Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
En skada innebär att huden, muskler, senor, ledband, skelettet eller andra vävnader har påverkats, till exempel efter ett fall, slag eller en vridning av en led. Skador kan också utvecklas gradvis vid upprepad belastning, och 1177 kan ge sjukvårdsrådgivning samt hjälpa dig att bedöma symtom eller hitta vård.
En skada kan påverka olika delar av kroppen.1 Det kan handla om huden, muskler, senor, ledband, skelettet eller andra vävnader. Vilka besvär du får beror på vilken del av kroppen som har skadats och hur skadan har uppstått.
En skada kan uppstå plötsligt, till exempel genom ett fall, ett slag eller en vridning av en led. Skador kan också utvecklas gradvis när samma del av kroppen belastas om och om igen. En plötslig skada brukar kallas akut, medan en skada som utvecklas genom upprepad belastning brukar kallas långvarig.1
En stukning innebär att ledband runt en led har skadats.2 Ledband hjälper till att hålla ihop benen och stabilisera leden. En stukning kan därför göra att leden känns öm eller mindre stabil.
Skador kan se olika ut. Ett sår kan till exempel främst påverka huden, medan en djupare skada också kan påverka muskler, nerver eller skelett. Vid skador på fotleden kan det vara svårt att veta om det handlar om en stukning eller om skelettet har skadats, eftersom båda kan ge smärta och svullnad.
Rehabilitering är stöd och träning som kan hjälpa dig att återfå eller använda kroppens funktioner efter en skada eller sjukdom. Efter sjukhusvård kan rehabiliteringen fortsätta i hemmet. Då kan träningen anpassas till din vardag, dina vanor och de saker du behöver kunna göra hemma.3
Rehabilitering kan innehålla träning av flera olika förmågor:3
Efter en stroke är målet med rehabiliteringen att du ska må så bra som möjligt och kunna göra så mycket som möjligt av det du gjorde före stroken. Hur mycket och hur länge du behöver rehabilitering beror bland annat på hur stora besvär du har.3
I hemmet kan rehabiliteringen bestå av vardagliga aktiviteter. Du kan till exempel träna i ditt eget kök eller badrum, med de förutsättningar som finns där. En sjukgymnast kan hjälpa till med träning av rörelse, styrka och balans. En arbetsterapeut kan hjälpa dig att träna på vardagsaktiviteter, och en logoped kan hjälpa till om språk eller tal har påverkats.3
Rehabilitering kan också innebära att du hittar nya sätt att klara vardagen. Närstående kan ibland delta, och hjälpmedel kan underlätta vissa aktiviteter. Träningen anpassas till din förmåga och kan förändras när dina behov förändras.
De flesta små sår behöver du inte söka vård för, eftersom de brukar läka av sig själva. Djupare sår kan däremot skada fler vävnader än hudens yttersta lager, till exempel muskler, nerver och skelett. Sår som behöver sys, tejpas eller limmas bör åtgärdas så fort som möjligt, men senast inom tolv timmar på grund av infektionsrisken.4
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande gäller:
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.4
Ett skärsår kan blöda mycket även om det inte är så stort. Tryck med en ihoprullad kompress eller något annat rent tygstycke mot såret tills blödningen stoppar, och håll den skadade kroppsdelen högt om det blöder mycket. Om du behöver sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177.
Området skador och rehabilitering kan omfatta många olika sorters skador, från mindre skador på huden till skador som påverkar leder, ögon eller skelett. Vilken typ av skada det handlar om beror bland annat på vilken kroppsdel som har skadats och hur skadan uppstod.
Små sår kan till exempel vara:
Skrubbsår och skavsår uppstår genom nötning eller gnidning och innebär att hudens yttersta lager har skadats. Skärsår, bitsår, sticksår och krossår kan vara djupare än ytliga sår.4 Då kan även muskler, nerver och skelett vara skadade.
En brännskada kan orsakas av värme, sol, elektricitet, strålning eller vissa kemikalier.5 Brännskador kan vara ytliga eller djupare, beroende på hur långt in i hudens lager skadan går. Värme kan till exempel komma från heta vätskor, heta föremål eller eld.
En fotledsskada kan vara en stukning eller ett benbrott. Vid en stukning är ledbanden runt fotleden skadade.2 En fotledsskada kan göra ont, bli svullen och göra det svårt att stödja på foten.
Du kan ofta behandla små sår själv och de läker oftast bra.4 En ytlig brännskada läker oftast av sig själv.5 Om läkningen drar ut på tiden behöver du kontakta vårdcentralen för en bedömning. Det gäller också om besvären först verkar minska men sedan förändras eller förvärras.
Tecken på infektion i ett sår kan vara att huden runt såret blir röd och svullen, att såret gör mer ont än tidigare eller att det kommer vätska, var eller dålig lukt. Feber kan också vara ett tecken på sårinfektion. När du har en skada som inte läker som väntat kan vården behöva bedöma orsaken och vilken behandling som behövs.
Små sår brukar läka av sig själva, men det är viktigt att sköta om dem så att de läker så fort och bra som möjligt. Håll såret rent och skydda det om något riskerar att skava mot huden.
När du byter förband kan du kontrollera att såret inte har blivit rödare än tidigare och att det inte syns något gult och kladdigt i såret. Ett sådant fynd kan vara tecken på en infektion. Du behöver inte byta förbandet i onödan, eftersom det kan fördröja läkningen. När såret har fått en skorpa och ser fint ut behöver du inte sätta på ett nytt förband.
Vid en ytlig brännskada kan du själv kyla den skadade huden och hålla såret rent. Åtgärderna ska göras direkt efter skadan.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.5 Det kan göra det lättare att välja en mottagning som passar dig och dina behov.
Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.5 Om du är osäker på vad som gäller kan du fråga mottagningen eller vårdcentralen innan du bokar tid.
En vårdcentral kan ge information om hur du får hjälpmedel.2 Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns och hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. Vid en skada kan det till exempel handla om stöd för en kroppsdel eller hjälpmedel som gör vardagen lättare.
Vilken yrkesgrupp du träffar beror på vilken förmåga som har påverkats och vad du behöver träna på. Flera yrkesgrupper kan samarbeta kring din rehabilitering.
Det beror på vilken typ av skada du har och hur djup eller omfattande den är. En ytlig brännskada läker inom 14 dagar. Djupare brännskador tar längre tid att läka.5
Efter en allvarligare fotledsskada kan det ta upp till ett år att helt bli av med svullnad och stelhet. Vid sådana skador är det inte säkert att fotleden blir helt som den var innan skadan. Efter att ett gips har tagits bort är det bra att börja stödja på foten så snart det går och träna upp styrkan och rörligheten. Det är bra att träffa en sjukgymnast tidigt för att få tips om bra träning.2
En handled kan fortfarande vara stel och svullen efter att gipset har tagits bort. Det tar ofta flera månader innan handleden känns som vanligt igen.7
Nej, rehabilitering behövs inte vid alla skador. De flesta stukningar i fotleden läker av sig själva.2 När du kommer igång med att belasta foten igen brukar läkningen gå vidare av sig själv.
De flesta som får en ytlig brännskada behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva inom 14 dagar. Om brännskadan inte har läkt inom 14 dagar ska du kontakta en vårdcentral.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Hur allvarlig en brännskada är beror bland annat på hur djup den är, hur stor del av huden som har skadats och var den sitter. En djupare brännskada kan göra huden vit, brun eller svart och hårdare än vanlig hud.5 Huden kan också kännas bedövad eftersom nerverna i huden har skadats.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande gäller:
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.5
En brännskada kan orsakas av till exempel värme, elektricitet, strålning eller vissa kemikalier. Vid en brännskada ska du kyla det skadade området med svalt vatten. Använd inte is eller snö, eftersom det kan skada mer än det hjälper. Ta inte bort fastbrända kläder, eftersom huden där kläderna sitter fast kan skadas.
En skadad fotled kan göra ont, bli svullen och göra det svårt att gå eller stödja på foten. Det kan handla om en stukning, men det kan också vara ett benbrott. En stukning innebär att ledbanden i foten har skadats.6
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om fotleden är kraftigt svullen.2
Efter ett fall kan en skadad handled eller underarm bli svullen och göra mycket ont. Det kan vara svårt att röra armen eller handleden, men besvären kan variera beroende på hur stor skadan är.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om handleden eller underarmen är svullen och du har mycket ont efter att ha ramlat.7
Ring 112 om skadan har brutit igenom huden i underarmen och skelettet syns.7
Efter ett fall är det viktigt att ligga kvar och känna efter om du har ont någonstans eller har slagit i huvudet. Om du inte kan resa dig upp behöver du få hjälp. En fallskada kan bland annat drabba handleden, höftleden eller axeln.
Ring genast 112 om du eller någon annan har ramlat och inte kan resa sig upp.8
Ögonskador kan ge rodnad, sveda, skav, tårar, ljuskänslighet eller förändrad syn. Vilka besvär du får beror på om skadan är lindrig eller mer allvarlig.
Sök genast vård hos ögonläkare om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet efter en ögonskada.9
Skölj genast ögat med ljummet vatten om du får ett frätande ämne eller en kemikalie i ögat. Skölj i minst femton minuter. Ring 112 och begär Giftinformationscentralen för att få instruktioner.10 Fortsätt att skölja ögat på vägen till akutmottagningen, om det går.9
Ett frätande ämne kan skada ögat allvarligt. Håll isär ögonlocken när du sköljer, eftersom sköljningen då blir mer effektiv. Ögats tårar räcker inte för att skölja bort frätande ämnen tillräckligt effektivt.
Vilka besvär en ögonskada ger beror på om skadan är lindrig eller mer allvarlig. Ögat kan till exempel bli rött, svida, skava eller tåras, och synen kan förändras.
Rehabilitering kan innehålla träning och stöd som är kopplat till den kroppsdel eller funktion som har påverkats av skadan. Insatserna kan därför se olika ut efter till exempel en skada i handen, fotleden eller efter en stroke.
Efter en handleds- eller underarmsskada kan träning av handens vanliga rörelser behövas.7 Det kan till exempel handla om att träna de rörelser som du brukar kunna göra med handen och handleden. Handen kan vara stel efter att ett gips har tagits bort, och träning kan då ingå i rehabiliteringen.
Efter en fotledsskada kan rehabilitering innehålla styrke- och rörlighetsträning.2 Träningen kan också inriktas på balans. Vid en fotledsskada kan styrkan behöva tränas upp igen efter att du kan stödja på foten utan att det gör så ont.
Efter stroke kan rehabilitering även omfatta arbetsterapi, fysioterapi och logopedinsatser. En arbetsterapeut kan ge stöd i vardagliga aktiviteter, en sjukgymnast kan hjälpa till med rörelse och balans och en logoped kan hjälpa till med språk och tal. Rehabiliteringen kan också innehålla träning av minne, rörelse och andra funktioner som har påverkats.3
Rehabilitering efter stroke kan ske i hemmet eller utanför hemmet. I hemmet kan träningen ofta anpassas till dina intressen, vanor och den miljö där du brukar göra dina vardagliga aktiviteter.3 Du kan få hembesök av en arbetsterapeut, sjukgymnast eller logoped.
Vilka rehabiliteringsinsatser som behövs beror bland annat på hur stora besvär du har. I vissa perioder kan du behöva mer rehabilitering än i andra.
Kvarstående besvär efter en ledskada kan också behöva bedömas. Kontakta en fysioterapeut, även kallad sjukgymnast, om du får upprepade stukningar eller besvär från en stukad fotled som inte går över på någon månad.2 Efter ett benbrott i handleden kan du behöva kontakta en läkare om du fortfarande har ont, är stel eller har svårt att använda fingrarna flera månader efter att benbrottet har läkt.
Du kan få hjälp att avgöra vilken vård som passar när du är osäker på hur dina besvär ska bedömas. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.5
Vid en skadad fotled undersöker läkaren fotleden genom att känna på den. Det hjälper läkaren att avgöra om det är en stukning eller om skelettet har skadats. Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning.2
Spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att du har bränt dig. Det kan minska smärtan och motverka att skadan går djupare ner i huden. Risken för att du blir nerkyld ökar om du kyler skadan längre än 15 minuter.
Du kan skydda en brännskada som inte har spruckit med vadd eller gasvävskompresser. Om en blåsa redan har spruckit kan du ta bort lösa hudflagor. Tvätta sedan såret med vanlig tvål och vatten och lägg på ett förband som håller såret rent och fuktigt. Använd inte lotion eller gel på blåsor som har spruckit, eftersom det kan göra att det svider ännu mer.
En stukad fotled kan göra ont och bli svullen. Om besvären är lindriga finns det saker du kan göra själv under den första tiden.
Du kan lägga dig ner och ha foten på en stol eller en stor kudde för att hålla den högre än hjärtat. Undvik att stödja på foten i början om det gör för ont. En elastisk binda kan hjälpa till att stabilisera fotleden och göra att det gör mindre ont till en början.
När det har gått någon dag brukar det vara bra att gradvis komma i gång med rörlighet och att stödja på foten. Då minskar svullnaden och det gör mindre ont. Det kan kännas skönt att kyla det skadade området, men lägg inte is direkt mot huden eftersom kylan kan göra skada.
Efter en skada behöver belastningen anpassas efter vad du klarar. Träning av rörlighet, styrka och balans kan vara en del av återhämtningen efter en skada.
Det är bra att träna upp styrkan i fotleden igen när du kan stödja på den utan att det gör så ont. Då kan du börja använda foten som vanligt. Efter att gipset tagits bort är det också bra att träna upp styrkan och rörligheten.
Efter en handledsskada är det viktigt att träna den skadade handen och göra de rörelser som du vanligtvis kan göra. Undvik tyngre belastning som att bära matkassar under ett par veckor. Du kan få träningstips och instruktioner på mottagningen där du behandlades, och en arbetsterapeut eller sjukgymnast kan ge fler tips.
Efter en stroke kan du få hembesök av en arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped. De samarbetar vanligtvis med läkare, sjuksköterska, kurator och ibland psykolog. Rehabiliteringen kan också fortsätta utanför hemmet om du behöver fysioterapi eller arbetsterapi.3
Om du behöver hjälp med språk och tal kan en logoped hjälpa dig med övningar. Om du behöver träna på att gå, stå eller röra dig kan en sjukgymnast hjälpa till. En arbetsterapeut kan hjälpa dig med vardagliga aktiviteter och hjälpmedel. Du kan läsa mer om hur du får hjälpmedel på webbplatsen.
Ja, rehabilitering kan ske hemma. Större delen av rehabiliteringen efter stroke sker vanligtvis i hemmet. Du kan fortsätta att delta i rehabilitering utanför hemmet om det behövs.3
Träningen i hemmet kan anpassas till personens intressen och vanor. Den kan också utgå från de saker och förutsättningar som finns i ditt eget kök och badrum.3
Vid rehabilitering efter stroke kan du få hembesök av en arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped. De samarbetar vanligtvis med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog.3