Ortopedi är området inom vården som arbetar med skador och sjukdomar i kroppens rörelseapparat, som skelett, muskler och leder. Det finns hjälp att få, och att träffa en ortoped betyder inte automatiskt att du behöver opereras.
Ortopedi är ett medicinskt område som arbetar med skador och sjukdomar i kroppens rörelseapparat. Rörelseapparaten omfattar bland annat skelett, muskler, leder och mjukdelar.1 Den hjälper kroppen att hålla sig upprätt och att kunna röra sig.
Besvär i rörelseapparaten kan uppstå efter en skada eller bero på en sjukdom. Exempel på sådana besvär är benbrott, ledproblem och skador på muskler eller andra mjukdelar. Ortopedi handlar därför om flera olika delar av kroppen, inte bara om skelettet.
Ortopedin kan hjälpa personer med smärta och problem att röra sig som beror på besvär i rörelseapparaten.1 Målet kan vara att minska besvären och göra det lättare att använda den del av kroppen som påverkas.
En ortoped är en läkare som kan arbeta både med behandlingar utan operation och med operationer. Att träffa en ortoped betyder alltså inte alltid att du behöver opereras. Många får hjälp med behandlingar utan operation.1
Ortopediska läkare kan vara generalister eller ha ett särskilt delområde inom ortopedin.1 En generalist arbetar med många olika typer av ortopediska besvär. En läkare med ett särskilt delområde har fördjupat sig inom en viss grupp av besvär.
Ortopedi kan beröra människor i alla åldrar.1 Barn, vuxna och äldre kan alltså få ortopediska besvär, även om problemen kan se olika ut i olika åldrar.
Ortopedin omfattar besvär i kroppens rörelseapparat, där flera olika kroppsdelar och vävnader kan vara inblandade. Det kan handla om följande:
Vid ett första ortopedbesök får du ofta berätta om dina symtom, din sjukdomshistoria och din livsstil.1 Det hjälper läkaren att förstå hur besvären påverkar dig och vilka undersökningar som kan behövas.
Den fysiska undersökningen kan innehålla att läkaren undersöker den berörda leden genom att röra den på särskilda sätt.1 Läkaren kan då bedöma hur leden fungerar och hur rörelsen påverkas av dina besvär.
En röntgenbild kan ingå i den första undersökningen.1 I vissa fall behövs mer detaljerade bilder av det smärtande området.
Ortopedi kan vara ett relevant vårdområde när du har besvär från kroppens rörelseapparat, till exempel problem med leder, muskler, nerver eller senor. En ortoped kan hjälpa till att bedöma besvär som påverkar smärta eller rörelseförmåga.
Det kan vara aktuellt att söka ortopedisk vård om du har något av följande:
Ortopediska besvär kan ibland ge ljud eller känningar när du rör den berörda leden, till exempel att det knäpper eller skrapar. Stelhet, ledsmärta, svullnad och begränsad rörlighet är också symtom som kan göra ortopedi relevant.1
Ryggsmärta behöver inte betyda att du behöver opereras. De allra flesta som har besvär av smärta i ryggen behöver inte opereras.5
Många blir bättre med hjälp av träning, fysioterapi och hjälpmedel.5 En steloperation kan hjälpa vid mycket ryggsmärta när andra behandlingar inte har fungerat, men det är inte den behandling som behövs för de flesta med ryggsmärta.
Ortopedi och reumatologi kan överlappa eftersom ortopeder och reumatologer båda arbetar med sjukdomar som påverkar kroppens rörelseapparat.1 Det kan därför handla om liknande besvär, till exempel sjukdomar i lederna eller smärta i ryggen.
Den tydligaste skillnaden gäller operationer. Ortopeder opererar, medan reumatologer inte gör operationer. Ortopeder fokuserar framför allt på problem som beror på skador, medfödda fel och förslitningssjukdomar. Reumatologer behandlar i stället tillstånd som beror på en sjukdom i hela kroppen.1
Det betyder att specialiteterna kan ha olika fokus även när besvären sitter i samma del av kroppen. En ledsjukdom kan till exempel behöva bedömas utifrån både själva leden och om det finns en sjukdom som påverkar hela kroppen.
Reumatologer och ortopeder kan arbeta tillsammans kring samma patient.1 Samarbetet kan behövas när en person både har en sjukdom i hela kroppen och besvär från en led eller annan del av rörelseapparaten.
Ledgångsreumatism är ett exempel där en reumatolog och en ortoped kan samarbeta.1
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral. På vårdcentralen görs en första bedömning av de besvär du har.6 Om det behövs och om du vill kan du sedan få en remiss för att komma vidare till en annan specialist.
En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Den innehåller information om vilken vård du behöver, hur du mår, vilka symtom du har och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft. Oftast är det en läkare som skriver remissen, men det kan också vara till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral.6
Du ska få veta varför remissen skickas och vilken vård du ska få på mottagningen som tar emot den. I vissa regioner kan du se remissen i din journal via nätet.
Till vissa specialistmottagningar kan du själv skriva en egen vårdbegäran. Egen vårdbegäran kallas också egenremiss eller egenanmälan.6 Till en del mottagningar går det att beställa tid direkt hos en specialist utan remiss, men mottagningen kan då vilja att du skickar in en egen vårdbegäran.
I en egen vårdbegäran berättar du för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.6
En vårdcentral kan göra en första bedömning av dina ortopediska besvär. Där kan du få hjälp att komma vidare om du behöver mer specialiserad undersökning eller vård. En ortopedisk specialistmottagning kan ge mer specialiserad undersökning eller vård.6
Flera yrkesgrupper kan medverka inför och efter en höftoperation. En fysioterapeut kan hjälpa dig att planera träning som passar dig inför operationen. En arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel inför en höftoperation, till exempel hjälpmedel för att gå eller klara vardagen hemma.2
På 1177 finns information om vilka mottagningar du kan kontakta.2 Välj region för att hitta information som gäller där du bor.
Här kan du gå vidare till regionala länkar för att hitta vårdgivare inom ortopedin:
Använd länkarna för att söka efter en mottagning och läsa mer om hur du kontaktar den.
Ortopedi handlar om skador och sjukdomar i rörelseapparaten, där bland annat ben, muskler, leder och mjukdelar ingår. Ortopeden kan behandla sådana besvär både med och utan operation. Att träffa en ortoped innebär därför inte automatiskt att du behöver opereras.1
Ortopedisk behandling kan vara fysioterapi, till exempel för att minska stelhet eller förbättra muskelstyrkan. Behandlingen kan också vara hjälpmedel som gips, skenor eller ortoser, som hjälper till att hålla ben eller leder i ett bestämt läge.1 I vissa fall kan ledbehandlingar med injektioner vara aktuella.
Vilken behandling som passar dig beror på vilken skada eller sjukdom du har. Vid de flesta tillstånd försöker ortopeden först med behandling utan operation.
Vid det första besöket kan läkaren gå igenom dina symtom, din sjukdomshistoria och din livsstil. Besöket kan också innehålla en fysisk undersökning, där läkaren till exempel rör den berörda leden på särskilda sätt. Bilddiagnostik som röntgen kan ingå i den första undersökningen.1
Ibland behövs datortomografi eller magnetkamera för att få en mer detaljerad bild av det smärtande området. Då kan det hända att du inte får en diagnos eller behandlingsplan vid det första besöket.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Skelettets ben hålls ihop av leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra, vilket gör att hela kroppen kan röra sig.2
Ortopedin kan omfatta både sjukdomar som utvecklas över tid och skador som uppstår plötsligt. Artros är en sjukdom i kroppens leder som kan ge smärta och stelhet. Besvären vid artros sitter ofta i knäleder, höftleder, fingrarnas leder, ryggen eller stortåns grundled.
Vanliga skador och andra besvär inom ortopedin kan vara:
En korsbandsskada uppstår oftast efter att knät har vridits kraftigt.3,4 Ledbanden i knät skadas oftast när knät vrids eller böjs åt sidan. En muskelbristning innebär att muskelfibrer skadas eller går av när muskeln belastas för kraftigt eller på ett felaktigt sätt. Meniskerna gör knät stabilt och skyddar mot stötar.3
Ortopedin kan omfatta smärta i nacken och ländryggen.1 Ryggsmärta kan bland annat orsakas av diskbråck, artros eller skolios. Diskbråck uppstår i ryggraden och kan ge ont i ryggen eller nacken, och ibland även i benen.5
Idrottsskador hör också till ortopedins områden.1 Exempel är meniskskador, korsbandsskador och skador på senor eller muskler.
Ortopedin kan även omfatta medfödda fel, alltså tillstånd som finns redan vid födseln. Exempel är klumpfot och höftledsdysplasi.1 Ortopediska besvär kan därför gälla många olika delar av kroppen och ha många olika orsaker.
Om du behöver en datortomografi eller magnetkamera får du inte alltid en diagnos eller en färdig behandlingsplan vid det första besöket. Under tiden kan ortopeden rekommendera behandlingar som minskar symtomen.
Vid de flesta tillstånd försöker ortopeder först med behandling utan operation.1 Undantag kan vara vissa traumatiska skador och medfödda tillstånd, där operation ibland är den första behandlingen.
Behandlingen kan bestå av flera delar samtidigt. Ortopeden kan göra ett individuellt behandlingsupplägg utifrån dina besvär och vad som behöver stödjas, avlastas eller tränas.
Fysioterapi kan användas för att minska stelhet. Fysioterapi kan också användas för att förbättra muskelstyrkan.1
Arbetsterapi kan hjälpa dig med vardagliga uppgifter.1 Det kan till exempel handla om att klä på dig.
En ledbehandling kan innebära en injektion med kortison.1 En ledbehandling kan också innebära en injektion med annat steroidläkemedel.
Det kan behövas mer än en typ av behandling för att besvären ska minska. Flera behandlingar utan operation kan också användas samtidigt. Om sådana behandlingar inte hjälper kan operation bli aktuell efter en bedömning av ortopeden.
Ortopediska operationer omfattar flera olika typer av ingrepp.1 Exempel är ledproteser, frakturfixering, behandling av leder som gått ur led och ryggoperationer.
Vid en höftprotesoperation ersätter kirurgen delar av höftleden med en protes av metall och plast.2 Protesen består bland annat av en konstgjord höftkula och en konstgjord höftledsskål.
En höftprotesoperation kan vara aktuell om du har stora besvär av höftledsartros.2 Det kan till exempel vara om du har mycket ont och inte längre kan röra dig som vanligt.
Vid en steloperation av ländryggen sätter läkaren ihop två eller flera ryggkotor så att de inte längre kan röra sig mot varandra.5 Den del av ryggen som opereras blir stel, men du kan fortfarande röra ryggen.
En steloperation kan övervägas om du har mycket ryggsmärta och andra behandlingar inte har fungerat.5 Ryggsmärtan kan till exempel bero på diskbråck, artros eller skolios.
Inför en planerad höftprotesoperation får du komma på ett besök före operationsdagen.2 Då får du information om hur du ska förbereda dig, hur operationen går till och vad som händer den första tiden efter operationen.
Förberedelserna kan också handla om träning före operationen. En fysioterapeut kan hjälpa dig att planera träningen och bygga upp styrkan i benmusklerna.
Du kan behöva hjälpmedel efter en höftprotesoperation. Exempel på sådana hjälpmedel är kryckor och rullator. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel inför operationen.
Efter en höftprotesoperation börjar du vanligtvis träna på att gå samma dag eller senast dagen efter operationen.2 En fysioterapeut på sjukhuset visar ett träningsprogram.
Det är viktigt att träna efter höftprotesoperationen för att få tillbaka styrkan i musklerna och öva upp en bra gångteknik. Några veckor efter operationen kan du få träffa en fysioterapeut för fler övningar och råd om hur du ska träna.
Inför en steloperation av ländryggen får du instruktioner om hur du ska förbereda dig hemma. Du kan till exempel behöva fasta, duscha med en speciell tvål eller göra uppehåll med vissa läkemedel.
Efter en steloperation av ländryggen börjar du vanligtvis träna på att gå samma dag eller senast dagen efter operationen.5 Du får också göra övningar för att stärka kroppen och minska stelhet.
Efter en steloperation får du träffa en fysioterapeut några veckor efter operationen.5 Fysioterapeuten ger dig fler övningar och råd om återhämtning samt information om vilka aktiviteter du kan börja med och när.
Efter en steloperation är det bra att börja promenera så snart du kan. Du kan behöva använda hjälpmedel tills du kan belasta båda benen lika mycket.
Efter en höftprotesoperation ska du kontakta sjukhuset där du opererades om du får något av följande symtom:
Vid ett höftledsbrott kommer du först till en akutmottagning.2
Efter en steloperation av ländryggen ska du kontakta mottagningen om något av följande stämmer:
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta var du kan söka vård.5
Ortopedin har flera underområden. Vilken inriktning som är aktuell beror på vilken del av kroppen eller vilken typ av problem som behöver bedömas. Exempel på ortopediska underområden är:1
Idrottsmedicin handlar om ortopediska besvär i samband med idrott och annan fysisk aktivitet. Ortopedisk traumavård omfattar bland annat skador som benbrott och leder som går ur led. Barnortopedi är en särskild inriktning för ortopediska problem hos barn.
En ortoped kan vara generalist och arbeta med många olika tillstånd. En annan ortoped kan ha vidareutbildning inom ett särskilt område, till exempel fot och fotled, hand och arm eller rygg. Det finns därför olika ortopediska inriktningar även om alla hör till samma specialitet.
Mottagningen bedömer egen vårdbegäran och skickar en kallelse om den bedömer att du behöver komma dit.6 Om du vill söka vård i en annan region behöver du kontrollera vilka remissregler som gäller där och i din egen region.
Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Varje region bestämmer sina remissregler, så ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill komma till.6
Du kan diskutera med läkaren vart remissen ska skickas.6 Om en mottagning har lång väntetid kan du be att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Det är mottagningen som tar emot remissen som avgör hur snabbt du får en tid.
För specialistmottagningar i den egna regionen innebär vårdgarantin att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på en besökstid.6 Vårdgarantin gäller inte längre om du väljer att söka vård i en annan region.
Den som skrev remissen har ansvar för att du får den vård du behöver medan du väntar.6 Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.
Ortopedi: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Vissa specialistmottagningar tar emot egen vårdbegäran utan remiss.6 En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. Mottagningen bedömer sedan din vårdbegäran och skickar en kallelse om du behöver komma dit.
Vilka mottagningar som kräver remiss beror på mottagning och region.6 Ta reda på vilka regler som gäller på den mottagning du vill komma till, eftersom varje region bestämmer sina remissregler.