Ryggbesvär – symtom, orsaker och behandling

Vad är ryggbesvär?

Ryggbesvär är ett vanligt symtom

Ryggbesvär betyder att du har ont eller värk i ryggen. Det är mycket vanligt och sitter oftast i den nedre delen av ryggen, som kallas ländryggen. En del får också ont högre upp, i bröstryggen.¹ Smärtan kan vara lokal och kännas på ett bestämt ställe, eller sprida sig över en större del av ryggen.

För det mesta går ryggvärken över av sig själv.¹ Ryggbesvär kan ändå påverka vardagen, eftersom smärtan ibland gör det svårt att röra sig, sitta, stå eller gå. Ungefär 80 procent av alla vuxna får ryggsmärta någon gång under livet.²

Så kan det kännas

Ryggbesvär kan kännas på olika sätt och upplevelsen kan skilja sig från person till person. Smärtan kan vara dov och ihållande, skarp eller huggande. Den kan komma och gå, eller finnas kvar hela tiden.

• Vanligt ryggont i ländryggen kan börja som svag värk som ökar mer och mer.¹
• Ryggskott är en smärta som kommer plötsligt.¹
• Vid ryggskott kan det samtidigt kännas som en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna.¹
• Ryggskott kan ge skärande, huggande eller molande värk.¹
• Vid ischias kan smärtan ibland kännas ända ner till foten.¹

Ryggvärken kan alltså sitta kvar i ryggen eller stråla vidare till ett ben. För vissa är besvären kortvariga, medan andra har långvariga ryggbesvär. Hur stark smärtan känns varierar mellan olika personer.

Vanliga och oftast lindriga former

Ryggbesvär kan vara kortvariga eller långvariga.³ Hos barn är ryggbesvär ovanliga, men de blir vanligare under puberteten. Ryggbesvär hos barn är oftast lindriga och går över av sig själva.⁴

Hos tonåringar sitter ryggvärken oftast mitt på ryggen, i bröstryggen, eller i den nedre delen, i ländryggen.⁴ Besvären är oftast inte så stora, och hur länge det gör ont kan variera. Oftast försvinner besvären hos tonåringar av sig själva inom en vecka.

Vad kan ryggbesvär bero på?

Vanliga orsaker i muskler och leder

Ryggbesvär kan ha flera olika orsaker, och ibland går det inte att hitta någon tydlig orsak.⁵ Smärtan kan komma från olika delar av ryggen, till exempel diskar, leder, muskler eller ledband.

• Smärta i ländryggen kommer oftast troligen från diskarna och facettlederna.¹
• Ryggsmärtan kan även komma från muskler och ledband.¹
• Många som sitter mycket på arbetet eller hemma får värk i ryggmusklerna.¹

Vid akut ryggskott är det oftast oklart vilka strukturer som ger smärtan.⁶ Vanliga rutinrörelser, en oförsiktig rörelse eller ett tyngre lyft kan utlösa ryggskott. Det kan också hända efter att du har böjt eller vridit dig.

Belastning, rörelser och arbetsmiljö

När ska du söka vård för ryggbesvär?

Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över

Kontakta en vårdcentral om inte ryggvärken försvinner inom två till tre veckor. Detta är särskilt viktigt om du är över 55 år. Berätta också om olika rörelser gör besvären värre, om smärtan strålar ut i ett ben eller om du samtidigt har ont någon annanstans i kroppen. Vårdpersonalen kan fråga hur ryggbesvären påverkar ditt arbete, din fritid och dina vardagliga aktiviteter. Det kan också vara viktigt att berätta om du har en allvarlig sjukdom eller har haft en sådan tidigare. Ibland får du svara på frågor om hur värken påverkar dig och om du känner dig orolig. De flesta som söker vård för ryggbesvär får träffa en fysioterapeut eller sjukgymnast för en kroppslig undersökning.¹

Sök vård direkt på vårdcentral eller jouröppen mottagning vid dessa besvär

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i ryggen och samtidigt har något av följande symtom:¹

• Du känner inte när du är kissnödig, eller kissar på dig.¹
• Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.¹
• Du har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen.

Vad kan du göra själv vid ryggbesvär?

Fortsätt röra på dig

Vid tillfälliga ryggbesvär är det viktigaste rådet att fortsätta leva som vanligt även om det gör ont. Försök därför att röra på dig som vanligt i den utsträckning det går. Promenader kan vara ett sätt att fortsätta vara aktiv. Simning fungerar ofta bra, särskilt ryggsim.¹

Du kan också träna hemma. Övningar som tränar ryggmuskler och magmuskler kan vara bra så länge övningarna inte gör att det gör mer ont. Det finns flera övningar som är anpassade för tillfälliga ryggbesvär som kommit plötsligt, men det finns inga vetenskapliga bevis för att de är bättre än att bara röra sig som vanligt.¹

Att vila mer än vanligt kan göra att ryggbesvären går över långsammare. Om du ligger och vilar mer än vanligt kan musklerna ganska fort bli svagare och fungera sämre.¹ Försök därför att hitta en nivå av rörelse som fungerar för dig i vardagen, utan att övningarna ökar smärtan.

Avlasta vid lyft och sittande

Undvik tunga lyft och att bära tungt när du har ont i ryggen. Undvik också att vrida ryggen i sidled. Om du behöver lyfta något ska du hålla det nära kroppen och böja på benen i stället för att böja ryggen.¹

När du sitter kan stöd för svanken kännas skönt. Du kan till exempel använda en ihoprullad handduk eller en kudde. Undvik att sitta i låga soffor och stolar om det gör det svårt att komma upp. Det brukar vara bättre att stå eller ligga än att sitta.

Utredning och behandling vid ryggbesvär

Undersökning vid besöket

De flesta som söker vård för ont i ryggen får träffa en fysioterapeut eller sjukgymnast. Undersökningen börjar med en kroppsundersökning. Vårdpersonalen kan fråga om dina ryggbesvär ändrar styrka under dagen och om olika rörelser gör besvären värre.¹ Du kan också få beskriva hur ryggbesvären påverkar ditt arbete, din fritid och dina vardagliga aktiviteter.

Röntgen behövs oftast inte när ryggbesvären har pågått i några veckor och går över av sig själva.¹ En röntgenundersökning kan däremot vara viktig om besvären tyder på att det finns en allvarlig sjukdom som påverkar ryggen. Vid besvär som finns kvar under längre tid kan det vara bra att göra en röntgenundersökning. Magnetkameraundersökning, som också kallas MR, kan visa mjukdelar som muskler och diskar.

Fysioterapi och andra behandlingar

En fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat kan undersöka dina besvär, analysera dem och hjälpa dig att hitta orsakerna till att du har ont. Du kan även få manuell behandling, alltså behandling som utförs med händerna. Den viktigaste delen i behandlingen är träning och fysisk aktivitet.¹ Fysioterapeuten, naprapaten eller kiropraktorn kan prova ut ett träningsprogram som är anpassat för dig och hjälpa dig att komma igång.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan ge hjälp att leva ett bra liv trots att du har ont i ryggen.¹

Vem kan hjälpa dig vid ryggbesvär?

Vårdcentral och fysioterapeut

En fysioterapeut eller sjukgymnast är en vanlig första vårdkontakt vid ryggont.¹ De flesta som söker vård för ont i ryggen får träffa en fysioterapeut eller sjukgymnast. Vid besöket kan du få berätta om dina besvär och bli undersökt genom en kroppsundersökning.

En fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat kan undersöka och analysera ryggbesvär.¹ De kan också hjälpa dig att hitta orsakerna till att du har ont. Träning och fysisk aktivitet är den viktigaste delen av behandlingen hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Specialistvård och val av mottagning

En del behöver undersökas av ortoped eller reumatolog.¹ Det kan till exempel bli aktuellt om vårdpersonalen vill undersöka om ryggvärken beror på en särskild sjukdom. Då kan det behövas remiss till andra specialister. Du blir ofta undersökt av en ortoped om besvären är så svåra att du kan behöva opereras.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Vanliga frågor om ryggbesvär

Vad är vanligt vid ryggbesvär?

Den vanligaste formen av ryggbesvär är smärta i ländryggen. Du kan också få ont högre upp, i bröstryggen. För det mesta går ryggvärken över av sig själv, men ibland kan du behöva behandling.¹ Ryggbesvär kan komma långsamt eller plötsligt och kan vara antingen återkommande eller ständiga.

Hur länge kan ryggbesvär pågå?

Vid akut ryggsmärta brukar besvären pågå från några dagar till några veckor.⁹ Akut ryggsmärta kommer plötsligt och brukar pågå i några dagar till några veckor.¹⁰ Ryggsmärta räknas som kronisk när den varat längre än tolv veckor och förekommer dagligen.⁹ Besvär som pågår i fyra till tolv veckor brukar kallas subakuta.

Hur länge besvären varar kan alltså variera från person till person. Vid ryggbesvär som pågår under några veckor och går över av sig själva ger röntgenundersökning oftast inga tydliga svar.¹