Löparknä innebär att senan längs utsidan av knät har blivit överbelastad; senan förbinder muskler med skelett. Det finns hjälp, och de flesta kan återgå till aktivitet inom sex till åtta veckor.
Löparknä innebär att senan längs utsidan av knät har blivit överbelastad.1 Besvären hör alltså ihop med en sena på utsidan av benet, nära knät. Senan går från toppen av bäckenbenet till området strax nedanför knät på benets utsida.2 Den löper ytligt längs utsidan av låret innan den fäster nära knät.3
En sena är vävnad som förbinder muskler med skelett.2 När en muskel spänns kan senan överföra kraften till skelettet, så att en kroppsdel rör sig.4 Vid löparknä är det senan på utsidan av benet som är berörd. Löparknä är en av flera möjliga orsaker till smärta på utsidan av knät.3
Löparknä förekommer främst hos löpare och andra aktiva personer som gör upprepade rörelser i knäleden. Det gäller till exempel personer som cyklar, åker skidor eller ägnar sig åt andra aktiva idrotter. Gemensamt för sådana aktiviteter är att knäleden böjs och sträcks snabbt och upprepade gånger.3
Bland löpare är löparknä särskilt förknippat med långdistanslöpning. Löparknä är ovanligt hos personer som inte är aktiva. Hos löpare och andra idrottare som gör upprepade rörelser varierar förekomsten mellan 1,6 och 12 procent. Tillståndet har sedan dess ofta diagnostiserats hos långdistanslöpare, cyklister, skidåkare och andra aktiva idrottare. Det observerades först hos rekryter i amerikanska marinkåren under deras träning år 1975. Tillståndet förekommer något oftare hos kvinnor än hos män.3
Löparknä kan göra ont och ibland ta lång tid innan det går över.1 Smärtan sitter typiskt på utsidan av knät. I början kan den komma efter att du har varit aktiv, medan den senare även kan komma under aktiviteten eller när du vilar.3 Besvären kan därför förändras över tid.
Tillståndet kan sitta i ett ben eller i båda benen.4 När båda benen är berörda kallas det dubbelsidigt löparknä. Löparknä kan förekomma hos flera olika typer av aktiva personer, inte bara hos löpare.
Orsakerna till löparknä är omdiskuterade och flera faktorer kan ha betydelse samtidigt.3 Upprepad belastning kan irritera senan när knät böjs och sträcks många gånger.2
En förändring av aktivitetsnivån kan också vara en möjlig orsak. Det kan till exempel handla om att du plötsligt tränar längre, oftare eller med högre belastning än tidigare.
Vissa sätt att träna och vissa underlag belastar senan mer. Löpning i nedförsbackar ökar risken för löparknä.
Smärtan kan vara skärande.1 Den sitter ofta i området mellan knölen på utsidan av skenbenet och den yttre lårbenskondylen.3 Smärtan kan också kännas i höften. Det kan kännas som ett snäpp, knäpp eller klick på utsidan av knät. Vissa beskriver den första smärtan som värkande eller brännande. När du använder benet mer och besvären förvärras kan smärtan bli skarpare.4
Besvären kan finnas i ett eller båda benen. Smärtan kan börja som värkande eller brännande och bli skarpare när du använder benet mer och besvären förvärras. Ibland kan det också kännas som ett snäpp, knäpp eller klick på utsidan av knät.4
Smärtan kan komma under träningspasset och öka efter hand.1 Tidigt kan smärtan komma efter att aktiviteten är avslutad.
Diagnosen löparknä ställs framför allt genom en klinisk undersökning. Vårdgivaren går också igenom din sjukdomshistoria och hur besvären började. Vanligtvis frågar vårdgivaren om förändringar i din aktivitetsnivå och träningsmängd vid långvarig konditionsträning.3 Det kan även komma frågor om tidigare knäskador eller operationer, andra sjukdomar, mekaniska symtom och om du har svårt att belasta benet.
Sjukdomshistorien stämmer vanligtvis med en nylig förändring i långvarig aerob aktivitet. Löparknä är sällan kopplat till ett akut trauma.3 Därför är det viktigt att berätta om du nyligen har ändrat hur mycket eller hur du tränar, även om förändringen har känts liten.
Vårdgivaren kan också vara uppmärksam på skicket på dina träningsskor. Uppgifter om träning, belastning och händelseförlopp hjälper tillsammans med undersökningen till att bedöma om löparknä är en möjlig förklaring till besvären.
Vid undersökningen tittar vårdgivaren på knät och undersöker benet i olika positioner. Benet rörs på olika sätt för att bedöma om senan är stram. Vårdgivaren trycker längs senan för att hitta området med störst ömhet.2
Förstahandsbehandlingen är att avstå från den aktivitet som utlöser smärtan tills smärtan har gått över. Därefter kan behandlingen inriktas på en strukturerad rehabilitering med stöd av fysioterapeut, gärna med idrottsmedicinsk inriktning. Den optimala konservativa behandlingen för att hantera löparknä är fortfarande oklar, och rekommendationer samt riktlinjer baseras i stor utsträckning på expertutlåtanden. Du kan remitteras till en fysioterapeut med idrottsmedicinsk inriktning för att påbörja strukturerad rehabilitering.3
Fysioterapi kan fokusera på att stretcha senan och stärka musklerna som för benet utåt från kroppen. Fysioterapin kan även omfatta manuell behandling med foam roller. Den kan också lära ut ergonomi och hållning för den aktivitet som utlöser besvären.
Vila några dagar och återuppta sedan träningen med mindre belastning, kortare tid eller lägre intensitet än tidigare. Det kan vara bättre att byta till en träningsform som belastar senan mindre.1 Kortare löp- eller cykeldistanser kan prövas, men undvik aktiviteten helt om smärtan fortsätter. Simning är ett exempel på träning som inte behöver irritera senan.2
Anpassningen gäller särskilt den aktivitet som brukar utlösa smärtan. Om besvären kommer tillbaka när du ökar belastningen, gå tillbaka till en nivå som inte ger smärta. Du kan också variera hur du tränar, så att samma rörelse inte belastar senan lika mycket varje gång. Variera gärna sidolutningen på underlaget när du springer, till exempel genom att springa på olika sidor av vägen.3
Stretching kan göra att besvären går över snabbare.1 Värm området försiktigt före stretching eller styrkeövningar. En promenad kan användas för att värma upp före stretching. Du kan lägga kyla på det smärtande området i 15 minuter varannan till var tredje timme. Lägg inte is direkt mot huden, utan linda först in den i en ren duk.2
Om besvären inte går över finns det flera vägar till vård. Du kan börja med en vårdcentral, eller vända dig direkt till någon av de yrkesgrupper som kan hjälpa vid löparknä.
Fysioterapeut, kiropraktor och naprapat kan ge behandling vid löparknä. Du behöver alltså inte alltid börja på vårdcentralen. Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan du få hjälp att hitta rätt väg.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 Det kan göra det enklare att skicka en fråga eller be om kontakt med mottagningen.
Du kan själv välja mottagning i hela landet. Det gäller både vårdcentraler och öppna specialistmottagningar, men reglerna för remiss kan skilja sig mellan olika mottagningar.
Ja, löparknä kan ge smärta i höften. Det beror på att senan upprepade gånger gnids mot höftens stora benutskott, vilket kan irritera senan och orsaka smärta.4
Vid besvär från höften kan du också höra ett knäppande ljud. Smärtan kan vara värkande eller skärande. Höftbesvär kan också hänga ihop med att senan blir irriterad och svullen när den gnids mot höftbenet.4
Ja, löparknä kan finnas i båda benen.4 Det betyder att besvären kan uppstå både i höger och vänster ben.
När löparknä finns i båda benen kallas det bilateralt löparknä. Besvären kan alltså sitta i ett ben eller i båda benen. Det kan gälla både höften och knät på den sida där senan ger symtom.4
Ja, utsidan av knät kan se missfärgad ut och kännas varm när du tar på den.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ett sidolutande underlag kan till exempel vara en väg som lutar åt sidan. Även löpning på en krökt yta har föreslagits som en faktor som kan öka belastningen.
Det finns flera kroppsliga förutsättningar som har föreslagits kunna öka risken. Svaghet i höft-, sätes- eller magmusklerna kan öka risken för löparknä.4
Hur du rör dig när du tränar kan också ha betydelse.3 Löpteknik och otillräcklig styrka i höft- och knämuskulaturen har föreslagits som riskfaktorer.
Samtidigt är kunskapen om enskilda kroppsliga och tekniska faktorer osäker. Evidensen för specifika biomekaniska riskfaktorer är svag och delvis motsägelsefull.3 Därför går det inte alltid att peka ut en enda orsak till att just du får löparknä.
Andra möjliga faktorer är att inte värma upp före träningen, att ha dålig teknik i aktiviteten eller att vara i dålig fysisk kondition. Även en skada i området, till exempel ett blåmärke, har beskrivits som en möjlig orsak.
En medfödd stramare sena kan vara en möjlig förklaring till löparknä.4 Det betyder att senan kan vara stram redan från födseln och därför lättare spännas vid rörelse.
Det finns alltså källstöd för en medfödd kroppslig förutsättning, men materialet anger inte att löparknä är en ärftlig sjukdom. Andra medfödda eller kroppsliga förutsättningar som har föreslagits är böjda ben, skillnad i benlängd och att foten, benet eller fotleden roterar inåt vid rörelse.
Löpning på lutande underlag kan förvärra smärtan.3 Även löpning i backar eller med längre steg kan öka besvären.
Kontakta en vårdgivare om knä- eller höftsmärtan inte blir bättre efter några veckor. Kontakta också en vårdgivare om smärtan blir värre.2
Vårdgivaren kan även kontrollera hur benet är format och hur musklerna fungerar. Styrkan är vanligtvis normal, men muskelförsvar och svullnad kan ibland ge en svaghet. Knät kan också undersökas med avseende på ljud eller en skrapande känsla när leden rör sig.
Noble-testet och Ober-testet är särskilda delar av undersökningen som kan användas vid misstänkt löparknä. Testerna görs av vårdgivaren genom att benet placeras och rörs på bestämda sätt.
Vid Noble-testet känner vårdgivaren först på den yttre lårbenskondylen. Därefter sträcks knät från 90 graders böjning till helt rakt läge. Smärta som kan framkallas vid ungefär 30 graders böjning innebär ett positivt Noble-test.3
Vid Ober-testet ligger du på sidan. Höften förs utåt och bakåt samtidigt som knät stöds. Ett positivt Ober-test innebär begränsad rörelse och smärta på utsidan av knät när höften förs inåt medan höften är sträckt.3
Löparknä kan oftast bedömas genom samtal och klinisk undersökning. Slätröntgen av knät kan användas för att utesluta andra orsaker till smärta på utsidan av knät. Slätröntgen är oftast normal när löparknä inte kombineras med annan sjukdom.3
Om diagnosen fortfarande är oklar efter samtal och klinisk undersökning kan MR eller ultraljud bekräfta diagnosen.3 MR kan visa en förändring vid den yttre lårbenskondylen och en förtjockning av den nedre delen av senan. Ultraljud kan visa hur senan rör sig när höften eller knät böjs och sträcks.
Andra möjliga orsaker till smärta på utsidan av knät är bland annat:3
I vissa fall kan förändringar av skor och idrottsspecifik teknik minska risken för återfall.3 En fysioterapeut kan hjälpa till med strukturerad rehabilitering och med att anpassa träningen efter besvären. I vissa fall kan du också behöva skoinlägg som ger stöd åt fotvalvet.
Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID, kan bidra till att minska inflammationen.3 Läkemedel kan också användas för smärtlindring, men valet av läkemedel behöver anpassas efter din situation.
En kortisonspruta i det smärtande området kan lindra svåra besvär.1 Kortison kan minska inflammationen i senan.4 Injektionen ges av vårdpersonal och används när det finns skäl att behandla besvären på det sättet.
Återgång till aktivitet ska ske gradvis när personen är smärtfri vid aktivitet och palpation.3 Det betyder att du återgår stegvis först när aktiviteten inte gör ont och området inte är ömt när vårdpersonalen känner på det.
De flesta kan återgå till aktivitet inom sex till åtta veckor med enbart icke-operativ behandling. Ungefär 50–90 procent förbättras inom fyra till åtta veckor med icke-operativ behandling. Besvären kan återkomma under behandlingen eller när aktiviteten återupptas.3
Det är därför viktigt att återgången till idrott sker gradvis för att minska risken för återfall. Om besvären återkommer kan rehabiliteringen behöva anpassas på nytt av fysioterapeut.
Operation övervägs endast om konservativ behandling har misslyckats efter mer än nio månader.3 Remiss till ortoped kan då bli aktuell efter långvarig konservativ behandling.
Kirurgiska alternativ omfattar bland annat att förlänga senan med Z-plastik.3 Andra alternativ är att frigöra senan genom en öppen eller genom huden utförd operation, att ta bort slemsäcken vid senan eller att rensa området med titthålsteknik.
Operation för löparknä är sällsynt.4 Begränsade jämförande studier visar inte att någon operationsmetod är bättre än de andra.3
Om du använder värme ska den vara mild. Om du använder en värmedyna före eller efter aktivitet ska inställningen vara låg eller medelhög.2 Vid egenvård kan du värma knät före och efter aktivitet och använda kyla efter aktivitet om du får ont.
Receptfria smärtstillande läkemedel behövs oftast inte, men kan tas om du har mycket ont.1 Exempel är ibuprofen, naproxen eller paracetamol. Rådgör med en vårdgivare före smärtstillande läkemedel om du har hjärtsjukdom, högt blodtryck eller njursjukdom. Du bör också rådgöra med vårdgivare om du tidigare har haft magsår eller en inre blödning. Du kan använda ibuprofen, naproxen eller paracetamol som smärtstillande läkemedel.2
Överskrid inte dosen på förpackningen eller den dos som en vårdgivare har rekommenderat.2 Smärtstillande läkemedel kan användas tillsammans med anpassad aktivitet, stretching, värme och kyla enligt råden ovan.
När stretching och styrkeövningar kan göras utan smärta kan du gradvis börja springa eller cykla igen. Bygg långsamt upp distansen och hastigheten. Återuppta löpning eller cykling först när du kan göra stretching och styrkeövningar utan smärta.2 En gradvis återgång till aktivitet rekommenderas för att minska risken för att besvären kommer tillbaka.
Om en remiss behövs får du information om det när du kontaktar mottagningen eller 1177. Du kan också använda 1177 för att hitta vård och få sjukvårdsrådgivning.
Du kan också känna ett knäppande, poppande eller klickande ljud eller en liknande känsla på utsidan av knät. Värme och missfärgning kan förekomma samtidigt på utsidan av knät. Känslan kan märkas när knät böjs och sträcks under rörelse.4