Plattfot innebär att hela fotsulan är i marken när du står, och fotvalvet på insidan av foten är lägre. Det är vanligt att ha plattfot utan besvär, och de flesta personer med plattfot har inte ont eller andra problem.
Plattfot innebär att hela fotsulan är i marken när du står.1 Det betyder att fotens undersida har kontakt med underlaget i stående, i stället för att en tydlig båge lämnar ett mellanrum mot marken.
Fotvalvet är den naturliga bågen på insidan av foten mellan hälen och framfoten. Fotvalvet kallas också för hålfot.1 Bågen finns alltså på fotens insida och sträcker sig mellan den bakre delen av foten, hälen, och den främre delen, framfoten.
Vid plattfot är bågen på insidan av foten lägre och fotens undersida ligger nästan platt mot underlaget. I vissa beskrivningar syns detta genom att nästan hela fotens undersida har kontakt med underlaget. Plattfot kan finnas i en fot eller i båda fötterna.1
Det är vanligt att ha plattfot utan besvär.1 Att fotvalvet är lågt behöver därför inte betyda att du har problem från foten. Många har en sådan fotform utan att behöva någon åtgärd.
De flesta personer med plattfot har inte ont eller andra problem.2 Plattfot kan alltså finnas utan smärta eller andra tydliga besvär. När plattfot inte orsakar problem behöver du vanligtvis inte göra något åt själva fotformen.
Plattfot brukar inte hindra aktiviteter, inklusive sport.3 Du kan därför oftast fortsätta med dina vanliga aktiviteter även om fotvalvet är lågt.
Plattfot som utvecklas senare i livet kallas förvärvad plattfot. Lågt fotvalv kallas också för plattfot.1
Om du vill läsa om besvär som kan höra ihop med plattfot finns mer information i avsnittet om symtom.
På insidan av foten finns en sena som stöder fotvalvet.1 När den fungerar som den ska hjälper den till att hålla upp fotvalvet. Plattfot kan uppstå om senan förändras och inte längre kan ge det stödet.
Senan kan bli längre eller svagare. Den kan också gå av helt.1 Då fungerar senan sämre och kan inte längre stödja fotvalvet.
Plattfot kan också bero på att ledbanden i mellanfoten har blivit uttänjda. När ledbanden är uttänjda håller de inte upp foten som de ska.1
Åldrande kan göra senor eller leder svagare.1 När senor eller leder fungerar sämre kan fotvalvet sjunka ner. Inflammatoriska ledsjukdomar kan orsaka svullnad och förändringar i fotens leder, vilket kan påverka fotvalvet. Även ledsjukdomar som bryter ner leden kan bidra till att fotvalvet förändras. Vissa ärftliga tillstånd kan göra vävnaderna som håller ihop fotens leder för svaga för att stödja fotvalvet.4
Plattfot ger inte alltid besvär. Om du har stora besvär kan symtomen märkas på olika sätt:
Vuxna kan också få trötta eller värkande fötter efter långvarigt stående eller idrott. Smärtan kan även sitta på utsidan av fotleden.2 Plattfot kan också förändra hur du går.
Vid besöket får du först berätta om dina besvär. Det kan handla om vad du har märkt i fötterna och hur de påverkar dig när du står eller går. Därefter tittar en läkare eller fysioterapeut på fötterna när du står och går, för att se om fotvalvet har sjunkit ner.1
Undersökningen kan visa hur foten ser ut och hur den är placerad när du belastar den. Vårdgivaren kan också fråga om din sjukdomshistoria och om tidigare skador eller sjukdomar som kan ha påverkat foten.4
Vid en undersökning av plattfot kan vårdgivaren be dig stå på tå.2 Då ser vårdgivaren om ett fotvalv bildas när foten belastas på det sättet. Testet kan hjälpa till att skilja mellan flexibel och stel plattfot.
Plattfot utan symtom behöver vanligtvis inte behandlas. Om plattfot inte orsakar smärta eller problem med att gå behövs ingen behandling för att ändra fotens form.4
Vid besvär kan icke-kirurgisk behandling användas för att lindra smärta eller stelhet. Behandlingen kan bestå av flera olika delar, beroende på vilka besvär du har.
De allra flesta kan lindra besvären av plattfot själva.1 Det gäller när plattfoten ger besvär och du vill prova egenvård hemma.
Fotövningar som stärker fötterna kan lindra besvär. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta rätt fotövningar.1 Det är viktigt att övningarna passar dina besvär.
Skoinlägg som stöder fotvalvet kan lindra besvär. Det finns olika typer av skoinlägg som ger stöd åt fotvalvet.1 Skoinlägg kan lindra besvär genom att ge stöd åt fotvalvet. Du kan köpa ett skoinlägg i butik eller få ett som görs särskilt för foten. Skoinlägg kan användas tillsammans med andra stöd i skon.
Skor som ger bra stöd för fotvalv och häl kan vara lämpliga. Träningsskor som är stadiga baktill är ett exempel på skor som kan ge bra stöd. Skorna kan slitas mer när du har plattfot, så kontrollera skorna när de börjar kännas ojämna eller mindre stabila. Skor som ger bra stöd för fotvalv och häl kan vara lämpliga vid plattfot.1
Välj en sko som är rymlig och ungefär en centimeter längre än tårna.
Om du har symtom och stora besvär av plattfot kan du kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut.1 Där kan du få hjälp att bedöma besvären och vilket stöd du kan behöva.
En vårdgivare kan hänvisa dig vidare till en specialist när det behövs. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1
Vid en bedömning kan en läkare eller fysioterapeut titta på dina fötter när du står och går.1 Vilken mottagning som passar beror på dina besvär och vilken hjälp du behöver.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom och information om var du kan söka vård. 1177 kan också ge råd om hälsa och information om vilka mottagningar du kan kontakta.1
Du kan söka vård på den vårdcentral eller öppna specialistmottagning som du själv väljer i hela landet. På många mottagningar kan du också ta kontakt genom att logga in.1
Vad är plattfot?
Plattfot innebär att hela fotsulan är i marken när du står.1 Det betyder att fotens naturliga båge på insidan inte syns på samma sätt när foten belastas.4
Ger plattfot alltid besvär?
Nej, det är vanligt att ha plattfot utan att ha besvär.1 De flesta personer med plattfot har inte ont eller andra problem.2 Plattfot brukar inte hindra aktiviteter, inklusive sport.
Kan plattfot komma senare i livet?
Ja, plattfot kan utvecklas efter att fotvalvet redan har bildats.2 Åldrande, en skada i foten eller en sjukdom som påverkar senan eller lederna kan skada senor och bidra till att plattfot utvecklas senare i livet.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En skada i foten kan bidra till plattfot som utvecklas senare i livet.1 Skador kan påverka senor, ledband eller andra delar som stöder fotvalvet.
En sjukdom som påverkar senan eller lederna kan också bidra till plattfot.1 Sjukdomar och skador kan skada senorna och göra att plattfot utvecklas efter att fotvalvet redan har bildats.
Plattfot kan förekomma i familjer.3 Ärftliga tillstånd kan göra senor och ledband lösa, vilket kan bidra till plattfot.2
Vävnaderna som håller ihop fotens leder kan vara lösa vid plattfot.2 Dessa vävnader är senor eller ledband. Om vävnaderna inte håller ihop lederna tillräckligt kan fotvalvet påverkas.
Plattfot som utvecklas senare i livet kan alltså ha flera möjliga orsaker. Det kan handla om förändringar i en sena, uttänjda ledband, svagare vävnader på grund av åldrande, en skada eller en sjukdom. I vissa fall finns plattfot i familjen.
Besvären kan komma efter att du har gått. Ibland kan smärtan finnas kvar även när du inte går.4 Plattfot kan också leda till förändringar i hur tårna ser ut och hur de går att röra. Då kan de förändrade tårna göra ont.2
Besvärens omfattning varierar. Vissa har inga märkbara symtom, medan andra får smärta eller problem med att gå.4
Kontakta en vårdcentral eller fysioterapeut om du har symtom och stora besvär. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom och information om var du kan söka vård.
Röntgen kan användas för att undersöka fotens form.2 Den kan också visa tecken på ledinflammation eller ledförändringar. I vissa fall används andra bilder för att undersöka ben, senor och ledband.
Vilka tester som behövs beror på vad undersökningen visar och om du har ont. Bilder kan användas för att bekräfta plattfot eller för att undersöka möjliga orsaker till besvären. Vid undersökningen bedöms därför både fotens form och hur foten rör sig när du står och går.
Skoinlägg kan köpas i butik eller göras särskilt för din fot.2 De kan ge stöd åt fotvalvet, men de ändrar inte fotens form.3 Särskilda skor kan också vara ett alternativ vid besvär.2
Övningar kan både sträcka och stärka fötterna.4 En fysioterapeut kan bedöma vilka övningar som passar dig och hjälpa dig att hitta rätt fotövningar. Fysioterapi är därför ett behandlingsalternativ när plattfot ger besvär.
Smärtstillande läkemedel kan användas vid tillfällig mild smärta. Receptfria läkemedel som NSAID eller paracetamol nämns som möjliga alternativ vid sådana besvär.4
Icke-kirurgisk behandling kan hjälpa vid smärta och andra problem, men den ändrar inte formen på fötterna.3 Vilken behandling som passar beror på orsaken till plattfot och vilka besvär du har.2 Vid tillfällig, mild värk kan receptfria smärtstillande läkemedel, fysioterapiövningar och skoinlägg vara alternativ. Om plattfot ger återkommande eller betydande smärta eller andra komplikationer kan ytterligare behandling behövas. I vissa fall kan en operation behövas för att rätta till det bakomliggande problemet.4 Operation kan ibland förbättra smärta och fotens funktion hos personer som behöver opereras.2 Om besvären är återkommande eller betydande kan ytterligare behandling behövas.
Operation är mycket ovanligt men kan behövas vid stora besvär.1 Operation kan övervägas om andra behandlingar inte har fungerat och det finns problem i fotens ben, vävnader eller muskler.3
Vid operation kan läkaren rätta till hälen och flytta en sena för att stödja fotvalvet. Oftast görs också en steloperation i en liten led i foten för att göra fotvalvet starkare. En steloperation innebär att leden blir stel.1
Om det behövs kan läkaren göra hälsenan längre. Du är sövd med narkos under operationen och kan också få lokalbedövning i knävecket.1
Efter operationen kan foten vara gipsad i ungefär fem till tolv veckor. När gipset har tagits bort är det viktigt att träna på att gå som vanligt igen, och träningen börjar då enligt informationen i vården.1
De flesta kan åka hem dagen efter operationen. Det kan ta mellan sex och tolv månader att bli helt återställd efter operationen.1
Operation används alltså inte bara för att fotvalvet ser lågt ut. Den kan bli aktuell när besvären är stora, när andra behandlingar inte har fungerat och när det finns ett problem i fotens ben, vävnader eller muskler. Vilken operation som passar beror på vad som behöver rättas till i foten.
En sko med snörning eller kardborreband kan anpassas efter din fot. Det är bra om skon har snörning eller kardborreband så den kan anpassas efter din fot.1 Vandringsskor kan vara ett exempel på skor som är rundade vid tårna och hälen. Den bakre delen ska vara så stadig att den skyddar hälen och gör foten och fotleden mer stabila. Du kan klämma på hälens sida för att bedöma om skon är stadig. Prova att vrida sulan för att bedöma om den är tillräckligt stadig.
Hur undersöks plattfot?
Vid undersökningen får du först berätta om dina besvär. En läkare eller fysioterapeut tittar på dina fötter när du står och går för att se om fotvalvet har sjunkit ner.1 Vårdgivaren kan också bedöma fotens form, hur den rör sig och hur du står och går.4
Behöver plattfot opereras?
Nej, operation är mycket ovanligt vid plattfot. Om du har stora besvär kan operation behövas, men andra behandlingar används oftast först.1 Behandlingen beror på orsaken till plattfot och vilka besvär du har. Plattfot utan symtom behöver vanligtvis inte behandlas. Vid besvär kan fysioterapiövningar som sträcker och stärker fötterna användas. Skoinlägg eller andra gångstöd kan också användas för att stödja fotvalvet.5
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget