Hammartå innebär att en eller flera, oftast mindre, tår är krökta och pekar uppåt i stället för att ligga plant. De flesta fall av hammartå svarar bra på behandling, och många kan behandlas utan operation.
Hammartå innebär att en eller flera tår är krökta.1 Det är en förändring i tålederna som gör att tårna pekar uppåt i stället för att ligga plant.2 Hammartå kan finnas redan vid födseln. Den kan också utvecklas med tiden.3 En tå med hammartå kan fortfarande gå att böja och röra. Förändringen kan synas när tårna inte längre ligger rakt och plant mot underlaget. Hammartå brukar framför allt gälla de mindre tårna, inte stortån.2
Namnet beskriver tåns böjda form. Vid hammartå böjs den mellersta leden i tån, medan tåspetsen böjs nedåt.3 Tån kan därför få ett utseende som liknar en hammare eller en klo.
Det betyder att förändringen kan finnas i en eller flera tår. I sällsynta fall är alla tår påverkade. Stortån räknas vanligtvis inte som en av de tår som påverkas av hammartå.
Hammartå är vanligt. Tillståndet uppskattas stå för upp till 20 procent av alla besvär i fot och fotled.2 Det hör därmed till de vanligaste problemen som kan påverka fotens och tånas form.
En del personer har samtidigt en sned stortå, som kallas hallux valgus.1 Hammartå och hallux valgus är alltså två olika förändringar, men de kan förekomma samtidigt. Om du vill läsa om besvär, undersökning eller behandling kan du gå vidare till avsnitten om symtom, diagnos och behandling.
Hammartå kan utvecklas när något under lång tid pressar tårna ur deras naturliga läge.2 Då kan muskler och senor i tårna spännas och bli kortare, så att tårna hålls kvar i en böjd position.3 Trånga skor är en vanlig orsak, eftersom de kan tvinga tån till ett böjt läge. Om trycket fortsätter under lång tid kan muskler och senor anpassa sig till den trånga och ovanliga ställningen genom att spännas och bli kortare. Då kan tån hållas kvar i den böjda positionen. Även barn kan få hammartå om de fortsätter använda skor som de har vuxit ur.2
En hammartå syns ofta som en tå som är mer krökt än de andra.2 Du kan vanligtvis se att en eller flera tår ser mer krökta ut än vanligt, särskilt jämfört med de andra tårna. Skor kan trycka på ovansidan av den krökta tån. Då brukar det göra ont.1
Smärtan sitter vanligtvis ovanpå den drabbade tån eller under främre delen av foten.2 Det kan också göra ont när du går eller använder skor.3 Det kan bildas liktornar eller förhårdnader ovanpå tån när huden utsätts för tryck. En förhårdnad kan ömma. Det kan också uppstå svullnad kring den drabbade tån. Huden kan ändra färg på tån.2 Det kan göra ont att gå. Det kan också göra ont när du använder skor.3 Du kan ha svårt att röra den drabbade tån.2
En fotläkare kan ställa diagnosen hammartå genom att undersöka foten och tårna.2 Vid besöket tittar fotläkaren på tårna och tålederna för att bedöma förändringen. Undersökningen är en fysisk undersökning av foten och tårna.
Genom att känna på och röra tårna kan fotläkaren bedöma om tålederna rör sig mindre eller gör ont. Det kan också visa hur lätt eller svårt det är att räta ut tån. Berätta gärna om du har ont när tån rörs, eftersom rörelsen kan vara smärtsam.
Under besöket kan fotläkaren fråga vilka skor du brukar använda. Du kan också få berätta om vissa skor gör symtomen bättre eller sämre.2
Behandlingen kan inriktas på att minska trycket på tårna och ge dem utrymme att återgå mot sin naturliga position.2 En fotläkare kan föreslå olika hjälpmedel beroende på hur tån och tåleden påverkas.
Skor som är rymliga framtill kan minska trycket på tån.1 Det kan göra det lättare att använda skor när ovansidan av tån annars trycks mot skon.
Det är bra om skons innersula går att ta loss, eftersom den då kan bytas mot en annan sula vid behov. En stadig sula kan du bedöma genom att försöka vrida den. Du kan också klämma på hälens sida för att bedöma om skon är stadig.
Undvik skor som är för korta eller smala. Skor med bred tådel kan ge bättre plats och minska trycket på tårna. Försök att känna efter att skon inte klämmer eller trycker på tårna när du provar den.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det gör att du kan välja en mottagning som passar dig, till exempel utifrån var du bor eller hur du vill boka tid. På varden.se kan du läsa mer om mottagningar och gå vidare till den vårdcentral eller öppna specialistmottagning du vill kontakta.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Om du väljer en öppen specialistmottagning kan du därför behöva ta reda på om remiss krävs innan du bokar eller söker vård. Information om hur du kontaktar mottagningen finns på varden.se.
Kontakta en vårdcentral om du har stora besvär av hammartå och det inte hjälper att sköta dem själv eller med hjälp av en fotterapeut.1 Du kan ta med information om vilka besvär du har och hur de påverkar dina skor eller din gång när du kontaktar mottagningen.
En fotterapeut kan vara en del av den hjälp du får när egen skötsel inte lindrar besvären. Kontakta en vårdcentral om besvären ändå är stora och inte blir bättre med egen skötsel eller hjälp av en fotterapeut.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.1
De flesta hammartår går inte över av sig själva. Det är ändå möjligt att en flexibel eller halvt stel hammartå rätar ut sig utan behandling. Det kan till exempel hända om du upptäcker hammartån tidigt och byter till andra skor direkt.2
De flesta fall av hammartå svarar bra på behandling. Många kan alltså behandla hammartå utan operation.2 Om tillståndet behandlas tidigt kan du ofta undvika operation. Vid svår hammartå behövs en operation för att räta ut leden.3 Vilken väg som passar beror på hur tån är böjd och hur den påverkar dig i vardagen. Du kan läsa mer om olika behandlingsalternativ i avsnittet om behandling av hammartå. Vilken behandling som passar beror på hur besvären utvecklas och vilka åtgärder som hjälper för just din tå. Det kan ta flera veckor från behandlingsstart innan du ser förändringar i tån.2 Om du inte märker någon förbättring efter några veckor, eller om besvären blir värre, kan du prata med en fotterapeut eller annan vårdgivare.
Skillnaden handlar framför allt om vilken tåled som böjs. Det är därför namnen beskriver olika lägen i tåns leder, även om alla tre tillstånden kan göra att tårna böjs uppåt.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En sned stortå, hallux valgus, kan också pressa tårna ur sitt läge och ge extra tryck. När en sned stortå påverkar tåernas placering kan det alltså bli mindre utrymme och mer tryck på de andra tårna.2
Hammartå kan vara ärftligt. Ärftlighet är alltså en möjlig del av varför vissa får hammartå, även om det också kan finnas andra orsaker, som skornas passform eller fotens form.1 Det betyder att ärftliga faktorer kan ha betydelse för om du får hammartå, men källorna beskriver inte någon särskild ärftlighetsregel för när eller hur besvären utvecklas.
I sällsynta fall kan alla tår påverkas. Om alla tår påverkas kan det i sällsynta fall bero på problem i nerverna eller ryggmärgen.3 Det kan bero på problem i nerverna eller ryggmärgen.
Hammartå kan vara olika lätt att röra och räta ut. Vid en flexibel hammartå går det fortfarande att böja och röra tån, även om en tydlig krökning har börjat bildas. Vid en halvt stel hammartå är tån tydligt stel eller svår att räta ut. Vid en stel hammartå sitter tån fast i det krökta läget och går inte att räta ut.2
I början kan tån gå att röra och räta ut. Med tiden kan den bli orörlig och smärtsam.3 När tån blir svårare att räta ut kan det också bli svårare att använda foten som vanligt. En hammartå kan påverka hur lätt du går.2 Besvären kan märkas mer när tån trycks mot skon eller när du belastar foten. Om tån sitter fast i det krökta läget kan rörligheten vara helt borta.3 Besvären kan då märkas genom att det blir svårare att gå eller att använda skor bekvämt.
Kontakta vårdgivare om du får något av följande besvär:
Se avsnittet om vårdgivare för information om vårdnivå och vårdväg.
Fotläkaren kan be dig att stå eller gå under undersökningen.2 Det kan ske både med och utan skor. På så sätt kan fotläkaren se hur tårna ser ut och rör sig när du står eller går.
Ibland kan du behöva en röntgenbild av foten. Röntgenbilden används för att ta bilder av benen i foten och tån. Behovet av röntgen bedöms utifrån undersökningen. Om röntgen behövs undersöks alltså även tåns ben med en röntgenbild.2
En fysisk undersökning av foten kan bekräfta hammartå, och fotläkaren kan samtidigt bedöma tåledernas rörelse. När du berättar vilka skor du använder och hur de påverkar symtomen får fotläkaren mer information om dina besvär. Därefter kan röntgen av foten göras om det behövs för att avbilda fotens och tåns ben.
Inlägg är skoinlägg som kan stödja foten och hjälpa till att hålla tårna i rätt läge. Det finns både inlägg som du kan köpa utan recept och specialgjorda inlägg. Små mjuka förband kan också minska trycket på tån.
En fotläkare kan föreslå övningar eller töjningar som hjälper tårna att behålla rätt linje.2 Övningar kan vara till hjälp om tån inte redan sitter fast i ett bestämt läge. En fotterapeut eller annan vårdgivare kan hjälpa till att hitta rätt övningar för tårna.
Antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID minskar smärta och svullnad. NSAID bör inte tas längre än tio dagar i följd utan kontakt med vårdgivare.2
Vid stora besvär kan en operation behövas för att göra tån rakare.1 Vid svåra fall kan operation behövas för att räta ut leden.3 Operation rekommenderas vanligtvis först när annan behandling inte lindrar symtomen eller när det gör mycket ont att gå.2
Vilken operation som passar beror på tåns och ledens läge. Vid vissa svåra hammartår kan operation behövas för att räta ut leden. Läkaren eller kirurgen berättar vilken typ av operation som behövs och vad du kan förvänta dig. Operationen kan innebära att senor och ledband skärs av eller flyttas. Ibland behöver benen på var sin sida om leden tas bort eller fästas ihop. Efter operationen kan du under återhämtningen ibland belasta hälen när du går. Du kan däremot inte skjuta ifrån med tårna eller böja dem på vanligt sätt under en tid. Tån kan fortfarande vara stel efter operationen och kan bli kortare.3
Du får lokalbedövning före operationen.1 Operationen kan gå till på olika sätt:
Ibland kan läkaren också ta bort en del av en förhårdnad. Operationen tar ungefär 15–30 minuter. De flesta kan åka hem direkt efter operationen.1
Tån kan vara svullen och göra ont efter operationen.1 Du kan få smärtstillande läkemedel i några dagar på grund av detta. Det kan ibland vara svårt att använda dina vanliga skor efter en operation, och du kan därför få en behandlingssko. En sådan sko kan se ut som en förstärkt sandal med kardborreknäppning.
Stygnen och förbandet brukar tas bort av en distriktssköterska efter cirka två veckor. Läkningen efter operationen tar ofta tre till fyra månader. Du kan behöva vara sjukskriven i några dagar eller veckor beroende på hur mycket du går och står i vardagen.1
Ett inlägg i skon kan minska trycket på tån. Inlägg kan köpas på till exempel apotek eller i en sjukvårdsaffär.1
På apotek eller i en sjukvårdsaffär kan du också hitta små mjuka förband som skyddar området runt tån. Sådana förband kan dämpa trycket från skon mot den ömma delen av tån.
Det är bra om innersulan går att ta loss när du använder ett inlägg. Då kan du byta ut innersulan mot en annan sula om det behövs. Ett inlägg kan alltså användas tillsammans med en sko som ger mer utrymme framtill.
Fotbad kan kännas skönt vid hammartåbesvär. Du kan också fila ner förhårdnaderna.1
Att fila ner förhårdnaderna kan vara ett sätt att ta hand om huden där trycket har gjort den tjockare. Mjukgörande salva kan användas på fötterna efteråt. Fotbad och mjukgörande salva kan ge en skönare känsla i fötterna.
Träning av tår och fötter kan ibland lindra besvären. En fysioterapeut kan hjälpa till att hitta lämpliga övningar för tårna.1
Gör stretchingen försiktigt om tån fortfarande går att röra och inte sitter fast i ett krökt läge. Övningen med en handduk innebär att du plockar upp handduken med tårna. Den kan hjälpa till att stretcha och räta ut de små musklerna i foten.
En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta rätt övningar för tårna. Träning och stretching är särskilt något att pröva medan tån inte redan är fixerad.
Det är alltså inte samma sak som att alla krökta tår har samma förändring. En undersökning av foten och tårna kan visa vilken typ av förändring det handlar om.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget