Whiplashskada, eller pisksnärtsskada, uppstår när huvudet snabbt kastas framåt och bakåt så att vävnader i nacken sträcks mer än de ska. Besvären blir vanligtvis bättre inom två till tre månader, även om vissa personer kan ha symtom längre.
En whiplashskada kan uppstå när huvudet snabbt kastas framåt och bakåt, till exempel i en olycka. När du är med i en olycka eller får en skada kan huvudet och nacken utsättas för snabba och kraftiga rörelser. De rörelserna går inte att kontrollera.1 En whiplashskada kan skada ben, muskler, ledband och nerver.2 De snabba rörelserna kan sträcka muskler, senor och andra vävnader i nacken mer än de ska göra. Det kan orsaka skador i nacken. Whiplashskada är ett annat ord för pisksnärtsskada.1
En whiplashskada kan komma efter olika händelser där huvudet och nacken utsätts för snabba och kraftiga rörelser. De vanligaste orsakerna till pisksnärtsskador är trafikolyckor där du blir påkörd bakifrån. Pisksnärtsskador kan också uppstå om du ramlar under till exempel ett idrottspass. Ett slag kan också orsaka en pisksnärtsskada.1
Besvären går oftast över inom några veckor.1 Oftast minskar smärta och andra besvär under läkningen. De flesta blir symtomfria inom ett halvår efter olyckan.3 För en del tar det längre tid.1
Vissa kan få långvarig smärta och nedsatt funktion i nacken.3 För vissa avtar inte besvären, utan smärtan kan bli långvarig och ge en nedsatt funktion i nacken.
Whiplashskador kan variera från lindriga till svåra. De flesta fall är lindriga och blir bättre inom några veckor. I sällsynta mycket svåra fall kan en whiplashskada ge allvarliga ryggmärgsskador. I de mest extrema fallen kan svåra ryggmärgsskador leda till bestående funktionsnedsättning eller dödsfall, men sådana fall är mycket sällsynta.2
Whiplashskada kan uppstå i flera situationer där nacken utsätts för en plötslig kraftig rörelse. Trafikolyckor, särskilt krockar där bilen blir påkörd bakifrån, hör till de vanligaste händelserna som kan leda till skadan. Även fall, idrottsskador och slag mot nacken kan vara utlösande händelser. En whiplashskada kan också uppstå vid en åktur i en berg- och dalbana.2
Vid en whiplashskada rör sig huvudet kraftfullt bakåt och sedan framåt. Då kan nacken tryckas ihop eller sträckas för snabbt. Rörelsen kan belasta nacken så att ben, muskler, ledband och nerver påverkas.2
Whiplashskada kan ge flera olika besvär från nacken, skuldrorna och huvudet. Det är vanligt att symtomen kommer tillsammans, men du kan också ha ett eller några få av dem.
Det kan också pirra, sticka eller domna i ansiktet, armarna eller händerna. En del får en tyngdkänsla över axlarna och skulderbladen. Smärtan kan stråla mot huvudet, ansiktet, axlarna eller skulderbladen.
Vid ett läkarbesök får du svara på frågor om dina symtom och göra en kroppsundersökning.1 Läkaren använder uppgifterna för att bedöma dina besvär efter skadan. Du får också berätta om sjukdomshistoria och om händelsen som kan ha orsakat whiplashskadan, till exempel en olycka eller ett slag.2 Det är bra att beskriva när besvären började och vilka delar av nacke, skuldror eller huvud som påverkas.
En neurologisk undersökning ingår i läkarens bedömning.2 Då kontrollerar läkaren bland annat hur dina reflexer och din känsel fungerar. Undersökningen kan därför ge information om nervsystemet är påverkat. Läkaren kan behöva bedöma om det finns en annan förklaring till dina besvär än själva whiplashskadan. De här besvären kan också ha andra orsaker. Det är därför viktigt att ta reda på vad de beror på.1
En del personer behöver undersökas med röntgen. Röntgen kan användas när läkaren behöver undersöka skelettet efter en skada. I vissa fall kan du behöva undersökas med magnetkamera. Datortomografi kan också behövas i vissa fall.
Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har. Du kan till exempel få träffa läkare, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. Olika behandlingar fungerar olika bra för olika personer. Därför kan du få prova en annan behandling om den första inte fungerar.1
Läkemedel kan lindra smärtan och få musklerna att slappna av.1 En läkare kan skriva ut läkemedel om du har mycket ont. En läkare kan tillsammans med dig bedöma din förmåga att arbeta och vara aktiv. Bedömningen kan påverkas av vilken typ av arbete du har. Om det behövs utifrån din arbetssituation kan läkaren skriva ett läkarintyg med rekommendation om sjukskrivning. Läkaren kan också hänvisa dig till en fysioterapeut för behandling om det behövs.3
En fysioterapeut undersöker först vilka besvär du har. Därefter kan fysioterapeuten ge råd om övningar som du kan göra själv.1 Du kan också få råd om rörelser i vardagen och om hur du kan underlätta för kroppen att läka.
Fysioterapeuten kan ge instruktioner om lämpliga aktiviteter och planera uppföljning av aktiviteterna.
Det är mycket viktigt att du rör på dig på ett sätt som fungerar för dig. När du rör på dig ökar blodcirkulationen och då kan kroppen läka lättare. Rörelse kan därför vara en del av din egenvård efter en whiplashskada. Direkt efter olyckan är det bra att ta det lugnt och att undvika stress.1 Försök sedan att fortsätta med vardagliga aktiviteter på ett sätt som fungerar för dig. Det kan göra lite ont när du rör dig, men rörelse kan hjälpa återhämtningen. Vila därför inte nacken under långa stunder.4
Du kan till exempel göra små rörelser med nacken. Du kan också gå på promenader.1 Om du känner stelhet i nacken kan du vrida huvudet åt sidorna för att behålla rörligheten.
På vårdcentralen kan du få hjälp av läkare eller fysioterapeut. Läkaren kan bedöma dina besvär och hjälpa dig vidare om du behöver ytterligare utredning eller behandling. Fysioterapeuten kan ge instruktioner om övningar, råd om lämpliga aktiviteter och planera uppföljning.3
Vid käkproblem kan du behöva bli undersökt av en tandläkare.1 Det kan vara aktuellt eftersom lederna i nacken och käken påverkar varandra.
Whiplashskada är ett annat ord för pisksnärtsskada. Skadan kan uppstå när huvudet snabbt kastas framåt och bakåt, till exempel i en olycka. Besvären sitter ofta i nacken, men smärta och stelhet kan också kännas i skuldrorna. Whiplashskada kan ge nacksmärta, mindre rörlighet och spända eller stela muskler.1
Symtomen brukar komma inom några dygn efter skadan.1 Det kan ta flera timmar innan symtomen börjar.4 Det betyder att du inte alltid känner av alla besvär direkt efter händelsen. Huvudvärk, yrsel, trötthet och koncentrationssvårigheter kan förekomma efter en whiplashskada.1
Whiplashskada blir vanligtvis bättre inom två till tre månader. Vissa personer kan ha symtom längre än två till tre månader.4 Oftast minskar smärtan och andra besvär under läkningen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Hur kraftig belastningen blir beror på hur plötslig och stark rörelsen är. En starkare och skarpare rörelse ger större kraft mot nacken. Den kraften kan pressa muskler, ledband och ben i ryggraden längre än de klarar av.
Whiplashskada kan drabba personer i alla åldrar. Äldre vuxna har större benägenhet att få muskel- och benskador vid whiplashskada. Kvinnor har större risk än män att få whiplashliknande skador i bilolyckor.2
Skillnader i kroppslängd, ryggrad och mängden muskelvävnad kan påverka hur rörelsen belastar nacken vid en bilolycka. Även bilens utformning, till exempel höjden på sätets ryggstöd och nackstödet, kan påverka belastningen olika för kvinnor och män.2
Symtomen brukar komma inom några dygn efter skadan.1 Det betyder att du inte alltid märker alla besvär direkt efter olyckan. Smärta och stelhet kan öka när du rör eller belastar nacken och skuldrorna.3
Andra besvär som kan komma senare är förändringar i humöret samt problem med synen eller hörseln, till exempel tinnitus. Sådana besvär kan också ha andra orsaker, och därför är det viktigt att ta reda på vad de beror på.
Symtomen kan vara olika starka och förändras under tiden efter skadan. Vanliga besvär är smärta och stelhet i nacke och skuldror, men även trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel och sömnsvårigheter förekommer. Symtomen brukar försvinna efterhand. För vissa avtar de inte, och smärtan kan då bli långvarig och ge nedsatt funktion i nacken.
Kontakta en vårdcentral om du har besvär i nacken efter en olycka eller någon annan händelse. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.
Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning om du har mycket ont i nacken i samband med att du har skadat dig. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Efter en trafikolycka eller ett annat allvarligare trauma mot huvud eller nacke ska du söka vård på en akutmottagning.3 Svaghet, stickningar, pirrningar eller domningar efter en nackskada behöver bedömas av vårdpersonal, eftersom sådana symtom kan förekomma vid påverkan på nerverna.
Vilken undersökning som blir aktuell beror på vad läkaren behöver ta reda på. Bilddiagnostik kan användas för att hitta komplikationer efter en whiplashskada.2 Du kan därför behöva genomgå flera olika undersökningar, medan andra inte behöver någon bilddiagnostik. Resultaten bedöms tillsammans med det du berättar och det som framkommer vid kroppsundersökningen.
En del får problem med käken efter en whiplashskada, eftersom lederna i nacken och käken påverkar varandra.1 Du kan till exempel bita snett eller få svårt att gapa. Sådana käkbesvär kan behöva bedömas vid en tandläkarundersökning.
En tandläkarundersökning kan alltså behövas vid vissa käkbesvär efter skadan.1 Berätta för läkaren om du har fått förändringar när du biter eller om det har blivit svårt att gapa. Berätta också om käkbesvären vid ett tandläkarbesök, så att undersökningen kan riktas mot det som har förändrats efter skadan.
Mycket oro, stress, rädsla eller nedstämdhet kan öka risken för långvariga besvär.1 Hur du tänker om dina besvär har också stor betydelse för hur du klarar att hantera din situation.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjälpa dig att få bättre kontroll över stress och smärta.1 Du kan också få hjälp och stöd genom någon annan typ av psykologisk behandling.
Om du har ont längre än tre månader kan du få multimodal smärtbehandling. Multimodal smärtbehandling innebär att olika metoder används samtidigt. Behandlingen anpassas efter vilka besvär du har. Du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, kurator eller psykolog. Vid långvarig smärta kan vård via ett vårdförlopp också bli aktuell. Ett vårdförlopp anger när till exempel en viss undersökning eller behandling kan behövas.1
Vid besvär som inte förbättras trots behandling på vårdcentralen kan specialiserad smärtrehabilitering bli aktuell. Det kan vara aktuellt om du har kraftiga smärtor och funktionsnedsättning eller om du inte har förbättrats ett halvår efter olyckan. Din läkare eller fysioterapeut på vårdcentralen kan då skicka en remiss till smärtrehabilitering. Ibland krävs det remiss till den specialiserade vården. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.3
En del kan behöva opereras om ryggraden är instabil. Operation kan också behövas om nerverna är påverkade.1
Om besvären inte försvinner trots behandling på vårdcentralen kan du få hjälp med specialiserad smärtrehabilitering. Din läkare eller fysioterapeut på vårdcentralen kan skicka remiss till sådan rehabilitering. Om en remiss behövs är det läkaren eller fysioterapeuten på vårdcentralen som kan skicka den till den specialiserade rehabiliteringen.3
Det är inte nödvändigt att hålla nacken helt stilla för att behålla rörligheten. Små rörelser i nacke och axlar kan användas när du behöver komma igång efter att ha suttit stilla. Vila nacken i positioner som inte gör ont.
Du kan lindra smärta eller stelhet med receptfria värktabletter.3 Receptfria, smärtstillande läkemedel kan göra det lättare att röra sig på ett avslappnat sätt. Det kan förbättra läkningsprocessen.
Kyla eller värme kan lindra smärta och stelhet. Du kan till exempel lägga en ispåse där det gör ont för att lindra smärtan. En varm vetekudde kan läggas där du är stel eller har ont.1 En varm halsduk eller en värmekudde kan göra att musklerna slappnar av.
Det är viktigt att behålla rörligheten och inte stelna till i nacken. Därför bör halskrage inte användas direkt efter olyckan utan läkares rekommendation vid undersökning.
TENS är en annan behandling som du kan pröva. Med hjälp av en TENS-apparat får utvalda muskler, senor och leder svaga elektriska impulser som ger smärtlindring.1 TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.
Begränsa längre stunder av sittande framför tv och dator. Långvarigt sittande kan göra att du behöver vara stilla under en längre stund, och då bör du ta regelbundna pauser.3
Återhämtning kan innebära att vila nacken i positioner som inte gör ont. Aktiviteter och vila kan alltså varieras efter vad som fungerar för dig, samtidigt som du undviker att sitta stilla länge.
Det kan vara bra att berätta om olyckan för din chef.3 Du kan behöva anpassa dina arbetsuppgifter efter olyckan. Vilka arbetsuppgifter som behöver anpassas beror på vilken typ av arbete du har.
Om du behöver mer råd om övningar, lämpliga aktiviteter eller hur vardagen kan anpassas kan du läsa vidare i avsnittet om behandling vid whiplashskada.
Om du inte vet vilken mottagning du ska kontakta kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.5 Där kan du få hjälp med var du kan söka vård. På många mottagningar kan du också ta kontakt genom att logga in på 1177.se.1
Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.3 Det gör det lättare att vara delaktig i kontakten med vården.
Du kan försöka fortsätta med vardagliga aktiviteter även om det gör lite ont. Du bör inte vila nacken under långa perioder.4 Det är också viktigt att röra på dig på ett sätt som fungerar för dig, till exempel genom små nackrörelser eller promenader. Undvik rörelser som gör mer ont och att sitta stilla längre stunder.1 Du kan ta regelbundna pauser om du behöver sitta länge. Receptfria värktabletter kan lindra smärta eller stelhet, och kyla eller värme kan lindra besvären.1,3
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum