Ont i hälen är en smärta som främst besvärar vuxna och kan kännas under, på insidan eller baktill på hälen. Besvären beror oftast på att hälen har belastats för mycket under lång tid, ibland tillsammans med skor som inte är anpassade, och går oftast över av sig själva.
Det är mycket vanligt att ha ont i hälen. Besvären går oftast över av sig själv. Den här texten handlar främst om ont i hälen hos vuxna.1
Ont i hälen är ett besvär som kan finnas på olika ställen och kännas på olika sätt. Det kan göra ont under eller på insidan av hälen, baktill på hälen eller i och under hälen. Hur det känns beror på vilket område som är påverkat.
Smärtan kan sitta under eller på insidan av hälen när du går och står.1 Det är vanligt vid besvär i senan under hälen, som också kallas hälsporre.
Vid besvär från hälsenans fäste brukar det göra ont och vara ömt baktill på hälen. Hälkudden sitter under hälen, och besvär från den kan göra ont i och under hälen när du går.1
Smärtan under hälen brukar vara som mest besvärande vid de första stegen på morgonen och sedan avta när du har gått en stund.1 Besvären kan därför märkas tydligt när du börjar gå efter att ha legat eller suttit stilla.
Besvär från hälsenans fäste kan också göra att området blir svullet och att hälsenan känns stel. Vid inflammation i slemsäckarna blir slemsäcken större och kan kännas öm när du trycker på området.1
Besvären kan variera från lättare obehag vid aktivitet till smärta som gör det svårt att idrotta eller arbeta. Ibland känns smärtan även efter att du har stått länge eller när du reser dig efter att ha suttit.2 Det är senfästet under hälen, och inte själva hälsporren, som gör ont. Det är inte ovanligt att få besvär från senan under hälen igen om du har haft det tidigare.3 Om du har ont i hälen kan det också bli svårt att gå och delta i vardagliga aktiviteter.
Smärta från senan under hälen kan finnas i flera månader. Besvären brukar gå över med tiden, men det kan ta lång tid. De flesta blir bra från sina besvär.1
Besvär från hälsenans fäste går för det mesta över om du vilar en tid från träning och långa promenader.
Ont i hälen kan ha flera orsaker. Den vanligaste bakgrunden är att hälen eller foten har belastats mer än den har hunnit vänja sig vid.
De flesta som får ont har belastat hälen för mycket under för lång tid.1 Besvären kan komma efter att du har börjat gå, springa eller träna mer än tidigare. Även aktiviteter som innebär mycket stående eller gång kan belasta hälen, särskilt på hårda underlag.
Skor påverkar också hur belastningen fördelas över foten. Skor med sulor som inte är anpassade till dina fötter kan orsaka hälbesvär.1 Dåligt anpassade skor kan dessutom göra besvär från hälen värre om du redan har ont av någon annan orsak.
Under foten finns en bred och tjock sena som hjälper till att stödja foten. Smärta under hälen kan bero på att den breda senan under foten har överbelastats.
Kontakta genast en vårdcentral eller akutmottagning om du får mycket ont efter en skada eller olycka. En skada kan till exempel uppstå om du ramlar, trampar snett eller får ett slag mot hälen.1 Om smärtan kommer efter en sådan händelse och är mycket stark ska du alltså inte avvakta med att kontakta vården.
Kontakta genast en vårdcentral eller akutmottagning om du har svårt att gå efter en skada eller olycka. Det är särskilt viktigt att söka vård efter en olycka när det blivit svårt att belasta foten och gå. En sena kan också gå av helt eller delvis efter en plötslig och stor belastning, vilket är en anledning att låta vården bedöma besvären efter en sådan händelse.1
Kontakta en vårdcentral om du har prövat att behandla dig själv och inte har blivit bra på ett par veckor. Det är en lämplig väg om besvären finns kvar efter att du har försökt lindra dem själv. På vårdcentralen bedöms dina besvär. Du får bland annat berätta hur besvären började och i vilka situationer det gör ont. Sedan undersöks hälen genom att vårdpersonalen tittar på och känner på den. Det räcker ofta för att du ska få en diagnos. Ibland behövs röntgen eller ultraljud.1
Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över trots att du har vilat från promenader eller löpning och skaffat anpassade skor och inlägg.3
Hälen utsätts för kraftig belastning när du springer och går. Därför är det ofta nödvändigt att du minskar eller ändrar dina fysiska aktiviteter under en period för att besvären ska läka, särskilt om besvären orsakas av överbelastning. Ibland kan du också behöva vila.1 Om du har hälsporre är det viktigt att avlasta foten när du har börjat få ont under hälen. Du kan fortsätta med aktiviteter som inte belastar hälen, till exempel cykling och simning.3
Vid smärta under hälen bör du vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont.3 När du inte längre har ont kan du ta kortare promenader och sedan utöka promenaderna allt eftersom besvären minskar.
Du kan ändra dina fysiska aktiviteter om du behöver minska belastningen men vill fortsätta vara aktiv. Du kan till exempel prova att springa eller gå på kortare sträckor och i långsammare tempo.1
På vårdcentralen görs en bedömning av dina besvär. Du får bland annat berätta hur besvären började och i vilka situationer det gör ont. Därefter undersöks hälen genom att vårdpersonalen tittar på och känner på den. Det räcker ofta med den bedömningen och undersökningen för att du ska få en diagnos. Ibland behövs andra undersökningar, till exempel röntgen eller ultraljud.1 Röntgen behövs framför allt för att utesluta andra orsaker till smärtan, till exempel en stressfraktur i hälbenet. En hälsporre som syns på röntgen bidrar inte i sig till diagnosen eller till att behandlingen ändras.4
Vilken behandling som behövs beror på orsaken till dina besvär. Fysioterapi är ofta en viktig behandling om du har problem med hälsenan eller senorna i foten.1 Fysioterapeuten kan hjälpa dig att lägga upp ett träningsprogram som är anpassat efter den skada du söker för.
Fysioterapi kan innehålla flera delar:
En vårdcentral är en möjlig första kontakt när du har ont i hälen.1 Där kan du få hjälp med en bedömning av dina besvär och med att hitta rätt vård om det behövs. Du kan också använda mottagningens e-tjänster om den erbjuder kontakt genom inloggning. Du kan behöva ha personligt utformade inlägg i skorna om du får svårare besvär. Du kan få hjälp med det av en ortopedingenjör på en ortopedteknisk mottagning.3
Du kan även kontakta en fysioterapeut om du får ont när du är fysiskt aktiv eller idrottar.1 Det kan vara ett alternativ om besvären märks i samband med träning eller annan fysisk aktivitet.
Du kan även kontakta en naprapat eller kiropraktor om du får ont när du är fysiskt aktiv eller idrottar.1 Vilken mottagning som passar bäst kan bero på var du söker vård och vilka mottagningar som finns där du bor.
Det finns idrottsskademottagningar i vissa delar av landet.1
Nej, en hälsporre som syns på röntgen är inte en diagnos i sig. En hälsporre på röntgen saknar därför i sig patologisk betydelse eftersom den också förekommer hos friska personer.4 Det är vanligt att en sådan benutväxt syns på röntgen, även hos personer som inte har ont.
Det finns inget samband mellan hur en hälsporre ser ut på röntgen och den smärta eller det obehag personen upplever. Att en hälsporre syns på röntgen bidrar inte i övrigt till diagnosen och ändrar inte behandlingen.4 Vid besvär under hälen är det i stället senfästet under hälen som gör ont, inte själva hälsporren.3
Det är inte ovanligt att få problem med hälsporre igen efter att ha haft det tidigare.3 Besvären kan alltså återkomma även om de har gått över en gång. Om du får tillbaka besvären kan det vara bra att se över vilka aktiviteter och skor som belastar hälen.
Besvär från senan under hälen går för de flesta över, men det kan ta lång tid.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Besvären kallas ofta hälsporre, även om en hälsporre egentligen kan syfta på en benutväxt som syns på röntgen. Plantarfasciepati är en annan benämning på besvär från senan under foten. Orsaken till plantarfasciepati är ofta okänd, men upprepad ensidig belastning kan ge en överbelastningsskada.
Även hälsenan kan orsaka smärta nära hälen. Besvär vid hälsenans fäste beror oftast på att du har gått eller tränat mer än vanligt.1 En plötslig ökning av hur mycket eller hur intensivt du tränar kan öka belastningen på hälsenan. Ett byte av skor kan också öka belastningen på hälsenan.
Slemsäckarna hjälper till att minska friktion nära leder och senor. Slemsäckar kan bli irriterade när en led eller sena överbelastas eller utsätts för långvarigt tryck. En inflammation i slemsäckarna kan uppstå efter löpning eller efter ett slag eller en spark mot hälen.1 Inflammation i slemsäckarna kan också vara en del av en reumatisk sjukdom.
Hälkudden fungerar som ett skyddande lager under hälen. Hälkudden blir stelare med stigande ålder och dämpar då inte belastningen lika bra. Övervikt eller diabetes kan också bidra till en stelare hälkudde.1
En bestående knöl på baksidan av hälen kan bildas om en inflammation i slemsäckarna blir långvarig.1 Knölen kan också uppstå när hälsenan har belastats kraftigt under längre tid, till exempel genom löpning eller hopp. Skor, pjäxor eller skridskor som klämmer mot hälen kan bidra till svullnaden. Den som från början har ett utstående hälben har större risk att få besvär.
Fotens form kan påverka hur belastningen fördelas. Ett lågt eller högt fotvalv kan göra att du lättare får smärttillståndet under hälen.4 Plattfothet, högt fotvalv eller ett ovanligt gångmönster kan ge extra belastning på senan under foten.
Övervikt kan öka trycket på hälen och foten. Risken för besvär från senan under foten är också större vid aktiviteter som innebär mycket löpning, hopp eller stående på hårda ytor.
Hälen kan skadas vid ett fall, en snedtrampning eller ett slag.1 En sådan skada kan påverka hälens mjuka delar eller skelett.
En sena kan gå av helt eller delvis efter en plötslig och stor belastning.1 Det kan till exempel hända under en idrottsaktivitet. En plötslig skada på hälsenan kan därför ge ont nära hälen även om du inte har haft besvär tidigare.
Stressfraktur i hälbenet är en sällsynt möjlig orsak till smärta under hälen.4 En stressfraktur kan uppstå när hälbenet utsätts för upprepad belastning. Förändringar i aktivitet, hårda underlag och mycket löpning eller hopp kan därför ha betydelse även vid denna mindre vanliga orsak.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.3 Du kan också få hjälp att bedöma symtom genom att ringa 1177. 1177 kan därför vara ett alternativ om du är osäker på hur du ska bedöma besvären eller vilken mottagning som passar. Du kan också kontakta många mottagningar genom att logga in.1
Du kan prova stötdämpande inlägg som avlastar hälen.3 Sådana inlägg finns att köpa i skoaffärer, på apotek och i sportbutiker.
En bra sko bör vara stabil, stötdämpande och lagom rymlig.1 Skor med tjocka sulor och extra stötdämpning kan minska smärtan när du står och går. Undvik skor som inte ger stöd eller som är utslitna.5 Den bör ha en stadig och mjuk sula utan klack och vara anpassad för den aktivitet du ska göra, till exempel gång, löpning eller cykling.
Dåligt anpassade skor kan förvärra hälbesvär även om skorna inte var orsaken till besvären. Se därför över skorna du använder och byt ut skor som inte ger tillräckligt stöd eller som är slitna.
Personligt utformade inlägg kan behövas i skorna vid svårare besvär. De görs hos en ortopedingenjör.1
När besvären minskar kan du öka promenaderna stegvis.3 Vid hälsporre går det bra att välja aktiviteter som inte belastar hälen, till exempel cykling och simning, medan du vilar från löpning och promenader tills du inte längre har ont.
Övningarna kan ofta göras hemma eller på ett gym. Vid hälsporre kan du också få hjälp med stretchning, tejpning av foten och övningar att göra hemma. Stötvågsbehandling kan erbjudas vid hälsporre.3
Behandlingen kan ibland bestå av flera åtgärder tillsammans:
Stötdämpande skor och avlastande inlägg kan användas vid hälsporre. Vid hälsporre kan tejp som stödjer senan under foten ofta minska smärtan. Alternativ träning kan minska den belastning som utlöser besvären och ersätta den med en annan träningsform.4 Personligt utformade inlägg kan behövas vid svårare besvär och görs av en ortopedingenjör på en ortopedteknisk mottagning. En fysioterapeut kan också hjälpa till att anpassa träningen, så att den aktivitet som belastar hälen mest ersätts av en annan träningsform.
Vid inflammationsrelaterad smärta kan NSAID ha både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan. Exempel på NSAID är läkemedel som innehåller ibuprofen och naproxen. NSAID kan irritera magslemhinnan.1 Kontakta din läkare om du får besvär när du tar läkemedlen. NSAID minskar smärta och inflammation, men behandlar inte en förtjockad eller skadad sena.6 Vid sjukdom i njurarna, hjärtat eller blodkärlen behövs särskild försiktighet med sådana läkemedel.4
En kortisonspruta kan ibland ges om annan egenvård och behandling inte har hjälpt. Kortisonsprutan kan göra att smärtan försvinner, men den kan också öka risken för att du överbelastar och skadar foten. Därför brukar läkare undvika kortisonspruta.1 Kortisoninjektion i senan under hälen kan ge tillfällig smärtlindring vid långdragna besvär. Injektionen kan samtidigt försvaga senan och leda till en bristning, vilket är en anledning till att behandlingen begränsas.4 Vid hälsporre kan en kortisonspruta under hälen ibland ge mindre ont under några veckor, men läkare brukar försöka undvika behandlingen eftersom risken att du överbelastar foten ökar under tiden.
En del personer kan behöva opereras mot sina hälbesvär. Operation mot hälbesvär kan bli aktuell om svåra besvär inte går över på annat sätt. Häloperationer görs ofta som dagoperation.1 Det innebär att du kommer till sjukhuset, opereras och får åka hem igen samma dag. Vilken operation som kan bli aktuell beror på var besvären sitter och hur mycket vävnad som är skadad. Vid operation av hälsenan är fysioterapi en viktig del av återhämtningen, och rehabiliteringen kan behöva pågå i upp till tolv månader för att nå största möjliga förbättring.6
Efter en operation kan du behöva träna under lång tid för att bli bra.1 Vid operation för besvär från hälsenan kan rehabiliteringen ta upp till tolv månader innan du når största möjliga förbättring.6 Vid hälsporre kan operation i enstaka svåra och mycket långdragna fall övervägas, men det är mycket ovanligt att operation behövs.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det betyder att du kan välja mottagning även utanför området där du bor.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Kontrollera därför med mottagningen vilka regler som gäller innan du bokar eller söker vård.
Om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta kan du läsa mer om hur du hittar vård på varden.se.
Vid plantarfasciepati kan besvären ta över ett år eller mer att läka ut. Rehabiliteringstiden är ofta lång, men prognosen är god om avlastning med inlägg och belastningsminskning ombesörjes. Plantarfasciepati leder inte, eller mycket sällan, till kroniska besvär eller ger upphov till andra skador på foten trots det långdragna förloppet.4
Det är mycket ovanligt att operation behövs vid plantarfasciepati. I enstaka svåra och mycket långdragna fall kan operation övervägas. Operation behövs sällan eftersom tillståndet med god sannolikhet läker ut av sig självt med tiden.4
Operation är alltså inte det vanliga nästa steget när du har besvär under hälen. I stället kan besvären ofta hanteras utan operation. Hälsporre på röntgen är inte i sig ett skäl att operera, eftersom själva hälsporren inte orsakar smärtan.3
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.

Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.




ANNONS
ANNONS