Golfarmbåge är ett tillstånd eller en skada i senfästena vid armbågens insida, där irritation och smärta kan uppstå. Tillståndet är oftast godartat och läker av sig självt, och de flesta återhämtar sig utan operation, även om besvären ibland kan vara långdragna.
Golfarmbåge är ett tillstånd eller en skada i senfästen intill det inre benutskottet vid armbågen.1 Senfästena sitter på insidan av armbågen, nära de muskler som böjer handleden. Besvären kan därför kännas i området mellan armbågen och underarmen. Golfarmbåge är ett smärttillstånd i armbågen som är lokaliserat i muskelfästet vid det inre ledutskottet.2
Golfarmbåge kan innebära irritation och smärta där senan fäster vid benet.3 Tillståndet kallas också medial epikondylit. Medial betyder att besvären sitter på armbågens insida. Det är inte en sjukdom som bara drabbar golfspelare. Du behöver alltså inte spela golf för att få golfarmbåge.4
Namnet beskriver framför allt var besvären sitter, inte vad du måste ha gjort innan de började. Golfarmbåge kan förekomma efter flera olika aktiviteter som belastar hand och arm.4
Golfarmbåge är oftast ett godartat tillstånd som läker av sig självt. Besvärens styrka kan variera mellan olika personer. Ibland blir besvären långdragna och kan pågå längre än ett år.2
De flesta återhämtar sig utan operation.4 Det finns alltså goda möjligheter att bli bättre utan kirurgi, även om läkningen ibland tar tid. Vid mycket långdragna besvär trots behandling kan diagnosen behöva omprövas.2
I avsnitten om symtom, diagnos, behandling och egenvård kan du läsa mer om hur golfarmbåge brukar märkas, utredas och hanteras.
Golfarmbåge uppstår ofta när musklerna i underarmen överbelastas, särskilt de muskler som böjer handleden.1 Upprepad användning av dessa muskler kan göra att små bristningar eller förändringar utvecklas i senorna.3 Med tiden kan detta leda till irritation och besvär där senan fäster vid benet.
Upprepade rörelser med handled och arm kan belasta senorna. Det gäller framför allt när du böjer handleden, griper tag i något eller vrider med handen och armen.4 Om belastningen fortsätter kan små skador utvecklas i senorna.
Golfarmbåge kan uppstå vid flera olika aktiviteter, inte bara vid golf. Belastningen kan uppstå när du använder fel teknik eller tar i för mycket i vissa sporter.3 Även att bära en tung matbricka, slå i spikar eller skriva mycket på ett tangentbord kan belasta senorna.4
Golfarmbåge ger smärta på insidan av armbågen. Smärtan kan stråla längs underarmen mot handleden, på samma sida som lillfingret.3 Besvären kan också kännas som värk i underarmen eller handleden.4
Diagnosen golfarmbåge ställs utifrån den kliniska bilden.2 Vid läkarbesöket får du därför berätta om besvären och vilka aktiviteter som påverkar armbågen. Vårdgivaren använder sedan undersökningen för att se om vissa rörelser eller lägen framkallar den typ av smärta som hör ihop med golfarmbåge.
Vårdgivaren frågar vilka aktiviteter som gör ont i armbågen.4 Det kan ge information om hur besvären hänger ihop med rörelser och belastning av hand och arm.
Armen undersöks genom att vårdgivaren letar efter rörelser eller positioner som orsakar smärta.4 Undersökningen kan också omfatta att du rör fingrarna, handen och handleden.3
Behandlingen vid golfarmbåge kan vara arbetsterapeutisk eller fysioterapeutisk.2 Den kan också innehålla läkemedelsbehandling. Målet med behandlingen är att minska besvären och hjälpa dig att använda armen i vardagen.
En fysioterapeut kan föreslå träningsövningar för hand, handled och underarm. Övningarna kan fokusera på excentrisk träning, där muskeln arbetar samtidigt som den förlängs.1 Stretching och styrketräning kan också ingå i fysioterapin. Vilka övningar som passar dig bedöms av vårdgivaren.
Läkemedelsbehandling kan omfatta antiinflammatoriska läkemedel eller paracetamol.1 Antiinflammatoriska läkemedel kan vara så kallade NSAID eller coxiber. Du kan behöva få råd om vilket läkemedel som passar dig.
En armbågsortos eller ett stöd runt den övre delen av underarmen kan avlasta musklerna.3 Ett sådant stöd kan minska trycket på musklerna. Även en nattskena eller tejpning kan användas som en del av behandlingen.
Vilken behandling som kan passa beror på dina besvär och bedöms av vårdgivaren.
Börja med att vila armen och minska belastningen på det som gör ont. Undvik aktiviteten som orsakar symtomen i minst två till tre veckor eller längre, tills smärtan gått över.3 Det kan till exempel handla om golf, styrketräning, upprepade vridningar eller andra rörelser som belastar hand och arm.
Du kan lägga is på armbågens insida tre till fyra gånger om dagen i 15–20 minuter. Linda in isen i en trasa och lägg den inte direkt mot huden.3 Kyla kan användas efter arbete eller idrott när armen har belastats.
Avlastningen behöver inte betyda att du håller armen helt stilla. Använd armen så mycket det går, eftersom rörelse är ofarligt.2 När smärtan har minskat bör du återgå till aktiviteten gradvis i stället för att direkt gå tillbaka till samma belastning som tidigare.3
Stretching och styrkeövningar kan ingå i egenvården efter råd från en vårdgivare.3 Du kan be om råd om vilka övningar som passar innan du deltar i aktiviteter som belastar handleden och armen. Övningarna kan också ingå i fysioterapi eller arbetsterapi.
Vid golfarmbåge kan både en fysioterapeut och en arbetsterapeut medverka i behandlingen.2 En fysioterapeut kan hjälpa dig med träning och andra delar av rehabiliteringen. En arbetsterapeut kan bidra med stöd kring hur du använder armen i vardagen och i arbetet.
Om symtomen finns kvar efter vila och fysioterapi kan du kontakta en vårdgivare för en ny bedömning.4 Vid mycket långdragna besvär trots behandling kan diagnosen behöva omprövas.2 Det kan till exempel handla om radialtunnelsyndrom eller artrit.
Vilken hjälp som passar beror bland annat på dina besvär, din förmåga att fungera i vardagen och vilka arbetsuppgifter du har. En ergonomisk arbetsplatsbedömning kan visa om du behöver arbetsanpassning eller arbetshjälpmedel. Mängden och typen av manuella arbetsmoment kan då ses över för att underlätta återgång i arbete.2
De flesta med golfarmbåge behöver inte sjukskrivas. Om arbetet innebär tung eller ensidigt upprepad belastning av underarmsmuskulaturen kan sjukskrivning behövas i upp till fyra veckor, på deltid eller heltid.
Ja, du kan få golfarmbåge även om du inte spelar golf. Racketsporter som tennis, arbete med verktyg och mycket datorarbete kan belasta hand och arm på ett sätt som leder till besvär. Det kan till exempel handla om att svinga ett tennisracket, bära en tung matbricka, slå i spikar eller arbeta mycket vid ett tangentbord.4
Upprepade vridningar av handleden kan också bidra till golfarmbåge. Ett exempel är att använda en skruvmejsel många gånger.3 Även andra upprepade rörelser där du böjer, griper eller vrider med handleden och armen kan belasta senorna.4
Råd om vila kan innebära att du undviker den aktivitet som orsakar symtomen i minst två till tre veckor eller längre, tills smärtan har gått över.3 Det betyder att det framför allt är den utlösande aktiviteten som behöver pausas, inte nödvändigtvis all användning av armen.
En annan rekommendation är att vila armen i minst fyra till sex veckor innan du börjar med sport eller vardagsaktiviteter som belastar armen igen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 8 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Upprepade vridningar av handleden kan också bidra till golfarmbåge, till exempel när du använder en skruvmejsel.3 Även arbete där du gör samma belastande rörelser många gånger kan påverka senorna. Det är alltså upprepningen av rörelsen och belastningen på handled och arm som kan bidra, även när aktiviteten inte är en sport.4
Vissa yrken kan innebära högre risk för golfarmbåge. Det gäller målare, rörmokare, byggnadsarbetare, kockar, industriarbetare, datoranvändare och slaktare.3 Risken kan också vara högre när arbetet innebär tung eller ensidig, upprepad belastning av underarmens muskler.2
Risken ökar vid diabetes, fetma och rökning. Den ökar också om du gör upprepade rörelser i minst två timmar per dag.4
Det är alltså inte själva namnet på aktiviteten som avgör, utan vilken belastning den innebär för underarm, handled och arm. Golfarmbåge kan därför komma efter både fritidsaktiviteter och arbetsuppgifter som innehåller upprepade grepp, böjningar eller vridningar.
Besvären kan komma gradvis eller plötsligt.3 Symtomen kan utvecklas under veckor eller månader.4 Hur starka besvären är kan variera.2 Golfarmbåge sitter oftast i den arm du använder mest. Smärtan kan vara värre tidigt på morgonen.4 Ibland kan det också finnas svullnad över insidan av armbågen. Besvären kan i vissa fall stråla vidare mot axeln, utöver underarmen och handleden.1 Det kan göra ont när du böjer handleden med handflatan nedåt. Smärta kan också uppstå när du skakar hand.3
Smärtan är ofta kopplad till rörelser i hand och arm. Det kan göra det svårt att ta tag i och hålla fast föremål. Det kan särskilt göra ont när handflatan vetter nedåt. Även att flytta lättare föremål från en plats till en annan kan vara smärtsamt.2
Golfarmbåge kan påverka rörligheten, framför allt förmågan att sträcka armbågen. Du kan få nedsatt styrka och uthållighet i underarm och hand. Tyngre arbetsmoment, som att spika med hammare, kan göra ont. Vridande rörelser, som att skruva med en skruvmejsel, kan också vara smärtsamma. Besvären kan påverka förmågan att skriva för hand eller arbeta vid dator.2
I svårare fall kan du få värk på natten. Nattlig värk kan påverka sömnen.2
Smärta nära armbågen när handleden böjs nedåt mot motstånd talar för golfarmbåge.3 Fynden bedöms tillsammans med det du berättar och det som framkommer vid resten av undersökningen.
Golfarmbåge kan ofta bedömas genom det du berättar och fynden vid undersökningen. I vissa fall behövs fler undersökningar för att kontrollera andra möjliga orsaker till besvären.
Vid mycket långdragna besvär trots behandling kan diagnosen behöva omprövas. Då kan vårdgivaren till exempel ta hänsyn till artrit eller påverkan på en nerv.2
En kortisoninjektion kan ge kortvarig lindring av symtomen.4 Kortison kan också ges tillsammans med bedövningsmedel nära området där senan fäster vid benet. En sådan injektion kan minska smärta, men en injektion nära den inre armbågsknölen kan förlänga läkningstiden. Vid en kortisoninjektion nära den inre armbågsknölen behöver vårdgivaren också ta hänsyn till att ulnarisnerven ligger nära området. Ulnarisnerven är en nerv som går på armbågens insida. Kortison ska inte sprutas in i senan. En kortisoninjektion kan övervägas tillsammans med smärtstillande bedövningsmedel runt den inre armbågsknölen.1 Sådana injektioner används främst när besvären är långvariga och annan behandling inte har gett tillräcklig lindring.4
Operation är ovanlig vid golfarmbåge.1 Den kan övervägas om besvären inte har förbättrats efter sex till tolv månaders vila och behandling. De flesta med golfarmbåge behöver inte opereras.3
Om besvären hänger ihop med idrott kan teknik och utrustning behöva ses över. Vid golf kan lättare golfklubbor vara ett exempel på en utrustningsanpassning.3 Även utrustningens grepp kan behöva kontrolleras, eftersom en förändring kan minska belastningen på armbågen.
Datorarbete kan behöva anpassas genom att arbetsstol, skrivbord och dator gås igenom.3 En ergonomisk arbetsplatsbedömning kan visa behov av arbetsanpassning och arbetshjälpmedel. Mängden och typen av manuella arbetsmoment är viktiga att gå igenom och anpassa för att underlätta återgång i arbete.2
Ett stöd runt den övre delen av underarmen kan avlasta musklerna.3 Ett sådant stöd kan användas under arbete eller idrott. Anpassa också hur ofta och hur länge du utför den aktivitet som belastar hand och arm, och lägg in pauser när det går.
Arbetsförmågan behöver bedömas utifrån dina förutsättningar och ditt arbete. Arbetsanpassning och arbetshjälpmedel kan vara en del av rehabiliteringen.2 Det är också viktigt att ta hänsyn till om besvären gäller den arm du främst använder, när det har betydelse för arbetet.
Rörelse är ofarligt vid golfarmbåge, och du bör använda armen så mycket det går.2 Stretching och styrkeövningar kan också föreslås av en vårdgivare eller ingå i fysioterapi. Om besvären påverkar arbete vid dator eller manuella arbetsmoment kan arbetsplatsen och arbetsuppgifterna behöva ses över.
De flesta återhämtar sig utan operation.4 Golfarmbåge läker oftast av sig själv, även om besvären ibland kan vara långdragna.2 Operation är ovanligt vid golfarmbåge.1
Operation kan rekommenderas om smärtan kvarstår efter sex till tolv månaders vila och behandling.4 Innan dess kan behandling till exempel bestå av fysioterapi, övningar, avlastning, stöd runt underarmen eller läkemedel. Vid kvarstående besvär kan ytterligare behandlingar ibland övervägas.
Om besvären fortsätter trots vila och behandling kan en vårdgivare behöva bedöma situationen igen. Vid mycket långdragna besvär kan diagnosen behöva omprövas, eftersom andra tillstånd också kan ge smärta kring armbågen.
Domningar och stickningar i lill- och ringfingret kan bero på irritation av ulnarisnerven nära armbågen.3 Ulnarisnerven går i området vid armbågen och kan påverkas när besvär sitter på armbågens insida.
Domningar i handen och stickningar i handen finns bland de symtom som kan förekomma vid golfarmbåge.4 Vid golfarmbåge kan stickningarna gå från armbågen mot lill- och ringfingret. Besvären kan också märkas tillsammans med smärta, särskilt när du griper saker eller böjer handleden.3
Om domningarna eller stickningarna går ned längs underarmen, eller om symtomen förvärras, kan det finnas skäl att få besvären bedömda. Golfarmbåge kan likna andra tillstånd som påverkar nerverna, och undersökningen kan därför behöva ta hänsyn till flera möjliga orsaker.