En stukning är en skada på ett ledband runt en led. Ledband håller ihop benen i leden och hjälper leden att röra sig åt rätt håll. De flesta stukningar går över av sig själva på några veckor, medan svårare stukningar kan ta några månader att läka.
En stukning innebär att ledband runt en led har sträckts eller gått sönder.1 Ledband är starka och flexibla vävnader som håller ihop benen i en led.2 De hjälper också leden att vara stabil och att röra sig åt rätt håll.3 Ledbanden hindrar också leden från att röra sig för långt. Fotleden är en av de leder som stukas oftast.2
En stukning uppstår när en led tvingas att röra sig för mycket eller för långt.2 Det kan till exempel hända när du trampar snett, vrider fotleden eller faller.4 En stukning kan göra ont och orsaka svullnad runt leden.5
Alla leder som stöds av ledband kan stukas. Vanliga områden för stukning är fotled, handled, knä, finger och tumme.2 Fotled och handled är vanliga platser för sådana skador.
En stukning skiljer sig från en muskelsträckning genom att stukningen skadar ett ledband, medan muskelsträckningen skadar en muskel.2 En muskelsträckning kan också innebära att en sena skadas, eftersom senor fäster muskler vid ben.
Stukningar delas in i olika svårighetsgrader beroende på hur mycket ledbandet har skadats:
Vid en måttlig eller svår stukning kan små blodkärl också skadas. Då kan blod läcka ut i vävnaden och orsaka blåmärken. Vid en mer allvarlig stukning kan du få mer svullnad, starkare smärta och svårt att gå eller använda leden.3
De flesta stukningar läker på några veckor, medan svårare stukningar kan ta några månader. Hur lång tid läkningen tar beror bland annat på vilken led som är skadad och hur allvarlig stukningen är.2 Vid en stukning av fotleden kan en lindrig skada ofta läka på en till två veckor, medan ett helt avslitet ledband kan ta upp till flera månader att återhämta sig från.
De flesta stukningar är tillfälliga skador och läker utan att påverka hälsan eller förmågan att vara aktiv på lång sikt.2 En stukad led kan däremot bli lättare att skada igen i framtiden.
En stukning uppstår när en led tvingas att röra sig för mycket eller för långt.2 Det kan hända när du faller eller skadar dig i samband med idrott.6
Vid en fotledsstukning sker skadan oftast på fotledens utsida. Fotleden kan vara särskilt instabil när foten är vinklad nedåt och viker sig inåt. Det är alltså inte bara själva fallet som spelar roll, utan också hur foten och fotleden belastas i skadeögonblicket.
Stukningar är vanliga inom idrotten, särskilt i aktiviteter där du snabbt byter riktning eller vrider kroppen medan foten står kvar. Även en plötslig halkning eller ett felsteg kan göra att leden rör sig på ett onaturligt sätt.
Vissa omständigheter kan göra det lättare att halka, falla eller belasta fotleden fel:
Symtomen vid en stukning kan vara olika från person till person. De beror bland annat på vilken led som är skadad och hur mycket ledbandet har skadats. Besvären kan märkas direkt efter skadan eller bli tydligare när du försöker använda leden. Blåmärken behöver inte synas direkt, utan kan komma först efter några dagar.3 Vid en stukning kan leden också kännas stel, vilket kan göra det svårare att röra den som vanligt.5
Ömhet när du trycker på området kan också förekomma. Vid en svårare stukning brukar smärtan och svullnaden vara större, och det kan vara svårt att belasta eller använda den skadade kroppsdelen. En skadad led kan också kännas stel eller instabil, som om den inte riktigt håller när du belastar den.
Vid undersökningen får du berätta när du först märkte besvären och vad du gjorde precis innan skadan uppstod.6 Det är särskilt viktigt att beskriva om du vet vad som orsakade skadan, till exempel om du föll eller vred leden. Vårdpersonalen frågar också om dina symtom, till exempel när smärtan började och hur leden påverkas.
Diagnosen ställs framför allt genom att vårdpersonalen undersöker den skadade leden.2 Vid en fysisk undersökning tittar vårdpersonalen på leden och känner på den för att bedöma skadan. Undersökningen kan också visa om det finns tecken på en annan skada än en stukning.
Vid en skadad fotled känner läkaren på fotleden för att bedöma om det rör sig om en stukning eller om skelettet kan vara skadat.4 Det kan göra ont när läkaren känner på fotleden. Vid misstanke om skelettskada kan du därför behöva en röntgenundersökning.
Om du har skadat handleden undersöker vårdpersonalen handen och handleden. Du kan få berätta vad du gjorde precis innan du skadade dig och när du först märkte smärtan. Vårdpersonalen kan be dig röra handleden för att kontrollera hur långt du kan röra leden och om rörelsen gör ont.7
En stukning kan delas in efter hur mycket ledbandet är skadat:
En stukning går oftast över av sig själv.4 Behandlingen kan ändå behöva anpassas efter vilken led som är skadad och hur allvarlig skadan är.
En vårdgivare kan rekommendera ett stöd som håller leden på plats medan den läker. Det kan vara en ortos, en skena eller ett stödförband. Ett sådant stöd kan minska belastningen på leden och ge stabilitet under rehabiliteringen.
Vid en fotledsstukning kan ett yttre stöd, som tejp eller ortos, användas för att göra det möjligt att återgå till idrott relativt tidigt efter skadan.
Skydda den skadade leden genom att avbryta aktiviteter som gör ont. Vila från träning och försök att inte belasta den skadade kroppsdelen i början.9 Vid en stukad fotled kan du undvika att stödja på foten i början om det gör för ont. Försök att hålla den skadade leden stilla när det är möjligt under de första dagarna. Undvik att belasta leden eftersom det kan göra skadan värre. Om du har svårt att gå kan kryckor eller ett stöd för benet skydda skadan.5
Linda leden med en elastisk binda för att ge stöd och minska svullnad.9 Linda stadigt, men inte så hårt att det gör ont eller att blodcirkulationen till handen och fingrarna påverkas.7 Om du har stukat fotleden kan en elastisk binda hjälpa till att stabilisera leden och göra mindre ont i början. Ha helst bindan på under dagen när leden behöver stöd.9 Ett stödförband kan också minska svullnaden, men det ska sitta stadigt utan att begränsa blodcirkulationen.7
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning p å telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.4 Det kan vara ett bra första steg om du är osäker på vilken mottagning som passar eller om du behöver hjälp att tolka dina besvär.
En vårdcentral kan bedöma en stukning. Där kan läkaren undersöka fotleden och avgöra om det rör sig om en stukning eller om skelettet kan vara skadat. Om läkaren misstänker en skelettskada görs en röntgen. Du kan vanligtvis få låna kryckor på vårdcentralen om du behöver stöd när du går.4
En sjukgymnast kan hjälpa dig med träning efter en stukning. Det kan vara bra att kontakta en sjukgymnast om du får upprepade stukningar eller har besvär som inte går över på någon månad.4 Träningen kan hjälpa dig att bygga upp styrkan i fotleden igen.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.8 Du kan därför välja en mottagning som passar dig, till exempel utifrån var du bor eller hur du enklast kan ta dig dit. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
En stukning är en skada på ett ledband runt en led.5 Ledbanden håller ihop benen i leden och hjälper den att röra sig åt rätt håll.2 En stukning kan uppstå när en led vrids eller tvingas in i ett onaturligt läge.5 Besvären kan uppstå i en led när ledbanden sträcks eller går sönder.1 En stukning kan därför vara olika allvarlig beroende på hur mycket ledbandet har skadats.2 Det kan till exempel hända när leden sträcks för långt eller plötsligt hamnar i en ovanlig position.
En stukning kan drabba flera olika leder, bland annat fotleden, handleden, knät, fingret eller tummen. Hur besvären känns beror bland annat på vilken led som skadats och hur mycket ledbandet har skadats.
En lindrig fotledsstukning läker vanligtvis på en till två veckor. Smärtan och svullnaden kan ändå finnas kvar en tid efter själva skadan. En allvarligare stukning kan ta flera månader att återhämta sig från, särskilt om ledbandet är helt av.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 1 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Efter en ledbandsskada kan känslan för ledens läge vara nedsatt. Det kan bidra till funktionell instabilitet, alltså en återkommande känsla av osäkerhet när du går eller springer.1
Vid återkommande stukningar kan ledbanden bli längre och leden mer lös.1 Tillsammans med nedsatt känsla för ledens läge och mindre muskelkraft kan det öka instabiliteten.
Ungefär 75 procent får återfallsskador efter en första fotledsstukning. Koordinations- och styrketräning av musklerna runt fotleden kan förebygga fotledsstukningar. Tejp eller en fotledsortos kan också användas för att förebygga fotledsskador.1
Vid en stukad fotled förvärras smärtan först vid belastning och rörelse av foten.1 Du kan också få svårt att gå och stödja på foten. Vid en allvarligare fotstukning kan det vara svårt eller omöjligt att gå.4
Besvärens styrka kan ge en bild av hur omfattande skadan är, men symtomen kan likna andra skador. En bruten fotled kan till exempel också göra ont, bli svullen och göra det svårt att belasta foten. Därför kan en medicinsk bedömning behövas när det är svårt att avgöra vad som har hänt.
Vid en lindrig stukning är ledbandet lite eller inte alls brustet. Vid en måttlig stukning är ledbandet delvis brustet.2 De senare skadorna kan vara förknippade med att små blodkärl går sönder, så att blod läcker ut i vävnaden och ger blåmärken.
En svårare stukning kan ge stark smärta och mycket svullnad.3 Det kan också bli svårt eller smärtsamt att gå. Vid skador i foten kan smärtan sitta nära fotvalvet och kännas på fotens undersida, ovansida eller sidor. Det kan även göra ont när du går eller är aktiv, och det kan bli svårt att skjuta ifrån med foten eller stå på tå.
Om en stukad handled inte återhämtar sig som väntat kan smärta och andra besvär finnas kvar. Även en fotled kan fortsätta att vara smärtsam och svullen samt kännas svag eller ge vika lätt om besvären blir långvariga.3
Graderingen bygger alltså på hur allvarlig skadan är. En svårare skada kan ge mer svullnad och göra det svårare att gå eller röra leden, men symtomen ensamma visar inte alltid exakt hur mycket ledbandet är skadat.
Röntgen används för att ta bilder av leden och skelettet. Vid en fotledsskada kan läkaren använda röntgen för att undersöka om det finns en fraktur.4 Röntgen kan också hjälpa vårdpersonalen att upptäcka andra skador på skelettet.
Röntgen behövs inte alltid hos en frisk vuxen om läkaren med undersökningen kan bedöma att det är en stukning. Beslutet om röntgen ska göras är alltid individuellt. Hos unga personer som fortfarande växer är skelettet svagare än ledbanden, och hos äldre personer med benskörhet kan skelettet också vara svagare än ledbanden.1 Därför är röntgen ofta motiverad i dessa grupper.
Ultraljud eller magnetkamera kan användas för att undersöka vävnaderna runt en skadad led.2 Sådana bilder kan till exempel visa en skada på ett ledband eller annan vävnad. Vid en handledsskada kan magnetkamera eller datortomografi också behövas för att undersöka skadan närmare.
Vid en fotledsstukning kan en ny klinisk undersökning efter fem dagar göra diagnosen säkrare.1 I övrigt behövs ofta ingen annan undersökning än en noggrann klinisk undersökning, som ibland upprepas.
Receptfria läkemedel som NSAID eller paracetamol kan minska smärta och inflammation. NSAID är en grupp läkemedel som bland annat omfattar ibuprofen och naproxen. En vårdgivare bör rådfrågas innan receptfria smärtstillande läkemedel används längre än tio dagar.6 Rådfråga också vårdgivare innan NSAID används om du har hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, njursjukdom eller tidigare magsår eller inre blödning.3
Den viktigaste delen av behandlingen vid en fotledsstukning är rehabilitering. Fysisk träning kan hjälpa leden att återfå styrka och rörlighet.5 Rehabilitering kan också hjälpa dig att återfå en stabil och fungerande led efter skadan.
Vid fotledsstukning ingår rörelseträning och belastning först, följt av balans- och styrketräning.1 Rörelseträningen kan först göras utan motstånd och senare med motstånd, till exempel med ett gummiband. Balansen tränas först genom att stå på det skadade benet och kan sedan tränas med en balansplatta.
Rehabilitering bör inledas direkt och pågå i cirka tolv veckor. En full rehabilitering på tolv veckor minskar risken för nya fotledsstukningar.1 Det kan däremot ta kortare tid innan smärtan och andra besvär har minskat, och vissa idrottsutövare avslutar träningen när de blivit symtomfria.
Kryckor bör användas så kort tid som möjligt vid fotledsstukning. Belastning på foten är tillåten och uppmuntras, men hur mycket du kan belasta beror på skadans svårighetsgrad och på hur det känns.1 En vårdgivare kan ge råd om när och hur du ska öka belastningen.
En sjukgymnast kan hjälpa vid upprepade stukningar eller besvär som inte går över på någon månad.4 Sjukgymnasten kan bedöma vilka övningar som passar och hjälpa dig att träna upp rörlighet, balans och styrka. Vid långvariga besvär kan det också behövas en ny bedömning av om det finns någon annan skada i leden.
Det är ovanligt att en stukad led behöver opereras. De flesta ledbandsskador behandlas utan operation, även när skadan är svårare. Operation kan behövas vid en svår stukning eller om samma led har stukats flera gånger.2
Vid långvariga besvär efter upprepade fotledsstukningar kan en operation som rekonstruerar ledbanden bli aktuell.1 Då kan de skadade ledbanden förkortas och fästas tillbaka i skelettet. Operationen syftar till att minska instabiliteten i fotleden och återskapa dess stöd.
Operation kan också bli aktuell om det finns andra skador samtidigt, till exempel en fraktur eller att leden gått ur led. Behovet bedöms efter undersökning och ibland efter bilddiagnostik. Operation är däremot sällan nödvändig i det akuta skedet vid en vanlig ledbandsskada.1
Rehabiliteringstiden efter en sådan fotledsoperation är cirka tre till fyra månader.1 Rehabiliteringen är en viktig del även efter operation, eftersom fotleden behöver återfå rörlighet, balans och styrka innan du återgår till fysisk aktivitet.
Lägg kyla på skadan i upp till 20 minuter åt gången. Is ska inte läggas direkt mot huden, utan svepas in i en handduk eller läggas i en påse.4
Vid en stukad fotled kan du lägga dig och ha foten på en stol eller en stor kudde, så att foten hålls högre än hjärtat.4 Det kan dämpa svullnaden. För en skadad fot kan du använda en kudde när du ligger eller sitter.3 Högläge kan vara särskilt hjälpsamt när foten är svullen.
Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas om du har ont.10 Exempel är paracetamol, ibuprofen och naproxen. Vissa av dessa läkemedel kan också minska svullnad och inflammation. Ibuprofen och naproxen är exempel på receptfria läkemedel som kan lindra både smärta och svullnad. Läs alltid varningarna på etiketten innan du tar ett läkemedel. Om du har leversjukdom bör du inte ta paracetamol.3
Om du har hjärt-, blodtrycks-, njur- eller leversjukdom bör du prata med en vårdgivare innan du använder vissa receptfria smärtstillande läkemedel.3 Läs varningarna på förpackningen innan du tar läkemedlet.
Ta inte mer smärtstillande läkemedel än mängden på förpackningen eller den mängd vårdgivaren rekommenderat.11 Prata med en vårdgivare innan du använder receptfria smärtstillande läkemedel längre än tio dagar.
När smärtan och svullnaden minskat kan du börja med lätt aktivitet och öka långsamt.11 Vid fotledsstukning är det bra att gradvis börja röra leden och stödja på foten efter någon dag.4 Belastningen ska först vara så stor som känns bekväm och sedan ökas långsamt. Det kan finnas viss ömhet och stelhet när du börjar gå igen. Besvären kan minska när musklerna och ledbanden i foten börjar sträckas och stärkas.11 Om foten börjar göra ont ska du avbryta och vila.3
Börja med att gå och använda leden i vardagen i stället för att helt undvika belastning under längre tid. Rörelseträning och belastning är viktiga delar av rehabiliteringen vid fotledsstukning. Om du använder kryckor bör de användas så kort tid som möjligt.
När du kan stödja på foten utan att det gör så ont kan du börja träna upp styrkan i fotleden igen. Övningar kan hjälpa dig att återfå styrka och rörlighet. Full rehabilitering kan också minska risken för nya stukningar.
Fråga vårdgivaren innan du återgår till intensiv idrott eller andra fysiskt krävande aktiviteter.3 För tidig eller för stor belastning kan skada leden igen. Stabiliserande stöd, till exempel tejp eller ortos, kan användas vid en relativt tidig återgång till idrott. En högre sko kan skydda fotleden, medan en sko med styvare sula kan skydda foten. Undvik att gå barfota eller i skor med öppen häl under aktiviteter eftersom det kan förvärra stukningen. Kyla kan läggas på foten efter aktivitet om den känns obehaglig.11
En öppen specialistmottagning kan bli aktuell när skadan behöver specialistbedömning. Vid mer komplicerade eller långvariga besvär kan vårdcentralen hjälpa dig vidare med fortsatt bedömning och behandling. Om du behöver en remiss beror det på mottagningen och regionens regler.
En mindre till måttlig stukning i foten läker ofta inom två till fyra veckor.11 Svårare skador i foten kan behöva längre tid för att läka. Läkningstiden påverkas av vilken led som är skadad och hur allvarlig stukningen är. Vid en fotledsstukning bör rehabiliteringen pågå i cirka tolv veckor. Full rehabilitering under den tiden minskar risken för återfallsskador.1
Vila, kyla, kompression och högläge är egenvårdsåtgärder som kan användas vid stukning.2 Vila från aktiviteter som gör ont och håll den skadade leden högt för att minska svullnaden. En elastisk binda kan ge stöd och hjälpa till att minska svullnad, men den ska inte sitta så hårt att den gör ont eller påverkar blodcirkulationen.
Kyla kan lindra obehag efter en stukning. Is ska svepas in i en handduk eller tunn duk innan den läggs på skadan.11 Lägg inte is direkt mot huden, eftersom kylan kan skada huden.
När det går att röra den skadade kroppsdelen utan att smärtan hindrar rörelsen kan du börja röra den försiktigt. Fysisk träning kan hjälpa leden att återfå styrka och rörlighet.4 Vid fotledsstukning ingår rörelseträning och belastning följt av balans- och styrketräning.1 Träningen kan alltså fortsätta även efter att den första smärtan och svullnaden har minskat. En sjukgymnast kan hjälpa dig om du har upprepade stukningar eller besvär som inte går över på någon månad.4
Lätt aktivitet kan påbörjas när smärtan minskat och svullnaden gått ner.11 Öka aktiviteten långsamt och avbryt om du får skarp smärta. Vid en fotledsstukning kan du gradvis börja röra leden och stödja på foten efter någon dag, om det känns möjligt.4
Du bör fråga vårdgivaren innan du återgår till mer intensiv idrott eller fysisk aktivitet.3 Ett yttre stöd, till exempel tejp eller ortos, kan ibland användas vid en relativt tidig återgång till idrott. Fortsatt träning av styrka, rörlighet och balans kan hjälpa leden att fungera bättre efter skadan.