minska när kroppen efter förlossningen slutar bilda relaxin, ledbanden stramas åt och leden rör sig mindre.2
Bäckensmärtan brukar försvinna några månader efter förlossningen när ledbanden stramas åt och leden rör sig mindre.2 För vissa kan besvär med vissa aktiviteter och rörelser finnas kvar längre efter förlossningen.
Rörelse och träning kan göra att du får mindre ont.1 Det är samtidigt viktigt att välja rörelser som fungerar för dig och att inte fortsätta med sådant som ökar besvären. Om en aktivitet gör ont kan du prova att ändra hur ofta du gör den eller välja ett annat sätt att röra på dig.
Flera korta promenader kan vara bättre än en lång promenad.1 Ta pauser mellan aktiviteterna och växla mellan rörelse och vila i stället för att vara i samma ställning länge.
När du går kan det kännas bättre att ta korta steg. Om du behöver gå i en trappa kan du ta ett steg i taget och sätta fötterna på samma trappsteg innan du tar nästa steg.1
När du står är det bra att ha hela foten i golvet och fördela tyngden jämnt på båda fötterna. Undvik att stå på ett ben, till exempel när du klär på dig.1 Sätt dig i stället ner när du klär på eller av dig om det gör mindre ont.3
När du sitter kan du ha stöd i svanken, till exempel en kudde. Undvik att sitta med benen i kors.1 Försök också att inte sitta eller stå under långa perioder.6 Om du behöver klä på eller av dig kan du sitta ner i stället för att stå. Det kan också vara bra att undvika att gå upp och ner för trappor ofta. När du vilar kan du fortsätta att vara aktiv på en nivå som inte gör smärtan värre.3
Om du sover på sidan kan du lägga en kudde mellan knäna för att avlasta bäckenet. En tunn kudde under magen kan också kännas skönt.1 Det kan vara bra att lägga kudden så att benen och kroppen får det stöd som känns bekvämt för dig.
När du ska resa dig kan du vända dig åt sidan med benen tätt intill varandra.1 Skjut dig sedan upp med hjälp av armbågen och handen. På så sätt kan du göra lägesändringen i flera steg i stället för att resa dig rakt upp.
Värme och massage över skinkorna kan hjälpa musklerna att slappna av.1 Du kan prova detta när musklerna känns spända eller när du vill hitta ett sätt att lindra besvären själv.
Bekväma skor som ger bra stöd kan göra det lättare att gå. Välj skor som känns stabila och fungerar för dina fötter. Om promenaderna ändå ger mer ont kan du anpassa hur ofta du går, var du går eller vilka skor du använder.2 Det kan till exempel vara lättare att välja ett jämnt underlag och en sträcka där du kan ta pauser.
Om du behöver fler råd om vad du kan göra själv kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Du kan också läsa avsnittet om symtom och när du ska söka vård om du behöver vägledning om vårdkontakt.
Foglossning: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Behöver jag ligga helt stilla?
Nej, bäckensmärta bör inte kräva sängläge.2 Försök i stället att anpassa rörelser och träning till vad du orkar och klarar av, eftersom rörelse och träning kan göra att du får mindre ont. Du ska växla ofta mellan att sitta, stå, ligga och att röra på dig. Undvik att hoppa, springa och lyfta tungt.1
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget