Frusen skuldra är ett smärttillstånd där ledkapseln runt axelleden blir förtjockad, stram och stel, vilket minskar axelns rörlighet. Det finns hjälp att få, och de flesta återfår god axelfunktion, även om viss rörelseinskränkning eller värk kan finnas kvar.
Frusen skuldra innebär att du får ont i axeln, som efter en tid stelnar och leder till att du får sämre rörelseförmåga. Det beror på att ledkapseln som omger och stabiliserar axelleden drar ihop sig och blir stel. Frusen skuldra innebär också att en del av axelleden är inflammerad och att ledkapseln som sitter runt axelleden krymper och drar ihop sig.1
När ledkapseln krymper minskar axelns rörlighet och axeln kan så småningom bli mycket stel.1 Frusen skuldra är ett smärttillstånd i axelleden där smärta och stelhet utvecklas till följd av att ledkapseln blir förtjockad och stram.2 Diagnosen beskriver alltså både besvären i axeln och förändringarna i ledkapseln.
Ungefär tre av hundra personer får frusen skuldra. Frusen skuldra är vanligast mellan 40 och 60 års ålder. Fler kvinnor än män får frusen skuldra.1 Man får sällan frusen skuldra före 40 års ålder.
Det är något vanligare att få sjukdomen i den andra axeln efter att ha haft frusen skuldra på ena sidan, men det är ovanligt att få sjukdomen i båda axlarna samtidigt. Ibland får du även frusen skuldra i den andra axeln.
Sjukdomen utvecklas under flera månader. Det tar ofta två till tre år från det att besvären börjar till du blir frisk. Axeln brukar så småningom läka av sig själv, även om läkningen tar lång tid.1
Förloppet brukar delas in i tre faser:2
Läkningsfasen pågår i ett halvår till ett år, men kan vara längre. Det är ganska vanligt att värken inte går över helt, utan att du får leva med en viss värk i axeln. Det är också vanligt att du kan röra axeln något sämre än innan du blev sjuk, men det påverkar sällan vardagslivet.1 De flesta patienter återfår god axelfunktion, även om viss kvarstående rörelseinskränkning kan förekomma.2
I de flesta fall går det inte att fastställa någon säker bakomliggande orsak till frusen skuldra. Det betyder att besvären kan uppstå utan att det finns en tydlig händelse som förklarar dem. Inflammation kan göra att ledkapseln runt axelleden blir tjockare och stramare.2 Det är inte helt klarlagt varför inflammationen uppstår eller vilken roll den har för sjukdomen.3 Det finns inga tydliga samband mellan frusen skuldra och yrkesutövning.2
Frusen skuldra kan uppstå efter en tids orörlighet, till exempel efter en axeloperation eller ett trauma.2 En skada eller operation som gör att du behöver hålla armen stilla ökar risken för frusen skuldra.4 Risken ökar när axeln måste hållas stilla under lång tid.5
Frusen skuldra börjar ofta smygande med smärta i axeln när du rör den. Smärtan kan vara tydlig redan tidigt i förloppet. Efter hand blir axeln stelare, och stelheten ökar med tiden. Den kan komma upp till ett par månader efter att smärtan har börjat.1
Stelheten begränsar hur du kan använda armen. Det kan till exempel bli svårt att kamma håret eller borsta tänderna.1 Du kan också få svårt att nå över huvudet eller bakom ryggen. När axeln blir mycket stel kan både vardagliga aktiviteter och arbete bli svåra.
Värken kan finnas även när du inte rör axeln. Det är vanligt att smärtan är som värst på natten när du ligger och ska sova, och den kan störa sömnen.1 I början kan försök att röra axeln göra mycket ont.
Besvären brukar utvecklas i tre stadier. Stadierna kan pågå i några månader var, och längden varierar mellan olika personer.
När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär, hur länge du haft dem och hur det känns.1 Det är en viktig del av sjukdomshistorien, eftersom läkaren bedömer både dina symtom och hur de har utvecklats. Diagnosen frusen skuldra ställs i första hand genom sjukdomshistoria och en undersökning av axeln.2
Du får göra vissa rörelser för att läkaren ska kunna avgöra om du har frusen skuldra.1 Läkaren undersöker hur axeln rör sig när du själv rör armen. Därefter kan läkaren hjälpa till att röra armen för att bedöma den passiva rörligheten. Den aktiva och den passiva rörligheten jämförs.5
Ett tydligt tecken på frusen skuldra är att du har svårt att vrida armen utåt, även om läkaren hjälper till. Det kan också vara svårt att sträcka armen rakt uppåt.1
Det räcker oftast med smärtlindring och fysioterapi vid frusen skuldra.1 Behandlingen riktas framför allt mot smärtan och den nedsatta rörligheten medan axeln läker.
Exempel på NSAID är naproxen och ibuprofen. Om du är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol i stället för NSAID. En läkare kan ge råd om vilka läkemedel du ska ta och hur ofta du ska ta dem. Paracetamol som används i rätt dos ger få eller inga biverkningar. Det är ganska vanligt att du behöver ta olika värktabletter samtidigt.1 Läs mer om receptfria läkemedel vid tillfällig smärta.
Det är viktigt att röra axeln, eftersom stillhet kan göra smärtan värre. Rör den försiktigt och undvik rörelser som gör ont. Följ de övningar som har ordinerats av läkare eller fysioterapeut.4 Din vårdgivare eller fysioterapeut kan visa hur övningarna ska göras.6
Övningarna kan göras hemma.1 I början kan du försöka göra övningarna en gång i timmen eller minst fyra gånger om dagen. Exempel på övningar är att sträcka axeln, pendla med armen och låta handen klättra uppför en vägg. Din vårdgivare eller fysioterapeut visar vilka övningar som passar dig.
Kontakta en vårdcentral om du har ont eller är stel i axeln. Där kan en läkare undersöka om besvären orsakas av frusen skuldra eller om de orsakas av en annan sjukdom.1 Vårdcentralen är också en vanlig väg om diagnosen behöver bedömas utifrån dina besvär och en undersökning.
Du kan också vända dig direkt till en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat.1 En fysioterapeut kan hjälpa till med fysioterapi under sjukdomstiden.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1
Vid typiskt insjuknande med anamnes och status enligt ovan kan patienten lämpligen hanteras i primärvården. Om diagnosen är osäker, förloppet är atypiskt eller långdraget eller besvären är stora kan remiss till ortoped övervägas.
Ja, en del som har haft frusen skuldra får också besvär i den andra axeln.1 Det kan alltså hända att sjukdomen först finns i den ena axeln och senare uppträder i den andra.2 Det är däremot ovanligt att ha frusen skuldra i båda axlarna samtidigt.1
Det finns ingen säker förklaring till varför vissa får besvär även i den andra axeln. Frusen skuldra kan drabba både kvinnor och män, men är vanligast mellan 40 och 60 års ålder.2 Har du smärta eller stelhet i båda axlarna kan du läsa mer om symtom och diagnos i avsnitten om frusen skuldra på varden.se.
De flesta hushållssysslor brukar kunna klaras med en arm under sjukdomstiden.1 Ibland kan du ändå behöva hjälp med hushållsarbete, sophämtning eller andra uppgifter som kräver att du använder axeln. Det kan vara bra att ordna hemmet så att du når det du behöver utan att sträcka armen över axelhöjd eller bakom ryggen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Diabetes är förknippad med ökad risk att få frusen skuldra. Det gäller både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.1 Störningar i sköldkörtelhormonerna, till exempel hypotyreos, är också förknippade med ökad risk.2 Även överfunktion i sköldkörteln har kopplats till en ökad risk. Stroke kan öka risken när armens och axelns rörelse begränsas efter stroken. Andra sjukdomar har också kopplats till frusen skuldra, men det är inte säkert varför de kan öka risken. Parkinsons sjukdom och hjärtsjukdom hör till andra sjukdomar som har kopplats till ökad risk.5
I det andra stadiet kan stelheten göra dagliga aktiviteter och arbete svåra. Under det tredje stadiet återkommer styrka och rörlighet när axeln börjar fungera bättre. Det är vanligt att rörligheten efter läkningen blir något sämre än före sjukdomen.1 En viss kvarstående begränsning av hur du kan använda axeln kan därför finnas kvar.
Frusen skuldra kan i vissa fall börja med plötslig smärta även utan en skada eller olycka.6 Smärtan kan då snabbt bli värre utan att du har gjort något särskilt. En annan möjlig orsak till axelbesvär är kalkutfällning i axeln. Kalkutfällning ger i regel smärta som kommer akut.2
Plötslig smärta passar därför inte alltid med det vanliga smygande förloppet vid frusen skuldra. Andra orsaker kan också ge smärta och begränsad rörlighet i axeln, och de kan behöva skiljas från frusen skuldra vid en medicinsk bedömning.
I början av sjukdomstiden kan smärtan vara det tydligaste besväret, medan stelheten utvecklas senare. Därför kan det vara svårt att ställa diagnosen tidigt. När läkaren undersöker axeln kan försök att röra den passivt också göra ont och kännas obehagliga.
Frusen skuldra syns inte som förändringar på vanlig röntgen. Röntgen kan ändå göras för att utesluta andra orsaker till smärtan och stelheten, till exempel artros eller artrit.1 Kalkutfällning kan också synas på röntgen och kan därför skiljas från frusen skuldra på detta sätt.
Magnetkamera behövs vanligtvis inte när den kliniska bilden är tydlig. En magnetkamera kan däremot övervägas om diagnosen är osäker eller om besvären har börjat efter ett trauma.2 Då kan undersökningen användas för att utesluta andra orsaker, till exempel en rotatorkuffskada.
Andra tillstånd kan ge liknande smärta och begränsad rörelse i axeln. Vid artros är rörelsenedsättningen ofta inte lika uttalad när läkaren hjälper till att röra axeln.2 Om läkaren misstänker en annan orsak kan ytterligare undersökningar behövas.
En kortisoninjektion i axelleden kan övervägas tidigt i sjukdomsförloppet. Den kan ge kortvarig smärtlindring och förbättrad funktion under de första månaderna, men verkar inte påverka det långsiktiga sjukdomsförloppet.2
Fysioterapi kan användas under hela sjukdomstiden, men är särskilt viktig under läkningsfasen. Behandlingen inriktas på smärtlindring och träning av axelns styrka. Fysioterapi kan också hjälpa axelleden att få bättre rörlighet.1
En fysioterapeut kan visa övningar som tränar rörlighet och styrka. Vid frusen skuldra får du ofta göra en stor del av behandlingen hemma, enligt det upplägg du har fått. Hos fysioterapeuten kan du också få smärtlindring med akupunktur.1 Fysioterapeuten kan anpassa behandlingen efter hur mycket du kan röra axeln och hur ont du har.
Vid en nervblockad sprutas ett bedövningsmedel in vid en större nervgren som leder till axeln. Behandlingen ges vanligtvis på sjukhus, och det varierar hur länge smärtan lindras från person till person.
Operation kan övervägas om förloppet blir långdraget och besvären är stora.2 Det kan till exempel vara aktuellt om stelhet och smärta gör att du inte kan arbeta eller klara ditt vardagsliv.
Vid operation kan den krympta ledkapseln tänjas ut eller delas. Operationen görs i narkos, och du kan vanligtvis åka hem samma dag.1
En metod innebär att läkaren med kraft rör armen åt olika håll så att ledkapseln tänjs ut eller spräcks. Den metoden kan ibland skada axelleden, senor och ledband.1 Ett brott på överarmsbenet kan också uppstå, men det är mycket ovanligt.
En titthålsoperation innebär att läkaren för in ett tunt rör i leden genom små snitt och delar den krympta ledkapseln. Titthålsoperation kallas också artroskopi. Även vid denna behandling är du sövd med narkos.1 Vid ingreppet kan läkaren också ta bort ärrvävnad.
Efter operation kan du den första tiden ha svårt att använda axeln eftersom den gör ont. Fysioterapi kan återupptas när axeln har blivit bättre.3 Efter operationen kan rörligheten i axeln öka och smärtan minska. Två månader efter operationen har smärtan i axeln vanligtvis minskat.1 Två månader efter operationen har smärtan vanligtvis minskat, och på längre sikt mår du oftast bättre eller lika bra som om du inte hade blivit opererad.
Fuktig värme på axeln tre till fyra gånger om dagen kan lindra en del smärta och stelhet. Fuktig värme före övningar kan minska smärtan och öka rörligheten.6 Värmen kan därför vara en del av förberedelsen innan du gör dina övningar.
Paracetamol kan vanligtvis lindra smärtan i axeln. NSAID har både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, men kan irritera magslemhinnan. Om du är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol i stället för NSAID.1
Gör det lättare att nå sådant du använder ofta genom att placera det mellan midje- och axelhöjd. Vanligt använda kläder kan placeras mellan midje- och axelhöjd. Mat kan förvaras i skåp, lådor och kylskåpshyllor mellan midje- och axelhöjd.6
Du kan behöva hjälp med att ordna hemmet så att du slipper sträcka dig över axelhöjd eller bakom ryggen. Be om hjälp att ordna hemmet så att du når det du behöver utan att sträcka armen över axelhöjd eller bakom ryggen. Du kan också behöva hjälp med hushållssysslor när axeln gör sådana uppgifter svåra.6
Arbete kan påverkas om du behöver använda axeln mycket. Du kan behöva vara sjukskriven en tid om axelns stelhet och smärta gör att du inte kan arbeta. Du kan också behöva få andra arbetsuppgifter under en period.1
Hur mycket vardagen och arbetet påverkas beror på vilka rörelser och uppgifter som ingår. Tunga lyft och aktiviteter som kräver mycket kraft från axel och arm bör undvikas. En fysioterapeut kan visa övningar som passar och ge stöd under sjukdomstiden.
De flesta återfår god axelfunktion efter frusen skuldra. Viss kvarstående rörelseinskränkning kan ändå förekomma, vilket betyder att axeln inte alltid blir lika rörlig som före sjukdomen.2 Rörligheten återkommer under den tredje fasen av sjukdomen.3
Återhämtningen kan ta lång tid. Det tar ofta två till tre år från besvärens början tills personen blir frisk. Fysioterapi kan användas under hela sjukdomstiden och kan hjälpa axelleden att få bättre rörlighet.1
Det är ganska vanligt att viss värk i axeln finns kvar efter sjukdomen. Värken går alltså inte alltid över helt även om axelns funktion förbättras. Den kvarstående rörelseinskränkningen påverkar sällan vardagslivet.1
Om du vill läsa om hur frusen skuldra undersöks eller behandlas finns mer information i avsnitten om diagnos och behandling på varden.se.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum