Tennisarmbåge innebär smärta i muskelfästena på armbågens utsida och är ett vanligt smärttillstånd. Besvären går oftast över utan operation, men läkningen kan ta tid, och de flesta blir bättre.
Tennisarmbåge innebär smärta i muskelfästena på armbågens utsida.1 Det betyder att besvären sitter på utsidan av armbågen, där musklerna fäster. Tennisarmbåge är ett vanligt smärttillstånd som oftast drabbar senfästet på armbågens utsida.2
Namnet kan göra att du tror att tillståndet bara drabbar personer som spelar tennis. Tennisarmbåge är dock ett namn på själva besvären och på var de sitter. Läs mer om möjliga orsaker i avsnittet om orsaker. Tecken på tennisarmbåge beskrivs i avsnittet om symtom, och hur diagnosen ställs tas upp i avsnittet om diagnos.
Cirka 1–3 procent av den vuxna befolkningen uppskattas ha tennisarmbåge. Förekomsten är högst bland personer i medelåldern, särskilt mellan 40 och 60 år.2
Det betyder att tennisarmbåge förekommer hos både yngre och äldre vuxna, även om tillståndet är vanligast i medelåldern. Om du vill läsa om vad som kan bidra till att besvären uppstår finns mer information i avsnittet om orsaker. Där beskrivs också sådant som kan belasta området kring armbågen.
Tennisarmbåge går oftast över av sig själv.1 Cirka 90 procent kan beräknas bli besvärsfria inom ett år. Läkningen i senan kan ta lång tid eftersom senor har låg cirkulation.2
Hur besvären påverkar dig och vilka tecken som kan förekomma beskrivs i avsnittet om symtom. Där finns också information om när du ska söka vård. Avsnittet om behandling går igenom olika behandlingsalternativ, medan avsnittet om egenvård handlar om vad du kan göra själv. Information om hur vården kan hjälpa dig finns i avsnittet om vårdvägar.
Tennisarmbåge beror vanligen på att du har överansträngt eller skadat muskelfästena vid armbågen. Överansträngningen kan ge små bristningar i den bindväv som fäster musklerna vid överarmsbenet.1 Besvären hänger ofta ihop med att musklerna i underarmen belastas upprepade gånger.
Upprepade sträck- och vridrörelser där du samtidigt håller ett stadigt grepp kan överbelasta handledens sträckmuskulatur.2 Belastningen sker då i musklernas fästen och i senorna där musklerna sitter fast vid armbågen. Det gäller särskilt rörelser där du böjer och sträcker handleden samtidigt som du greppar något.
Ensidiga och upprepade rörelser under en tid kan orsaka tennisarmbåge.1 Exempel på sådana aktiviteter är att skala en stor mängd potatis, såga eller spika. Även att pressa apelsiner eller använda en skruvmejsel innebär rörelser som kan belasta området.
Datorarbete kan bidra till tennisarmbåge när du upprepade gånger använder tangentbord eller mus.3 Risken hänger då ihop med den återkommande användningen av hand och handled.
Hantverkare och personer i andra yrken med frekvent grepparbete och upprepad sträckning av handleden hör till grupper som kan få tennisarmbåge.
Smärtan kan märkas när du använder armen, men också när armen vilar.1 Den kan till exempel komma på natten om du ligger så att det blir tryck mot armbågens utsida.
Smärtan kan också kännas i underarmen. För vissa känns den skarp eller brännande, och den kan sprida sig från armbågen ner mot underarmen och handleden, särskilt på natten. Vanliga rörelser som att vrida på ett dörrhandtag, öppna en burk eller skaka hand kan göra ont.4 Greppet kan kännas svagare även när du inte använder särskilt mycket kraft.
Besvären vid tennisarmbåge brukar komma sakta under en längre tid. De kan också komma plötsligt efter att du har överansträngt dig genom ensidigt arbete.
Vid besöket får du först berätta om dina besvär. Du får svara på frågor om hur länge du har haft besvären och hur de känns.1 Du får också beskriva vilka aktiviteter som gör symtomen bättre eller sämre.4 Uppgifterna hjälper undersökaren att bedöma om besvären stämmer med tennisarmbåge eller om något annat kan ligga bakom.
Det är bra att berätta när du först märkte besvären och om de har kommit efter en viss aktivitet. Berätta också vilka rörelser eller belastningar som påverkar smärtan. En sådan genomgång ingår i bedömningen tillsammans med undersökningen av armen.
Du blir undersökt och får göra olika tester för att pröva hur musklerna fungerar vid rörelser, med och utan belastning.1 Undersökaren kan känna på området vid muskelfästet på armbågens utsida för att se om det är ömt. Smärta kan framkallas när handleden sträcks mot motstånd. Även en passiv uttänjning av musklerna som sträcker handleden kan utlösa smärta.2
Träning där belastningen ökar lite i taget är den behandling som vanligtvis prövas först. Du kan träna hemma, men personliga instruktioner från en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare kan vara bra.1 En sådan yrkesperson kan också ge råd om stretching och ergonomi.
Professionell behandling kan omfatta stretching av underarmens sträckmuskler.1 Den kan också innehålla excentrisk träning av handledens sträckare.2 Fysioterapi kan omfatta stretching och styrketräning för handled och underarm.6
Det är ofta värdefullt att få hjälp av en fysioterapeut eller i vissa fall en arbetsterapeut när behandlingen behöver anpassas. Belastningen behöver vara avvägd, eftersom senan behöver stimuleras och enbart vila sällan hjälper. Avlastande epikondylitbandage eller stabiliserande handledsortos kan också prövas vid uttalade besvär. Sjukskrivning behövs sällan, och i första hand kan anpassade arbetsuppgifter prövas. Det kan vara värdefullt att ta hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut när arbete eller fritidsaktiviteter behöver anpassas. Vetenskapligt stöd för valet mellan behandlingsmetoder saknas.2
Du behöver inte sluta använda armen helt. Vila armen från rörelser som gör ont, men använd armen som vanligt så mycket du kan.1 Vila hjälper sällan som enda åtgärd, utan senan behöver belastas på ett avvägt sätt.2
Ta flera korta pauser när du använder armen. Undvik ensidiga arbetsuppgifter så långt det går och försök att använda rörelser och ställningar som inte överbelastar kroppen, både på arbetet och på fritiden.1
Använd armen som vanligt så mycket du kan för att hålla igång blodcirkulationen. Vissa arbetsuppgifter som du brukar göra med ena handen kan du kanske göra med den andra handen om du övar lite.1
Kyla med is på armbågens utsida kan lindra besvären.1 Du kan också prova en varm eller kall kylklamp insvept i en handduk på det område som gör ont i upp till 20 minuter varannan till var tredje timme.
Vid tennisarmbåge kan du kontakta en fysioterapeut, arbetsterapeut eller vårdcentral om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor.1 Det kan vara en bra väg om du vill få hjälp med bedömning och råd om vad du kan göra åt besvären.
En fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare kan undersöka dig.1 Vid besöket får du först berätta om dina besvär och svara på frågor om hur länge du har haft dem och hur de känns. Du får också göra olika tester för att pröva hur musklerna fungerar vid rörelser, med och utan belastning.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kallas fritt vårdval. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Om du är osäker på vart du ska vända dig kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt vård.
Tennisarmbåge är smärta i muskelfästena på armbågens utsida.1 Det är alltså inte bara själva leden som kan göra ont, utan även området där musklerna fäster vid armbågen.
Nej, de flesta får inte tennisarmbåge av att spela tennis.1 Besvären kan också uppstå efter upprepade rörelser som att skala potatis, såga eller spika.
Tennisarmbåge kan pågå från några månader till mer än ett år.4 Återhämtningen tar vanligtvis omkring sex månader, men vissa behöver längre tid.
De flesta besvär med tennisarmbåge blir bättre utan operation.2 Tennisarmbåge har ofta god möjlighet att läka av sig själv, och operation kan övervägas vid svåra, långvariga besvär när andra behandlingar inte hjälper.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det är inte alltid själva aktiviteten som behöver tas bort helt. Vid sport kan teknik, hur länge du spelar eller vilken racket eller klubba du använder ha betydelse för belastningen. Vid datorarbete kan även arbetsplatsen och hur du använder utrustningen påverka belastningen på handleden.
Trots namnet får de flesta som får tennisarmbåge det inte av att spela tennis.1 Tennis är alltså en relativt ovanlig orsak jämfört med andra aktiviteter som belastar hand och handled upprepade gånger.
Tennisarmbåge kan ibland uppstå utan någon tydlig orsak. Det kan också hända efter ett slag eller fall.1 En plötslig skada på armen eller armbågen är mindre vanlig som orsak än upprepad belastning.
Besvären kan variera från ett lätt obehag när du rör armen till ständig smärta som påverkar sömnen.5 Det kan vara svårt att räta ut armen på morgonen om du har sovit med armen böjd.1 Även om besvären ofta går över kan tennisarmbåge ibland finnas kvar i mer än ett år.5
Om du har svårt att röra armbågen eller armen, om armbågen är svullen eller missfärgad, eller om smärtan gör vanliga aktiviteter svåra, se avsnittet om när du ska söka vård. Detsamma gäller om smärtan påverkar sömnen.
Undersökaren testar ofta även hur nerverna fungerar. En nerv som är i kläm kan ibland ge liknande besvär som tennisarmbåge.1 Därför kan nervundersökningen vara en del av bedömningen när symtomen skulle kunna bero på något annat än tennisarmbåge.
De vanliga undersökningarna räcker ofta för att ställa diagnosen tennisarmbåge.1 Typiska besvär tillsammans med det som framkommer vid undersökningen brukar alltså vara tillräckligt för diagnosen.2 I vissa situationer kan ytterligare undersökningar ändå bli aktuella, till exempel om undersökaren misstänker en nervinklämning eller om symtomen är svåra att tolka.
EMG-ENeG kan övervägas vid misstanke om nervinklämning. EMG-ENeG kan också övervägas när symtomen är svårtolkade.2 Undersökningen används då för att skilja mellan möjliga orsaker till besvären.
Vid typiska symtom på tennisarmbåge finns ingen indikation för röntgen. Röntgen kan däremot utföras vid tveksamhet för att utesluta en annan orsak till smärtan.2 Vilka undersökningar som behövs avgörs utifrån samtalet och det som framkommer vid kroppsundersökningen och funktionstesterna.
En fysioterapeut kan behandla tennisarmbåge med en TENS-apparat. Akupunktur och nedkylning med ispåse kan ge tillfälligt mindre smärta.1
Stötvågsbehandling överför tryck till det smärtande området med hjälp av ljudvågor.1 Behandlingen ges vanligtvis av en fysioterapeut. Syftet är att läkningen ska gå snabbare.
Lågenergilaser innebär att laserljus förs över till behandlingsområdet med ett pennliknande instrument.1 Behandlingen ges vanligtvis av en fysioterapeut och syftet är att minska smärtan i området.
Det finns flera möjliga behandlingsmetoder vid tennisarmbåge, men vetenskapligt stöd för valet mellan flera behandlingsmetoder saknas enligt Internetmedicin.2 Därför kan behandlingen behöva väljas utifrån dina besvär och hur du svarar på den behandling som prövas.
Receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller tillhör gruppen NSAID kan hjälpa mot besvär.1 NSAID är en grupp läkemedel som bland annat används för smärtlindring. Vilket läkemedel som passar beror på din situation.
En kortisonspruta kan hjälpa under en kortare period, oftast högst tre månader. Kortison ökar samtidigt risken för att besvären återkommer och blir långvariga.1 Kortison bör därför i de flesta fall undvikas eftersom det kan vara negativt för prognosen på längre sikt.2
Kortisonsprutor används mer sällan som behandling vid tennisarmbåge. Därför används kortison mer sällan som behandling vid tennisarmbåge. Andra injektionsbehandlingar har prövats, men vissa sådana metoder är ofullständigt vetenskapligt utvärderade.
Operation kan övervägas vid svåra, långvariga besvär när andra behandlingar inte hjälper.1 Det är en ortoped eller handkirurg som bedömer om operation kan vara aktuell. Kirurgi kommer i fråga i ett fåtal behandlingsresistenta fall och är sällan indicerad.
Vid operation lossar läkaren muskelfästet på armbågens utsida där smärtan kommer ifrån. Operationen tar ungefär en halvtimme.1 Operation för tennisarmbåge görs ofta utan att du behöver stanna på sjukhuset över natten. Efter operationen kan armbågen och armen vara täckta av ett tjockt bandage eller en skena. Du får börja röra armen försiktigt enligt kirurgens råd. Det finns risker med operation, bland annat minskad styrka i underarmen, minskad rörlighet i armbågen och påverkan på nerver eller blodkärl.7 Läkaren gör ett snitt på armbågens utsida och kan då lossa muskelfästet där smärtan kommer ifrån.
Efter operation behöver armens muskler tränas upp igen.1 Du behöver börja träna när det inte längre gör ont, enligt de råd du får efter operationen. Träningen kan omfatta stretching och styrketräning för underarmens muskler, och en fysioterapeut eller arbetsterapeut kan ge tips om olika rörelser.
Efter operationen kan du behöva använda en skena eller ett tjockt bandage under den första veckan. Därefter kan stretchingövningar börja när skenan har tagits bort, för att förbättra rörlighet och minska risken för stelhet. Fysioterapi med stretching och styrketräning för underarmens muskler kan börja efter två till tre veckor.8
De flesta kan återgå till normala aktiviteter och idrott fyra till sex månader efter operation.8 Tidsplanen kan behöva anpassas efter hur återhämtningen går och vilken aktivitet du vill återgå till.
Receptfria läkemedel kan användas för att lindra smärtan:
Läs på förpackningen om hur läkemedlet ska användas. Du kan också läsa mer om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.
Det är viktigt att börja träna armen så snart det går för att kunna bli bättre snabbare. Träning av armens muskler kan göras varje dag. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan ge dig ett träningsprogram och personliga råd om hur du kan träna.1
Du kan prova olika former av stöd vid uttalade besvär:
En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan också hjälpa dig att anpassa aktiviteter och ge råd om stretching. Börja med enkla övningar och anpassa belastningen efter hur armen känns.
Försök att ändra den aktivitet som har utlöst besvären. Arbetsuppgifter som vanligtvis görs med ena handen kan ibland göras med den andra handen efter träning.
Vid idrott kan teknik, speltid eller racket eller klubba behöva förändras.1 Det kan till exempel handla om hur du spelar, hur länge du spelar eller vilken racket eller klubba du använder.
Om du använder tangentbord mycket kan en avlastande yta för handleden behövas, även när du använder datorn hemma. Anpassa också rörelser och ställningar så att kroppen inte överbelastas. Ergonomi handlar om att arbeta och använda kroppen på ett sätt som gör att du undviker belastningsskador.1
Sjukskrivning krävs sällan och anpassade arbetsuppgifter bör prövas i första hand.2 Det kan vara värdefullt att ta hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut när arbete eller fritidsaktiviteter behöver anpassas.
Tennisarmbåge: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Träning med gradvis ökad belastning är den behandling som vanligtvis prövas först. Du kan träna hemma, men en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare kan ge personliga instruktioner om träningen.1
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum