Led

Ledkapsel och ledvätska

En led kan omges av en ledkapsel.¹ Ledkapseln omsluter då leden och bidrar till att hålla ledens delar samlade. I vissa leder finns en särskild hinna på insidan av ledkapseln.

• I en synovialled finns en vätskefylld hinna som smörjer och skyddar leden.⁴

Hinnan kallas synovialhinna och ligger i utrymmet mellan benändarna. Vätskan i hinnan minskar friktionen när leden rör sig och ger extra skydd åt ledens ytor. Synovialleder har därför stor frihet att röra sig jämfört med leder som är mer tätt sammanfogade.⁴

Det finns olika sätt att beskriva leder utifrån deras uppbyggnad. Vissa leder hålls ihop av stark bindväv, andra av brosk och synovialleder har ett utrymme mellan benändarna med brosk och synovialhinna. På så sätt kan ledens byggnad anpassas till behovet av stöd eller rörelse.

Olika ledtyper

Leder kan delas in efter hur mycket de rör sig i leder utan rörelse, leder med begränsad rörelse och leder med fri rörelse.⁴ Leder utan rörelse ger framför allt stöd. Leder med begränsad rörelse kombinerar stabilitet med viss rörlighet. Leder med fri rörelse kan röra sig i flera riktningar.

• Knä och armbåge är exempel på gångjärnsleder som främst öppnas och stängs i en riktning.⁴
• Axel och höft är kulleder som kan vridas och röra sig i nästan alla riktningar.⁴

En gångjärnsled fungerar ungefär som ett gångjärn i en dörr. Rörelsen sker huvudsakligen fram och tillbaka i en riktning. En kulled har i stället en rundad benände som passar in i en fördjupning i ett annat ben. Det gör att leden kan röra sig framåt, bakåt och åt sidorna samt vridas.

Knäleden och armbågsleden är synovialleder av gångjärnstyp. Axelleden och höftleden är synovialleder av kulledstyp. Skillnaderna i form påverkar vilka rörelser som är möjliga och hur mycket stöd leden behöver från ledband, senor och muskler.

Leder kan också delas in efter vilket material som främst håller ihop dem: bindvävsleder, broskleder och synovialleder. Bindvävsleder är ofta mycket stadiga och kan sakna rörelse. Broskleder kan ha en viss rörelse. Synovialleder har vanligtvis den största rörligheten.⁴

Leder med fri rörelse möjliggör den största rörligheten.⁴ De kan röra sig fritt i de flesta riktningar. Det ger kroppen större möjlighet att ändra riktning och utföra många olika rörelser.

Det finns också leder som inte rör sig alls. Sådana leder ger strukturellt stöd.⁴ När en led kan röra sig fritt blir stödet och rörligheten i stället en kombination som gör många rörelser möjliga. Ledens grad av rörelse påverkar därför vilken uppgift den har i kroppen.

Broskets roll

Brosket på ledytan bidrar till stabilitet i leden.² Brosket sitter på benens ytor i leden och har en fast, glatt och böjlig struktur.³ Det hjälper ledytorna att fungera tillsammans när leden belastas eller rör sig.

Brosket gör att benens ytor lätt kan glida mot varandra.² Den glatta ytan minskar motståndet när benytorna rör sig mot varandra. Därför kan leden röra sig smidigare än om benytorna låg direkt mot varandra.

Broskets egenskaper har betydelse både för stöd och rörelse. Det bidrar till att leden hålls samman på ett stabilt sätt och gör samtidigt rörelsen mellan benytorna lättare. På så sätt är brosket en del av den balans mellan stabilitet och rörlighet som behövs när du använder kroppen.

Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter.⁵ Lederna kan bli svullna, ömma, varma och ibland röda. Du kan också känna dig stel, särskilt på morgonen eller efter att ha varit stilla en längre stund.

Gikt beror på kristaller av urinsyra i leden.⁶ Besvären kommer ofta plötsligt och en led blir snabbt mycket öm och svullen. Oftast påverkas stortåns grundled, men gikt kan förekomma i vilken led som helst.

Psoriasisartrit kan påverka leder, senor och muskelfästen.⁷ Ett finger eller en tå kan bli röd, svullen och göra ont, men även knäled, fotled eller handled kan påverkas. Du kan också bli stel i kroppen, oftast på morgonen.

Barnreumatism kan orsaka inflammation i en eller flera leder hos barn.⁸ Barnet kan få ont, bli stelt och få svullna, ömma eller varma leder. Barnet kan också få svårt att röra sig eller använda händer och armar.

Infektioner kan också orsaka ledvärk. En varig ledinfektion orsakas av bakterier som kan sätta sig i en eller flera leder, ofta i höftleden eller knäleden.⁵ Besvären brukar komma snabbt och feber är vanligt.

Vad som kan hända i leden

Vid artros kan brosket bli tunnare, gropigt och ojämnt.² Det kan också saknas brosk på vissa ledytor. När brosket bryts ner kan leden bli stel och göra ont.

Vid artros kan leden bli inflammerad och bilda för mycket ledvätska, vilket kan göra leden svullen.² Leden kan också kännas varm eller öm.

Vid reumatoid artrit börjar immunförsvaret reagera mot kroppens egna leder.¹ När många vita blodkroppar samlas i leder eller senor blir de inflammerade. Inflammationen gör att leden blir vätskefylld, svullen, öm och varm.

Om inflammationen vid reumatoid artrit pågår länge kan den skada olika delar i och kring leden. Rörligheten kan då försämras och leden kan ibland bli felställd.

Vid en varig ledinfektion orsakas inflammationen av bakterier. Bakterierna sprids till leden genom blodet. Stafylokocker är den vanligaste orsaken, men även streptokocker kan orsaka infektionen.

När ska du söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får feber eller känner dig sjuk samtidigt som en led plötsligt svullnar.⁵

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får kraftig smärta, svullnad och rodnad i en större led, som knäleden, fotleden, axeln eller armbågen.⁵

Om ditt barn eller någon i din närhet inte vill stödja på ett ben, eller inte vill röra på en arm eller ett ben, ska personen kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning.⁵

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska personen söka vård på en akutmottagning.⁵

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har kraftiga giktbesvär.⁶

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning första gången du får ett giktanfall och inte säkert vet att det är gikt.⁶

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen inte kan ta emot dig vid de angivna giktbesvären ska du söka vård på en akutmottagning.⁶

Behandling när lederna ger besvär

Behandlingen beror på vad som orsakar ledvärken. Fysisk aktivitet och egna rörelseövningar är bra för de flesta ledsjukdomar, och smärtan kan också behandlas med läkemedel.

Vid artros är träning och kunskap behandling för alla, smärtlindring behandling för vissa och operation ett alternativ för några få.² Träning och kunskap om sjukdomen räcker som behandling för de allra flesta. Om du har mycket ont kan du behöva smärtlindrande behandling, och operation kan vara ett alternativ om annan behandling inte har hjälpt.

Vid bakterieinfektion i en led behandlas infektionen med antibiotika.⁵ Vid varig ledinfektion kan läkaren också göra ett hål i huden och spola igenom leden.

Vid återkommande giktattacker kan förebyggande receptbelagda läkemedel som sänker urinsyran användas.⁶ Målet är att sänka halten av urinsyra i blodet så att det inte bildas nya kristaller i leden.

Reumatoid artrit behandlas med läkemedel och fysioterapi för att dämpa inflammation och lindra smärta.¹ Behandlingen kan också omfatta arbetsterapi och egen träning för att hålla muskler och leder i gång.

Vid psoriasisartrit kan behandlingen bestå av läkemedel, fysioterapi eller arbetsterapi. Behandlingen syftar till att minska inflammation och smärta och att behålla rörligheten.

Barn med barnreumatism kan få fysioterapi och arbetsterapi. Olika läkemedel kan dämpa inflammationen och minska besvär och skador på lederna.

Ibland behövs andra undersökningar om läkaren inte hittar orsaken till ledvärken.⁵ Blodprov kan då vara en del av utredningen.

Om leden är svullen kan läkaren behöva ta prov på ledvätskan.⁵ Det görs genom att ledvätska tappas ut med en nål, och det känns ungefär som att ta ett blodprov.

Vid misstänkt gikt kan ledvätskan undersökas i mikroskop.⁶ Om du har gikt kan små kristaller av urinsyra synas tydligt i provet.

Vid reumatoid artrit får du lämna blodprov för att läkaren ska kunna bedöma hur aktiv inflammationen är.¹ Blodprover kan också visa om det finns ett ämne i blodet som är vanligt vid reumatoid artrit, men blodprover räcker inte ensamma för att ställa diagnosen. Vid psoriasisartrit kan blodprover också användas för att undersöka möjlig inflammation och utesluta andra typer av artrit.⁷

Bilddiagnostik

Vilka undersökningar som behövs beror på dina besvär och vad läkaren behöver ta reda på.

Vid reumatoid artrit kan röntgen visa förändringar om inflammationerna har pågått en tid. Ultraljud och magnetkamera kan visa om ledkapseln är svullen, om det finns inflammation och vätska i leden och om ledbrosket är skadat.

Vid psoriasisartrit kan röntgen, magnetkamera eller ultraljud användas för att få en tydligare bild av lederna och eventuella skador.⁷ Vid barnreumatism kan röntgen, ultraljud eller magnetkamera ibland användas som en del av utredningen.⁸

För artros behövs röntgen oftast inte för att bedöma besvären. Artros kan synas på röntgen, men det tar många år innan förändringarna syns.²

En fysioterapeut kan ge råd om hur du ska anpassa träningen vid artros. Det är inte farligt om det gör ont när du tränar, men övningarna behöver anpassas efter vad du klarar.²

Vikt, skor och hjälpmedel

Om du har övervikt kan du gå ner i vikt för att minska belastningen på lederna.² En viktminskning på några kilo kan hjälpa mycket, framför allt vid värk i höfter, knän och fotleder.⁵

Vid artros kan skor med dämpande sula minska besvären.² Du kan också använda skoinlägg.

Hjälpmedel kan avlasta en led och underlätta förflyttning.² Det finns hjälpmedel som kan underlätta i vardagen, till exempel för att avlasta leden och förflytta dig.

Lindra tillfällig värk

Du kan använda en värmekudde eller kylkudde om du tycker att det känns skönt och lindrar värken vid artros. Värme kan göra att musklerna slappnar av och att leden känns mjukare.²

Kyla kan kännas skönt om du är svullen eller om leden känns varm vid artros.²

Du kan använda receptfria läkemedel som innehåller paracetamol om du har tillfällig ledvärk.⁵

Vid misstänkt reumatoid artrit kan du få träffa en reumatolog så snabbt som möjligt.¹ En reumatolog är specialist på reumatiska sjukdomar och bedömer om dina symtom kan bero på reumatoid artrit.

Vid misstänkt gikt kan vården ibland remittera dig till en reumatolog.⁶ Det kan bli aktuellt om läkaren har svårt att ställa diagnosen eller om det uppstår problem med behandlingen.

Val av mottagning och remiss

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.⁵ Det ger dig möjlighet att välja en mottagning som passar dig.

Det kan krävas remiss till den öppna specialiserade vården.⁵ En remiss är en hänvisning från vården till en annan mottagning eller specialist.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.² Du kan till exempel beskriva dina symtom och boka tid för ett vårdbesök.

Vanliga undersökningar av leder är:⁴

• röntgen
• ultraljud
• ledpunktion
• datortomografi
• magnetkamera

Vid en kroppsundersökning kan vårdpersonalen bedöma om leden är svullen, öm eller stel.⁷ Vid svullen led kan ledvätska tas ut med en nål för att undersökas. Blodprov kan behövas om orsaken till ledvärken inte går att hitta genom andra undersökningar.⁵ Vid psoriasisartrit kan röntgen, magnetkamera eller ultraljud ge en tydligare bild av lederna och eventuella skador.⁷