En fraktur är en spricka eller ett brott i ett ben. Benbrott tar ungefär fyra till åtta veckor att läka, beroende på ålder, hälsa och typen av brott, och ett stabilt benbrott kan ibland behandlas med gips utan operation.
En fraktur är en spricka eller ett brott i ett ben. En fraktur uppstår när kraften mot ett ben är större än vad benet tål strukturellt. Det kan hända vid till exempel fall, slag eller annan olycka, men en spricka kan också uppstå när ett ben belastas under mycket lång tid. Skelettet stödjer kroppen, gör rörelse möjlig och skyddar de inre organen.1
En fraktur kan finnas i olika delar av kroppen och påverka hur du kan använda den skadade kroppsdelen. Hur allvarlig skadan är beror bland annat på vilket ben som är skadat och hur brottet ser ut. Ibland kan benet vara brutet även om det fortfarande ligger i rätt läge.
Vanliga platser för frakturer är handleden, fotleden och höften. Benbrott tar ungefär fyra till åtta veckor att läka, beroende på ålder, hälsa och typen av brott.1 Läkningstiden kan alltså skilja sig mellan olika personer och olika frakturer.
När ett ben läker bildas först ett mjukt ben runt brottet som ger stabilitet.2 I början kan det kännas som en hård knöl. Det mjukare benet blir inom ett år till vanlig benvävnad och knölen brukar minska i storlek med tiden.
Vid en sluten fraktur har benet inte gått igenom huden. Vid en öppen fraktur sticker det brutna benet ut genom huden eller finns ett sår som leder till brottstället.1 Barn kan få en greenstickfraktur där benet böjs utan att gå helt av.2 Det beror på att barns skelett är mjukare.
Det finns flera andra sätt att beskriva frakturer, bland annat utifrån var brottet sitter och om benbitarna ligger på rätt plats. Denna indelning hjälper vården att bedöma skadan och hur benet kan läka.
Frakturer kan uppstå när kroppen utsätts för en olycka eller belastning. Vanliga orsaker är idrottsskador, trafikolyckor och fall.1
Vilken skada som uppstår beror bland annat på kraftens styrka och riktning, vilket ben som träffas samt din ålder och hälsa. Vid större energimängder, som vid fall från hög höjd eller trafikolyckor, kan svårare frakturer uppstå. Fotledsfrakturer kan däremot ofta orsakas av mindre kraft, till exempel en vridning eller en förskjutning åt sidan.
Symtomen beror på vilket ben som är skadat och hur allvarlig skadan är. Vanliga tecken på fraktur är smärta, svullnad, blåmärken, felställning och att kroppsdelen inte går att använda.1
Vid ett brutet underben gör det ont. Du kan oftast inte stödja på benet, som kan vara svullet och eventuellt se lite böjt ut.2 Ibland kan benet vara i rätt läge trots att det är brutet.
Vid en fraktur i armbågen eller överarmen gör det ont att röra armen. Området kan vara svullet.9
Vid en skada i foten eller tårna är det vanligt att det gör ont, att foten är svullen och att det blir blåmärken eller lite rött. Det kan också vara svårt att stödja på foten, och du kan halta.5
Ett revbensbrott kan göra revbenet ömt. Det gör ont när du andas djupt, hostar, nyser eller skrattar.3 Det kan också göra ont att vända sig i sängen.
Vid läkarbesöket undersöks den skadade kroppsdelen. Läkaren känner på området för att bedöma skadan, och det kan göra ont när läkaren känner på den skadade kroppsdelen.2 Vid skador i underbenet känner läkaren på foten och tårna.7 Vid skador i armen känner läkaren på armen. Vid skador i foten eller tårna känner läkaren på foten och tårna. Vid en misstänkt fotledsfraktur kan läkaren också bedöma om fotleden är stabil. Om läkaren misstänker en fraktur högre upp i vadbenet kan hela underbenet röntgas.10
Om läkaren misstänker en höftfraktur undersöks också underbenet. Då kontrolleras känsel, rörelse och blodcirkulation. Vid en misstänkt fotledsfraktur kontrolleras bland annat temperatur, pulsar och färg.10 Läkaren undersöker också om det finns sår eller blåsor och hur svullen fotleden är.
Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs vanligtvis en röntgenundersökning.2
Vilken behandling du får beror bland annat på hur frakturen ser ut och var den sitter. Vid ett enklare stabilt benbrott där benbitarna ligger rätt kan du behandlas med enbart gips.2 Gipset håller den skadade kroppsdelen stilla medan benbrottet läker.
Vid fot- och tåfrakturer kan läkningen ofta ske utan operation. En marschfraktur läker ofta utan gips, men då kan du behöva belasta foten mindre och använda kryckor under en tid. Hur länge du behöver gips, ortos eller annat stöd beror på frakturens läge och stabilitet.
Vid ett svårare underbensbrott kan du behöva opereras.
Håll den skadade kroppsdelen stilla och undvik att belasta den för att lindra smärtan.2 Det kan vara viktigt att ge stöd utan att göra mer ont eller flytta den skadade kroppsdelen i onödan.
Paracetamol kan användas som receptfritt smärtstillande läkemedel.2 Vid brutet revben är det bra att röra på sig och undvika att ligga till sängs länge.3 Om du har brutit foten kan du hålla den stilla och undvika att stödja på den; att hålla foten högt under de första dagarna kan minska svullnad och smärta.5
Följ fysioterapeutens eller läkarens instruktioner om träning efter en operation. Hur du ska träna efter en operation beror bland annat på skadan och ingreppet, och rörelseträning under läkningen kan göra ont utan att det behöver betyda att något är farligt.9
Använd kryckor enligt instruktionerna för att minska risken för ytterligare skada. Felaktig användning av kryckor kan orsaka ytterligare skada. Ett gips ska hållas torrt eftersom vått gips blir mjukt och inte ger nödvändigt stöd. När du duschar kan du skydda gipset med en plastpåse som tejpas mot huden.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.2 Vilken mottagning som passar beror på vilken hjälp du behöver och var i vården du befinner dig.
Efter en fraktur kan en fysioterapeut eller sjukgymnast hjälpa dig att få tillbaka muskelstyrka och rörlighet.2 Det kan vara aktuellt när du har varit gipsad, opererad eller inte kunnat belasta den skadade kroppsdelen. En arbetsterapeut kan ge dig tips på hur du kan göra hemmet säkrare efter en höftfraktur, så att risken för att ramla minskar.6
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med att bedöma symtom eller hitta vård.2 Du kan också kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se.
Du kan vanligtvis få kryckor på vårdcentralen.5
En fraktur är en spricka eller ett brott i ett ben. Benbrott tar omkring fyra till åtta veckor att läka, beroende på bland annat typen av brott.1 Läkningstiden kan också påverkas av ålder och hälsa. Det bildas nytt mjukt ben runt benbrottet när benet läker, vilket ger stabilitet.
Hur lång tid läkningen tar beror alltså på vilken typ av fraktur du har och på dina förutsättningar. Vissa benbrott kan behöva längre tid än fyra till åtta veckor. Ett brutet revben kan till exempel ta en till två månader att läka.
Nej, alla frakturer behöver inte opereras. Ett stabilt benbrott kan ibland behandlas med gips utan operation.2 Det gäller till exempel ett enklare benbrott där benbitarna ligger på rätt plats och läkaren bedömer att de är stabila.
Nästan alla höftledsbrott behöver opereras.6 De flesta benbrott i överarmen läker utan operation.9 Vilken behandling som behövs beror bland annat på var skadan sitter och hur benbrottet ser ut.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Benskörhet, som också kallas osteoporos, gör skelettet skörare. Då kan en fraktur uppstå även vid en mindre olycka eller en måttlig belastning.
En marschfraktur kan också uppstå om du belastar foten under mycket lång tid, till exempel genom att träna hårt. Stressfrakturer eller frakturer efter upprepade stötar kan även förekomma i lårbenshalsen, bland annat hos personer som springer långa sträckor.
Risken för vissa frakturer påverkas av både skelettets styrka och risken att falla. Följande är riskfaktorer för höftfraktur:8
Det är vanligare att kvinnor bryter höften eftersom benskörhet är vanligare hos kvinnor än hos män.6
Barn får oftare en skelettskada än en skada på sena eller muskelfäste eftersom deras senor och muskelfästen ofta är starkare än skelettet de fäster i. Barns mjukare skelett kan också böjas utan att brytas av.2
Ett bäckenbrott kan ge kraftig smärta vid höften eller längst ner i ryggen efter att du har fallit omkull. Det brukar vara svårt att stödja på det ena eller båda benen.4
Vid en spricka i höften kan du ibland fortfarande ställa dig upp och gå, men det gör ont i höften. Om du fortsätter att belasta benet kan lårbenet gå av helt. Då blir smärtan mycket värre och du kan inte längre gå. Smärtan sitter ofta i ljumsken och kan stråla ner längs låret mot knät. Det kan göra ont att resa sig upp. Det skadade benet kan peka utåt och se kortare ut än det andra benet.6 Ibland är smärtan först mindre tydlig vid en spricka i höften, även om det gör ont att röra benet eller belasta det. En liten spricka i höften kan därför märkas som tilltagande smärta efter belastning snarare än som en plötslig, stark smärta.7
En stressfraktur kan ge smärta som ökar med tiden, i stället för den mer omedelbara smärta som kan komma efter en olycka.7
De allra flesta som bryter ett revben behöver inte söka vård. Smärtan brukar gå över av sig själv inom ett par veckor.3
Ett bäckenbrott behöver oftast inte behandlas, men du kan ha skadat ryggen eller höftleden.4
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt vid ett benbrott i foten eller tårna. Vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.5
Ring genast 112 om skadan på överarmen eller armbågen har brutit igenom huden och skelettet syns.9
Ring 112 om du eller någon annan har skadat höften och inte kan stå upp och stödja på benet.6
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ramlat eller fått ett hårt slag mot underbenet och inte kan stödja på benet.2
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ramlat, har ont och inte kan använda armen.9
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att du har fått ett höftledsbrott.6
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du efter ett slag mot bröstkorgen är andfådd, matt, kallsvettig eller illamående.3
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du efter ett slag mot bröstkorgen har hosta och svår andnöd.3
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du efter ett fall har mycket ont i ryggen.4
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ryggsmärta med domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganet.4
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ryggsmärta med domningar, stickningar eller svaghet i båda benen.4
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du efter ett fall har svårt att stödja på benet.4
Kontakta en vårdcentral om du har mycket ont och till exempel inte klarar av att stödja din fot och dina tår mot golvet.5
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har brutit stortån.5
Kontakta en vårdcentral om du har fallit, slagit i bakre delen av foten och har mycket ont.5
En marschfraktur kan göra ont vid belastning under flera veckor. Kontakta en vårdcentral om du har sådan smärta.5
Kontakta en vårdcentral om du har så ont efter ett revbensbrott att det inte räcker med receptfria smärtstillande läkemedel.3
Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd efter ett brutet underben.2
Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd vid misstänkt höftledsbrott.6
Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd vid akuta symtom efter slag mot bröstkorgen.3
Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd vid akut misstanke om bäckenbrott med varningssymtom.4
Vid fotledsröntgen tas en sidobild och en frontalbild. Dessutom tas en så kallad gaffelbild. På gaffelbilden bedöms om språngbenet har förskjutits åt sidan. Ibland kan röntgenbilder från den friska sidan användas som jämförelse när det är oklart hur skadan ser ut. Vid en fotledsskada kan röntgenbilderna också användas för att bedöma om språngbenet har förskjutits åt sidan. Vid oklarheter kan läkaren därför jämföra med den friska sidan.10
Själva röntgenundersökningen brukar inte göra ont.2 Du kan vara med under undersökningen om det gäller ett barn, men när röntgenbilderna tas måste du använda ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet.
En höftfraktur syns inte alltid på den första röntgenundersökningen. Om brottet inte syns från början kan en magnetkameraundersökning göras, eller ibland en datortomografi.6 Ibland behöver röntgenundersökningen upprepas efter några dagar.
Vid misstänkt stressfraktur kan magnetkamera upptäcka en liten eller ofullständig fraktur som inte syns på röntgen.7 Magnetkamera kan därför ge mer information när besvären och den första röntgenbilden inte stämmer överens.
Vid fotledsskador kan det ibland vara oklart hur stabil fotleden är. Då kan röntgen med belastning göras efter några dagar.10 Vid sådana bilder bedöms fotledens läge när den belastas.
Vissa frakturer i fot och tår behöver läggas till rätta under en operation.5 Då kan metallstift, skruvar eller plattor sättas in för att hålla benbrottet på plats medan det läker. Metallstift tas vanligtvis bort när gipset tas bort, medan skruvar och plattor kan få sitta kvar.
Nästan alla höftledsbrott behöver opereras.6 Vilken operationsmetod som används beror på vilken typ av brott det är, hur det ser ut och hur starkt benet är.
Vid ett allvarligt bäckenbrott kan du behöva opereras för att bäckenbenen ska läka i rätt läge.4 Under operationen kan bäckenbenen läggas till rätta med metallplattor och skruvar.
Instabila fotledsfrakturer behandlas vanligtvis med operation om dina övriga förutsättningar inte talar starkt emot det.10 Vid operationen används ofta plattor och skruvar för att hålla frakturen på plats. En stabil fotledsfraktur kan i stället behandlas med gips eller ortos och följas med röntgen.
Behandlingen kan skilja sig mellan barn och vuxna. Barnets skelett förändras under uppväxten, och skador kan ibland rätta till sig av sig själva när kroppen växer.2
Om ett barn behöver opereras kan läkaren rätta till det skadade benet medan barnet är sövt och sedan lägga ett gips. Barns skelett läker snabbare än vuxnas, och därför är behandlingstiden ofta kortare.
De flesta underbensskador är läkta efter tre månader, men läkningen kan ibland ta längre tid. Röntgen görs flera gånger under läkningen av ett underbensbrott för att se om det läker som väntat.2
Efter ett underbensbrott kan fysioterapi hjälpa vuxna att återfå muskelstyrka och rörlighet som har förlorats under tiden som underbenet inte har fått belastas.2 Hur mycket du får belasta benet efter en operation avgörs av läkaren som opererade dig.
Efter ett höftledsbrott är gångträning och fysioterapi viktigt.8 Många patienter börjar fysisk träning dagen efter en höftfrakturoperation.7 Träningen kan hjälpa dig att komma upp och röra dig efter operationen.
Barn behöver oftast ingen särskild träning efter att gipset tagits bort.2 Den dagliga leken gör att de flesta barn inte behöver fysioterapi.
Peta inte in föremål under gipset om huden kliar. Du kan i stället blåsa kall luft in under gipset med en hårtork.1
Barn som kan behöva sövas ska inte äta eller dricka före behandlingen. Ett barn kan kräkas under tiden det är sövt, och därför behöver magen vara så tom som möjligt inför narkos.2
Paracetamol kan ges till ett barn trots att barnet ska vara fastande.2 Receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol kan ges även när barnet inte får äta eller dricka.
Regelbunden fysisk aktivitet och hälsosam kost bidrar till ett starkare skelett. Fysisk aktivitet kan också förbättra balansen och minska risken att falla. Att undvika rökning och alkohol bidrar till ett starkare skelett.2
Att ta bort mattor och sladdar som är lätta att snubbla på kan göra hemmet säkrare.6 Du kan också förbättra säkerheten genom att ha bra belysning, använda stadiga inneskor och förvara saker så att du slipper klättra för att nå dem.
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.2 Det gäller både vid samtal om undersökningar och när du får information om behandling eller hjälpmedel.
Att hålla den skadade kroppsdelen stilla och undvika belastning kan lindra smärtan. Paracetamol finns som receptfritt smärtstillande läkemedel vid fraktur.2 Du kan behöva hålla den skadade kroppsdelen högt för att minska svullnaden i vissa fall.
Efter ett benbrott är fysioterapi viktig för att återfå styrka och rörlighet.2 Efter en skada på underbenet kan träningen hjälpa dig att få tillbaka muskelstyrka och rörlighet som du har tappat medan du inte har fått belasta benet. Efter att ett benbrott i överarmen har läkt är det bra att träffa en fysioterapeut, oavsett om du har varit gipsad eller opererad.